Petarde - Petrus PETROLEUM - Världens främsta råoljeproducerande länder 1970 Land Milj. t. USA 475,3 Sovj. 352,2 Venezuela 193,8 Iran 191,7 Saud-Arabien 176,8 Libyen 161,7 Kuwait 137,3 Irak 76,4 Canada 60,6 Nigeria 54,2 president slutit vapenstillestånd med Tyskl. o. Italien. Dömd för landsförräderi 1945. Petarde. E Vapen. Peter l, den store, 1672-1725, rysk tsar 1682. Kraftfull regent som bl.a. genom seger över Sv. (Karl XII) o. förvärv av Östersjöprovinserna lade grunden till Rysslands stormaktsvälde. Reformerade hänsynslöst landet i västerländsk anda. Petersburg, S:t P., namn på Leningrad före 1914. Peterskyrkan i Rom, den rom.-katolska världens huvudkyrka o. kristenhetens största kyrka, började uppföras 1506 efter en plan ritad av Bramante. Denna omarbetades av bl.a. Rafael o. Michelangelo (koret, mittkupolen). Interiören är främst ett verk av Bernini, så även Petersplatsen. Peterson, Oscar, f. 1925, amer. jazzpianist med en tekniskt driven stil. Egen trio från 1951. Peterson, Rolf, f. 1944, kanotist. OS-guld i K-l 1 000 m 1964, -silver 1972. VM-segrar i K-2 1971 o. 1972. Sv. Dagbladets guldmedalj 1964. Peterson, Ronnie, f. 1944, professionell racer-förare från 1970. Som amatör gocartförare av världsklass. Kom 2:a i Förar-VM 1971 (formel 1), 3:a 1973 med 4 GP-segrar. Vann EM i formel 2 1971 o. 1972. Peterson-Berger, Wilhelm, 1867-1942, komp. Stridbar musikkritiker i DN (sign. P.-B.). Operor i Wagners anda, främst Arnljot 1910 (egen text). I sånger o. lyriska pianostycken, t.ex. Frösö-hlomster, är P. inspirerad av sv. folkton. Symfonier. Pethrus, Lewi, f. 1884, den sv. pingströrelsens främste ledare o. talare, 1911—58 föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Sthlm. Grundade 1945 tidningen Dagen. En av initiativtagarna till KDS. Petimäter, petimeter (av fr. petit-maitre, 'liten herre’), sprätt; pedant. Petit [pati], Roland, f. 1924, fransk dansör o. koreograf. Ledare för flera balettensembler sedan 1945. Filmer. Petita, framställningar från ämbetsverk o. inrättningar till K.M:t om anslag. Petitess, småsak, obetydlighet. Petition, anhållan, särsk. till myndighet om viss åtgärd; böneskrift. Verb: petitionera. Petits choux [pati sjo], sing. petit chou, fr., lätt bakverk av kokt deg, ofta fyllt med vispgrädde e.d. Petits points [pati poä’], fr., heltäckande broderi på tätt linne el. stramalj, liknande kors-stygn. Petr^rca, Francesco, 1304-74, ital. förf., en av den ital. humanismens grundläggare. P:s dikter, skrivna på modersmålet, fick stor betydelse för det ital. språkets utveckling. Särsk. berömda är en serie erotiska sonetter till hans älskade, Laura. Petri, Elio, f. 1929, ital. filmregissör. Misstänkt för mord 1961, Jagad av maffian 1966, Undersökning av en medborgare höjd över alla misstankar 1969. Petrifikat, fossil (se d.o.); något förstenat. Petrifi(c)era, förstena. Petrografi, petrologi, läran om bergarterna. Petrokemi, kemi grundad på petroleum. Petroleum, bergolja, råolja, olja, vanl. tjockflytande mer el. mindre mörk vätska, som förekommer på vissa ställen i jordskorpan o. består av en blandning fossila kolväten med inslag av svavel, kväve, syre m.fl. ämnen. P. har under inverkan av bakterier samt tryck- o. temperaturhöjningar bildats av växt- o. djurlämningar som ansamlats i forntida havsbottnar o. sedan omvandlats till bergarter. P. utvinns genom borrhål o. fraktas till raffinaderier för uppdelning genom destillation i ett antal fraktioner: gas, råbensin, råfotogen osv. Ökat utbyte av bensin får man främst genom krackning, varvid tyngre kolvätemolekyler bryts ned till mindre o. flyktigare. E æ, Es. 592. Petronius, Gajus, P. Arbiter, d. 66 e.Kr., förnäm romare, smakråd hos Nero. Trol. förf, till romanen Sqtirae med det berömda avsnittet Trimalchios gästabud. Petrosian, Tigran, f. 1931, rysk schackspelare, världsmästare 1963-68. Petrus (grek. Petros, 'klippa’), urspr. Simon, d. på 60-t., apostel, en av Jesu närmsta lärjungar o. senare en av de ledande i den kristna församlingen i Rom. På det s.k. primatstället i Matt. 16:18-19 (om P. som innehavare av himmelrikets nycklar) bygger rom.-katolska kyrkan sin tradition om den rom. biskopen som ledare för kyrkan o. om P. som Roms förste PETROLEUM 1-3 Oljeborrtorn. Med hjälp av en borrsträng, bestående av roterande rör som undan för undan förlängs, tränger man ned till fyndigheten. 1 Borrning på land. a. olja, b. gas. 2 Borrning till havs på måttliga djup, t.ex. kontinentalsockeln. Borrtornet vilar på bottnen på justerbara ben. 3 Borrning till havs på stora djup. Tornet flyter på pontoner (a), nedsänkta så att de förblir rel. opåverkade av sjögången, b. förtöjningslinor. 4 Borrkronan i spetsen på rörsträngen har roterande tandhjul; kyl- o. smörjmedel pumpas ner genom rören. 5-6 Från råolja till olika produkter. Vid raffinaderier förädlas råoljan genom destillation o. krackning. 5 Destillation. Råoljan (a), som består av olika kolväten, leds in i fraktioneringskolonnen (b), upphettas o. förgasas. På vägen uppåt avkyls kolvätena o. kondenseras vid olika temperaturer till följande destillat, som leds ut från de olika bottnarna: gas (c) som ger gasbränslen; råbensin (d) som ger bensin; råfotogen (e) som ger fotogen; gasolja (/) som ger dieselolja; smörjoljedestillat (g) som ger paraffin; rest (h) som ger eldningsoljor o. asfalt. Destillationsresten (i) genomgår i regel krackning. k. perforerad botten. 6 Katalytisk krackning. Den svårflyktiga råvaran (u) bryts ner i reaktorn (b) o. förgasas under medverkan av en katalysator, vilken sjunker nedåt o. leds till regeneratorn (c), där sotet bränns bort innan katalysatorn återvänder till reaktorn, d. het luft, e. sot. Från fraktioneringskolonnen (/) får man ut lätta gaser (g), motorbensin (h) o. en tyngre kolväterest (i) som återgår. Av de lätta gaserna framställs bl.a. eten (k) som ger t.ex. etenglykol (/) till kylvätska o. tvättmedel samt polyeten (m) o. polystyren (n) till plastartiklar; propen (o) som ger polypropen (p) till plastvaror o. glycerol (q) till sprängämnen; butadien (r) o. buten (s) som ger syntetiskt gummi (t). 590