Persedel - Pétain Anabase 1924. Sv. urval i Jord vindar hav 1957, Krönika 1960. Persedel, föremål el. klädesplagg som ingår i (soldatens) utrustning el. i förråd. Persefone el. Kpre, lat. Proserpina, i grek. myt. Hades’ maka, i kulten nära förbunden med sin mor Demeter. Persepolis, grek, namn på en av Perserrikets huvudstäder, gr. av Dareios I o. bränt 330 f.Kr. av Alexander den store. Inskrifter av betydelse för kilskriftens tolkning. Perserkrigen, striderna mellan Persien o. de grek, stadsstaterna 490-449 f.Kr. Genom grekernas seger vid Salamis 450 blev de grek, städerna i Mindre Asien oberoende. P?rseus [-sevs], i grek. myt. son till Zeus o. Danaè, en dådkraftig hjälte som bl.a. dräpte Medusa o. befriade Andromeda. Persien, skinnet av fettsvansfårets 3-10 dagar gamla lamm. Persien, före 1935 namn på Iran. - Självständigt rike från 550 f.Kr., gr. av Kyros. Det fornpers. väldet under bl.a. Dareios I o. Xerxes krossades av Alexander den store ca 330 f.Kr. o. behärskades senare av partherna. Ett 226 e.Kr. upprättat nypersiskt rike kom 651 under kalifatet i Bagdad o. 1220 under mongoliskt välde. På 1500-t. grundades den nuv. pers, staten (se Iran). K Grekland. Persienn, fönsterjalusi med ställbara spjälor. Persiflage [-asj], fr., förlöjligande, särsk. i skrift. Verb: persiflera. Persika, frukten av persikoträdet, Prunus persica, ett litet träd bland rosväxterna med rosenröda blommor. Frukten har sammetsluden yta o. saftigt kött. Urspr. från Kina, odlas i Orienten o. Sydeuropa. P. med glatt yta kallas nektarin. E Frukter. Persilja, Petroselinum crispum, flockblomstrig, tvåårig kryddört med krusiga blad, som har stark kryddsmak, o. näringsrik rot. B Kryddväxter. Persiska, iranskt språk, talat av 26 milj, i Iran. Fornpersiskan, till omkr. Kr.f., efterträddes av medelpersiskan, tills, med parthiskan ofta benämnd pehlevi. Nypersiskan, från ca 900, är påverkad av arabiskan. Perspn, grammatisk kategori bland pronomen o. verb med i svenskan tre former: första person, den talande: jag, vi, andra p., den tilltalade: du, ni, tredje p., den omtalade: han, hon, den, det, de. Personage [-asj], (misstänkt) person, »typ». Persgna grqta, lat., gärna sedd person. Mots: persona ingrgta, persona non grata, misshaglig person. Person^lier, personalia, biografiska data, uppgifter om någons liv o. förhållanden. Personalunion, politisk förening mellan stater som endast har statsöverhuvudet gemensamt till skillnad från realunion som även har gemensamma statsorgan. Personbevis, intyg utfärdat av pastorsämbete om namn, födelsedatum m.fl. uppgifter ur kyrkoböckerna. Kallades förr åldersbetyg. Personifiera, förkroppsliga föremål el. begrepp i en person. Subst: personifikation. Personnummer, en persons födelseår, -månad o. -dag (två siffror för varje) plus ett 3-siffrigt födelsenummer (udda för män, jämnt för kvinnor) o. en kontrollsiffra. Ex: 210613-2018, en man född 13 juni 1921. Perspektiv. 1. Avbildning som återger ögats intryck av ett föremål, ej dettas verkliga proportioner. I en sådan bild syns i verkligheten parallella linjer löpa ihop mot en punkt. - 2. Utblick, utsikt, synvinkel. Perspektivfönster, pivåfönster, stort fönster vridbart kring två horisontella tappar. Persson, Carl, f. 1919, ämbetsman, hovrättsråd i Svea hovrätt 1961, rikspolischef från 1964. Persson, Edvard, 1888-1957, skådesp. o. sångare. Filmer: Kalle på Spången 1939, Livet på landet 1943. Persson, Harry, kallad H.P., f. 1898, professionell tungviktsboxare med stora framgångar på 1920-t. Perstorp, industriort i mell. Skåne, 6 330 inv. Kemisk industri, trä- o. verkstadsindustrier. - P. kommun se S Sverige. Perturbation, störning, förvirring. - Fys: mindre störning el. ändring. Astr: ändring i himlakropps bana genom attraktion från andra himlakroppar. Peru, rep. på Sydamerikas västkust. 1,3 milj. km2, 13,6 milj. inv. Off. språk spanska, religionen katolsk. Huvudstad Lima (se d.o.). P. domineras av Andernas bergskedjor o. högslätter. Kustlandets klimat påverkas av den kalla Peruströmmen. P. är en av världens ledande fisknationer. Bomull, socker, kaffe, koppar, silver, järn, zink, bly o. olja. - P. var urspr. en del av inkariket, erövrades av spanjorer under Pisarro på 1530-t., blev självständigt 1821. Långvariga tvister med Chile. Makten innehas sedan 1968 av militärjunta, som försöker frigöra P. från beroendet av USA, bl.a. genom förstatligande av oljeindustrin. Kl Sydamerika. Perubalsamträd. B Medicinalväxter II. Perugia [-rödja], industristad i mell. Italien. 128 000 inv. Ärkebiskopssäte, univ. (1276). Konstakad., museum med umbrisk 1400- o. 1500-talskonst. Vackra medeltidsbyggnader. Rester av stadsmur från etruskiska tiden. Perugino [-odsjnå], ca 1450-1523, ital. målare, Rafaels lärare. Religiösa målningar, bl.a. fresker i Sixtinska kapellet. Peruk, löshår fäst på en hätta. Perukstock, trä-kubb anv. som underlag vid tillv. av p.; träbock, gammal stofil. B Frisyr. Pervers, förvänd, sexuellt avvikande. Perversion, förvänd inriktning av driftlivet. Perversitet, sexuellt avvikande beteende. Perverterad, förvänd, pervers, osund. P?sach,se Påsk. Pessgr, preventivmedel för kvinnor. Pessimism, mörk livssyn. Mots: optimism. Pest, böldpest, svår, ofta dödlig infektionssjukdom orsakad av pestbacillen, som bl.a. finns hos råttor o. överförs till människor av loppor. Vanl. angrips lymfkörtlarna, bubpnpest, ibl. även lungorna, lungpest. Asien. E Parasiter. Pestalozzi [-låttsi], Heinrich, 1746-1827, schweiz. pedagog, »folkskolans fader». Pesticid, kemiskt bekämpningsmedel mot skadedjur o. sjukdomsalstrare. Pétain [petä’], Philippe, 1856-1951, fransk militär o. politiker, marskalk av Frankr. Ledde 1916 försvaret av Verdun. Statschef i franska Vichyregimen 1940 sedan han som konselj- 589