degrätter som torkas i varierande former, t.ex. makaroner, spaghetti, nudlar, vermiceller. Pastej, formgräddat bakverk, som serveras varmt; färs av lever e.d. Pastell, målning på papper med färgkritor el. stift av torr färgpasta o. shellack. Mjuk o. skimrande färg som måste fixeras. Pasterngk, Boris, 1890-1960, rysk förf., nobelpris 1958. Nyskapande lyrik. Romanen Doktor Zjivago 1957, en personlig belysning av utvecklingen i revolutionens Ryssl., framkallade en våldsam reaktion i Sovj., o. tvang P. att avsäga sig priset. Pasteur [-ör], Louis, 1822-95, fransk kemist o. biolog. Banbrytande insatser inom jäsningskemi o. bakteriologi. Uppfann pastöriseringen. Visade att försvagade bakterier kan användas som vaccin. Pasteurinstitutet i Paris är en vetenskaplig institution för mikrobiologi, biokemi m.m. Pastill, liten tablett. Pastisch, medveten efterbildning av äldre stil (i litt., konst o. musik). Pastor, lat., 'herde’, förr kyrkoherde (kvarstår i pastor Ipci, kyrkoherde på platsen, o. i vice pastor, kyrkoherdes vikarie), nu om komminister, e.o. prästman o. frikyrkopredikant. Pastor primarius, titel för kyrkoherden i Stor-kyrkoförsamlingen i Sthlm, tillika domprost i Sthlms stift. Pastoral. 1. Herdedikt. - 2. Musikstycke med lantlig idyllstämning. - 3. Idyllisk, lantlig, herde-. - 4. Prästerlig, präst-. Pastorgt, kyrkoherdes ämbetsområde. Pastoratsadjunkt, tidigare pastorsadjunkt, biträdande präst utan fast tjänst, lägsta prästgraden. Pastoratshandeln, missbruk vid tillsättning av regala pastorat under Gustav III:s tid, som innebar att aspiranter måste erlägga en penningsumma för att få förord. Pastos [-ås], pastös, 'degig’, tjockt pålagd (om färg på målning). Pastörisering, pasteurisering, upphettning av bl.a. mjölk, öl o. vin till temperaturer under kokpunkten för desinfektion. Metoden uppfanns av L. Pasteur på 1860-t. Patachou [-sjo], artistnamn för Henriette Billon, f. 1918, fr. vissångerska. Patagonien, Sydamerikas sydligaste del, huvudsaki. beläget inom Argentina. Nederbörds-fattiga grässlätter. Fåravel. El Sydamerika. Paten, den tallrik på vilken oblaterna tillhandahålls vid nattvarden. P. är gjord av samma material som kalken o. är utformad så att den kan användas som lock till denna. Patent, patenträtt, ensamrätt att tillgodogöra sig en teknisk uppfinning, som kan utnyttjas industriellt. Rätten tillkommer i princip uppfinnaren, men om denne är anställd i annans tjänst gäller särsk. regler. P. söks hos Patent- och registreringsverket, som registrerar beviljade patent o. utfärdar patentbrev. Patent kan upprätthållas i högst 17 år (genom erläggande av stigande årsavgifter). Patent- och registreringsverket, gr. 1891, ämbetsverk under handelsdep. E Departement. Patentunionen, Parisunionen, en 1883 i Paris bildad internat. organisation till skydd för industriell äganderätt. Medl. är flertalet industriländer (dock ej Sovj.). Internat. byrå i Bern. Pastej - Patterson Pater, lat., 'fader’, katolsk ordenspräst. Paternell, fader(s)-, på fädernet. Pater npster, lat., Fader vår. Jfr Radband. Paternosterverk, mudderverk med ett antal skopor på ändlös kedja som löper över två hjul. Paternosterhiss, kontinuerligt arbetande hiss med flera hisskorgar på en ändlös kejda. Patetisk, fylld av patos, lidelsefull. Pathet Lao, nationalistisk motståndsrörelse i Laos, bildad 1949, som vill genomföra reformer på socialistisk grund. P:s jgerillaarmé får stöd från främst Nordvietnam o. behärskar stora delar av ö. och n. Laos. Patiens [pasiangs], fr. patience, tidsfördriv med spelkort, som läggs efter vissa regler; vanl. för en person. Patina, beläggning, t.ex. ärgskikt, på koppar- el. bronsytor, bildat genom luftens inverkan el. på konstlad, kemisk väg (patineringp, bildl.: tecken på hög ålder. P;tio, i spansktalande länder husets innergård. Patog^n, sjukdomsalstrande. Patologi, vetenskapen om organismens byggnad o. funktioner under sjukliga tillstånd. Patologisk, sjuklig, abnorm. P;tos, högstämd känsla, lidelse; svulstighet. Pgtria, lat., fädernesland. Patriark. 1. Benämning på Israels stamfäder: Abraham, Isak o. Jakob. - 2. Från 300-t. hederstitel för biskopar, senare förbehållen den orientaliska kyrkans biskopar i Alexandria, Antiokia, Konstantinopel (den ortodoxa kyrkans överhuvud) o. Jerusalem samt i Moskva (1589-1700 o. efter 1943). Patriarkalisk, präglad av faderlig myndighet. Patriarkat. 1. En patriarks ämbetsområde. - 2. Samhällsskick hos vissa folk, där husfadern har oinskränkt maktställning. Även: mansvälde inom ett samhälle el. en kultur. Patrilinitet, släktskap räknas bara på fädernet. Jfr Matriarkat. Patriarkkors. E Symboler. Patricier, medl. av den ärftliga adeln i det gamla Rom, vilka ensamma åtnjöt full medborgarrätt innan plebejerna ca 300 f.Kr. blev likaberättigade. Senare: medl. av gamla, fristående borgarsläkter. Patriot, fosterlandsvän. Adj: patriotisk. Patriotiska sällskapet, Sthlm, stiftat 1766, främjar näringslivets utveckling o. uppmuntrar yrkesskicklighet. Utdelar efter ansökan från myndighet el. arbetsgivare medaljer bl.a. för långvarig gagnande verksamhet, för långvarig trogen tjänst o. Emmerymedaljen (för sjöfolk). Patron. 1. Skyddshelgon; skyddsherre; gammal titel på bruks- el. godsägare. - 2. Ammunition för vissa eldvapen, där projektil, laddning o. tänd-medel sammanhålls av en hylsa. P. med metallprojektil kallas skarp, med ihålig kula av trä el. plast lös, utan laddning blind. E Jakt. Patron^tsrätt, den rätt att tillsätta präst som i vissa församlingar av ålder tillkom enskild person p.g.a. donation till kyrkan. Upphörde 1922. Patrpnus, lat., beskyddare; innehavare av p. Patrull, mindre (trupp)avdelning som utsänds för spaning, bevakning e.d.; stöta på p., möta motstånd. Patrullera, förflytta sig inom bevaknings-område. Patterson, Floyd, f.1935, amer. boxare. OS-guld i mellanvikt 1952. Professionell tungviktsvärlds- 585