Parthien - Pasta berömda Parthenonfrisen (huvuddelen nu i British Museum). E Grekland. Parthien, forntida landskap i n.ö. Iran, bebott av partherna, som på 200-t. f.Kr. gjorde sig till herrar i hela Persien o. hejdade romarnas framträngande österut men störtades 226 e.Kr. av sasaniderna. K Romerska riket. Parti, del; större varumängd; organisation av (politiskt) liktänkande. Partial- [-tsial], del- (lat. förled). Partialtoner, övertoner. Particip, en infinit verbform med adjektivisk betydelse. I svenskan finns presens particip (-ande, -ende) o. perfekt particip (-ad, -d, -t, -dd el. -en). Partiell [-tsiell], del-, delvis, ofullständig. Partiellt arbetsföra, personer som p.g.a. fysiskt el. annat handikapp ej under normala förhållanden kan utföra en full arbetsinsats. För anpassning av p. till arbetslivet vidtar samhället åtgärder, s.k. arbetsvärd, bl.a. omskolning o. arbetsträning. Partigängare, person som intensivt verkar för ett parti. Partihandel, grosshandel. Partikel, smådel. - 1. Materiens minsta delar. -2. S.k. småord: adverb, interjektioner, konjunktioner o. prepositioner. Partikularism, hävdande av en särställning. Partikuljär, särpräglad. Partikulär, som rör en del av en sak. Partir, c'est mourir un peu [. . . sä morir ö° pö], fr., ’att resa bort (skiljas) är att dö en smula’, inledningsrad i dikten Rondel de 1’Adieu av Edmond Haraucourt (1856-1941). Partisaner, icke reguljära trupper ur civilbefolkningen som strider mot fienden bakom dennes front i s.k. partisankrig. Förekom bl.a. i Jugosl. o. Sovj. under 2:a världskr. Partistöd, statligt ekon, bidrag till de pol. partiernas verksamhet. Kan utgå till varje parti som vid senaste riksdagsval erhållit minst ett mandat o. minst 2% av totala antalet röster. Uppgick budgetåret 1973/74 till totalt ca 39 milj, kr, dvs. 85 000 kr per riksdagsmandat. Partita, ital., musikterm; detsamma som svit. Partitur, sammanställning av noterna för samtliga stämmor i ett musikverk. Partner, kompanjon, medspelare, moatjé. Partout [-to], fr., nödvändigtvis, absolut. Party, eng., bjudning. Parvati, annat namn på Kali. Parveny, uppkomling. Paryr, prydnad, stass, ståt (om dräkt). PA-rådet, Personaladministrativa rådet, gr. 1952 av Sv. arbetsgivareföreningen för forskning, konsultation o. information främst om personaladministration o. industripsykologi. Pascal, förk. Pa, enhet i Sl-systemet (se d.o.) för tryck o. mekanisk spänning. Pascal [-kall], Blaise, 1623-62, fransk matematiker o. religiös tänkare. Betydelsefulla bidrag inom matematiken o. sannolikhetskalkylen. Formulerade Pascals princip för vätskors tryck. Sina sista år ägnade P. främst de religiösa frågorna. Framträder som jansenist i skriften Lettres provinciales 1656-57. P:s religiösa grundsyn i Pensées sur la religion 1699. Pasch, Lorens, d.y., 1733-1805, porträttmålare, prof. o. dir. vid Konstakad. Den gustavianska tidens mest anlitade porträttör. Pas de Calais [padkalä], Engelska kanalens smalaste del, 31 km. Pas de deux [pa de dö]. E Balett. Pasha, pascha, pasja, förr titel för hög ämbetsman i Främre Orientens länder. Skämtsamt: väl-levnadsman som låter sig betjänas av kvinnor. Pasifaè, se Minos. Pasolini, Pier Paolo, f. 1922, ital. förf. o. regissör. Filmer: Mamma Roma 1962, Teorema 1968, Canterbury Tales 1972. Pass, legitimationshandling för resa utomlands, som utfärdas av myndighet i den stat där den resande är medborgare, i Sv. för högst 10 år. Vissa länder kräver att passet är försett med visum, ett bevis om tillstånd till inresa o. uppehåll. Mellan de nord, länderna är passtvånget upphävt sedan 1955. Pass., förk. av passim. Passabel, som kan gå an, hjälplig. Passacaglia, musikverk (urspr. dans) där ett tema ständigt upprepas. Passadvindar, vindar som året om blåser in mot ekvatorn. Dominerande på n. halvklotet är nord-ostpassaden o. på s. sydostpassaden. E Klimat I. Passage, genomgång, genomfart. - 1. Avsnitt i (text). - 2. Hästs gång i samlad trav med höga steg. E Hästsport. - 3. Snabb, briljant tonföljd. Pgssah,se Påsk. Passare, instrument för måttagning el. cirkelkonstruktion. Har två lika långa, spetsförsedda passarben. Passbitar, precisionstillverkade stålbitar av olika tjocklek, anv. för måttkontroll. Passé, passerad, förgången, föråldrad. Passepartout [passparto], fr., ’går överallt’, huvudnyckel; frikort; infattning av papp(er) kring grafik, foto e.d. Passera, gå förbi, över el. igenom; förflyta; hända; duga; pressa genom sil. Passgång, gångart hos däggdjur (t.ex. kameler, giraffer, ibl. travhästar), varvid samma sidas fram- o. bakfot flyttas samtidigt. Passim, förk. pass., lat., på flera ställen (i en text). Passion. 1. Lidelse, åtrå. - 2. Lidande, särsk. Kristi lidande. - 3. Musikverk som skildrar Kristi lidandes historia. - Passionshistorien, evangeliernas skildring av Kristi lidande. Passionsspel, dramatisk framställning av Kristi lidandes historia. Passionsblomma, se Kristikorsblomma. Passiv, overksam. Mots: aktiv. Passiva, ett företags el. en persons skulder. Mots: aktiva (tillgångar). Passiv form, passivum, verbform som anger att subjektet i satsen är föremål för verksamheten. P. har i svenskan ändeisen -s el. konstrueras med hjälpverb (bliva, bli) -l- perfekt particip. Passivitet, overksamhet. Passivt motstånd, befolknings motstånd mot överhet utan våld el. olagliga medel. Passpoell, paspoal, fr. passe-poil, på ett klädesplaggs kanter el. sömmar fastsytt band el. snöre. Passus, ställe i tal el. skrift. Pesta, lat., ’deg’. - 1. Degartad massa, fastare än salva. - 2. Gemensam benämning på urspr. ital. 584