Pi - Pilmaskar har pH =7, sura lösningar har pH mindre än 7, basiska pH större än 7. Pi, 77, bokstaven p i grek, alfabetet; talsymbol för förhållandet mellan en cirkels omkrets o. dess diameter (tt = 3,1416 . . .). Pi?f, Edith, 1915-63, fransk vissångerska. Pipff. E Hästsport. Pipno. 1. Klaverinstrument (flygel, taffel, pianino), där tonen erhålls genom anslag mot strängen av en hammare. Uppfunnet ca 1700. E Musikinstrument II, Notskrift. - 2. Musikterm: ’svagt’, med svag tonstyrka; pianissimo, mycket svagt. Pianokonsert, flersatsig komposition för solopiano o. orkester. Pianola, ett pneumatiskt el. elektriskt drivet, »självspelande» piano. Piasspva, fibermaterial som fås ur bladslidor av vissa palmer. Anv. till borstar, trädgårdsmästar-bast m.m. E Träd VI. Piazza [-attsa, även -assa], ital., torg, öppen plats. Piazzetta, litet torg. Picador, annan stavning av pikador. Picpsso, Pablo, 1881-1973, spansk målare, verksam i Frankr., 1900-talskonstens dominerande gestalt. Kubismens skapare (jämte Braque), från 1920-t. surrealist, på 1930-t. samtidigt expressionist, särsk. i Guernica 1937, P:s protest mot krigets grymhet. P:s produktion efter 1940 utmärks av en förening av kubistiska, surrealistiska o. klassiserande drag. Även grafik o. keramik. Piccard [-kar]. - 1. Auguste, 1884-1962, schweiz.-belg. fysiker, känd för stratosfärforskningar med ballong (16 km) o. djuphavs-undersökningar med batyskaf. - 2. Jacques, f. 1922, son till P. 1, djuphavsforskare, nådde 1960 ett djup av 10 916 m (Marianergraven). Piccola(flöjt), litet träblåsinstrument med hög, gäll klang. E Musikinstrument I. Piccolo, ital., hotellpojke, minderårig uppassare. Pickford, Mary, eg. Gladys Smith, f. 1893, amer. stumfilmskådesp., den första stora filmstjärnan, »hela världens lilla fästmö». Pickles [pikklz], eng., försvenskat pickels, grönsaker i kryddad ättikslag. Picknick, utflykt med måltid i det gröna. Pickup, eng., 'upptagare’, apparat på skivspelare som avkänner variationerna i grammofonskivans spår o. överför dessa till en elektrisk signal. E Ljud II. Pidgin English, enkel o. förvrängd form av eng. språket, anv. i Östasien mellan den vita o. den inhemska befolkningen. Pièce [pjäss], fr., pjäs, stycke. Pièce de résistance [rezista^], huvudrätt, -nummer. Piedestal, kolonnliknande fotstöd för skulptur, vas e.d. E Stilar V. Piero della Francesca, 1416-92, ital. målare. Banbrytande renässanskonstnär, matematiskt genomförda rumsperspektiv. Freskerna i San Francesco i Arezzo (1460). Pierrot [pjärå], melankolisk clowntyp i pantomim m.m. Kvinnlig motsv.: Pierrette [pjärätt]. Pietå [pjeta], ital., 'vördnad’, från 1300-t. vanligt konstmotiv: Kristi döda kropp omgiven av sörjande. Pietet, vördnad, hänsyn för tradition o.d. Pietism (av lat. pietas, Tromhet’), väckelserörelse inom lutherska kyrkan i Tyskl. i slutet av 1600-t., till Sv. ca 1700. Hävdade betydelsen av personlig omvändelse o. av lekmannainsatser. Piezoelektricitet, elektrisk spänning som uppkommer då tryck el. dragning verkar på vissa kristaller, särsk. hos kvarts, turmalin m.fl. Utnyttjas bl.a. inom radiotekniken. Piggsvin, en grupp gnagare med satt, klumpig kropp o. vanl. långa, uppresbara taggar på ryggen. Växtätare. Till jordpiggsvinen hör vanligt p., 65 cm, med brun- o. vitbandade taggar, i Medelhavsländerna. E Gnagare. Piggvar, flundrefisk med taggiga benknölar på ovansidan. Max. 1 m lång. Västkusten o. ostkusten upp till Åland. God matfisk. E Fiskar IV. Piggy back, samtrafik landsväg-järnväg genom att långtradarsläp transporteras långa sträckor med tåg. Pigment, färgämne. Exempel på p. som bestämmer vävnadernas färg, pigmentering, hos växter o. djur är melaniner (i hud o. hår), blodfärgämnen, karotinoider. Pik, spets. - 1. Långt spjut. Pikenerare, fotsoldat med pik. - 2. Trekantigt utrymme under däck, förpik resp, akterpik. E Segling I. - 3. Hoppstil i simsport. E Simning. Pikadpr, picador, tjurfäktare till häst som med lansstick retar tjuren. Pikant, 'stickande’, retande (för sinnet), lätt frivol. Pikarpskroman, skälmroman, realistisk (sede)-skildring av vagabonderande huvudpersons äventyr. Vanlig i Spanien på 1500-t. Piké, fr. piquet, kortspel för två, utan hackor (dvs. med 32 kort). Piké, dubbelvävt bomullstyg, ofta med små upphöjda rutor. Pikpt, avd. av polis (militär, brandmän) beredd till snabbutryckning. Även utryckningsfordonet. Piktur, handstil. Pikpr, se Jaktridning. Pil, trädslag inom pil-, sälg- o. videsläktet Sqlix med lansettlika blad o. långa hängen. I Sv. bl.a. jolster(pH), S. pentqndra, buske el. träd, allm. på fuktig mark el. stränder, knäckepil, S. frqgiiis, ett ofta lutande, max. 20 m högt träd, vanl. vid stränder, o. vitpil, S. qlba, ofta i de skånska pilvallarna. Pilpster, en ur väggytan föga framträdande väggpelare med bas o. kapitäl, rektangulär genomskärning. Pilptus, Pontius, rom. landshövding i Judéen 26-36 e.Kr., dömde Jesus till döden. Pilfink, gråsparvliknande finkfågel med rostbrun hjässa o. svarta kindfläckar. Stannfågel. E Fåglar III. Pilgrim, en som vallfärdar till helig ort. Pilgrimsfäderna, the Pilgrim Fathers, de eng. utvandrarna med »Mayflower» till Nordamerika 1620. Pilk, pirk, krokförsett, dragliknande fiskeredskap, som fästat vid en lina genom ryckningar förs upp o. ned i vattnet. Pillerbagge, mumiebagge, en 30 mm lång dyng-bagge bland bladhorningarna. Medelhavsområdet. Jfr Skarabé. E Insekter II. Pilmaskar, en grupp 1-5 cm långa fiskyngellika rovdjur i havets plankton. E Plankton. 593