Pilo - Pistasch(mandel) Pilo, Carl Gustav, 1711-93, målare, dir. för Konstakad. 1777. Ypperlig ljusdunkelmålare. Porträtt. Pilocgrpus. E Medicinalväxter I. Pilot, flyg(maskins)förare. Pilotfisk, detsamma som lotsfisk. Pilottonsystemet, se Stereofoniskt ljud. Pilsen, tyska namnet på tjeck, staden Plzen. Pitsudski [pilsott-], Jozef, 1867-1935, polsk marskalk (1920) o. statsman, den främste förkämpen för Polens enhet, dess statschef 1918-22, genom en statskupp diktator från 1926. Stred mot Ryssl. 1914-16 o. 1918-22. Pilörtväxter, slideknäväxter, Polygongceae, två-hjärtbladig växtfam. med ca 800 arter, bl.a. skräppa, rabarber o. bovete. Pimpingll, pimpernell, Sanguisgrba minor, flerårig ört bland rosväxterna med rödbruna el. gröna blommor i ax. 2-3 dm. Förekommer sällsynt i Sydsv. Förr odlad som vinkrydda o. medicinalväxt. Pim(p)sten, lätt, poröst, vulkaniskt glas. Pinakotgk, beteckn. för vissa tavelgallerier, t.ex. i München. Pincené [pängsrte], skalmlösa glasögon som kläms fast över näsryggen. Pincgtt, gripinstrument som består av två fjädrande skänklar. Pindaros, ca 518-442 f.Kr., grek, skald. Högstämd korlyrik: hyllningskantater till segrare vid bl.a. olympiska spel, hymner för processioner etc. Ping-pongdiplomati, benämning på de förbättrade relationerna mellan USA o. Kina under 1971. P., vars namn uppstod genom Kinas inbjudan till ett amer. bordtennislag att turnera i Kina, ledde till Nixons Kinabesök 1972. Pingst, grek. Pentekosté, den 50:e (dagen efter påsk), kyrkoårets tredje högtid, till minne av den Helige Andes utgjutande (Apg. 2). Pingstlilja, annat namn för narciss. Pingströrelsen, pingstvännerna, religiös väckelserörelse av eng.-amer. ursprung (början av 1900-t.), som fått stor utbredning i protestantiska länder; till Sv. 1907. P. förkastar barndop, anammar »andedopet», tungomålstalandet o. den fullständiga helgelsen. Varje församl. är fristående; den största i Sv. är Filadelfiaförsaml. i Sthlm, 1911-58 ledd av L. Pethrus, 1958-73 av W. Säwe o. från 1973 av K.-E. Heinerborg. Organ i Sv. Evangelii Härold, Dagen. Folkhögskola o. bokförlag. Missionsverksamhet. Radioföretaget IBRA. Pingviner, en grupp fåglar med korta, fenlika vingar, klädda med fjällika fjädrar. Fotterna sitter långt bak. P. kan ej flyga men dyker o. simmar bra. Föda: fisk-, kräft- o. blötdjur. Stora kolonier i Antarktis. Kejsarpingvinen blir 115 cm hög, dvärgpingvinen högst 40 cm. E Fåglar VIII. Pinje, Pinus pinea, tallart med paraplyformad krona. Har ätliga frön, pinjenötter, o. ger kåda. Medelhavsområdet. E Träd II. Pinjong, koniskt kugghjul i en bils bakaxel växel. E Bilen IV. Pinnmo, hårt packad bottenmorän. Pinocchio [-åkkjå], ital. sagobok om marionettdockan P. (1880), av Collodi, pseud. för Carlo Lorenzini; filmad av W. Disney. Pinter [pajnta], Harold, f. 1930, eng. dramatiker med dragning åt absurdismen. Portvakten 1960. Pinuppa, söt, sexuellt tilldragande flicka (av eng. pin-up girl, bild av flicka att sätta upp på väggen). Pion, Paepnia, släkte bland smörblomväxterna. Fleråriga örter med stora, fyllda blommor i rött, vitt el. gult. Odlad i Sv. E Blommor III, IX. Pionjär. 1. Banbrytare. - 2. För fältarbeten särsk. utbildad soldat. Pipe-line, eng., rörledning för transport av petroleum m.m. Pipett, glasrör för uppsugning o. avmätning av små vätskemängder. Piplärkor, en grupp lärklika ärlor som förekommer på öppna fält, i buskar o. vid stränder. Flyttfåglar. Ängspiplärka, gråbrun, på fjällhedar o. ängar, o. trädpiplärka, gråbrunspräcklig, i skogsterräng, är båda ca 16 cm o. finns i hela Sv. Fältpiplärka, grågul med mörka fläckar, endast i Skåne o. Halland o. på Öland o. Gotland, o. skärpiplärka, med svarta ben, vid klippiga kuster, är båda ca 17 cm. E Fåglar X. Pippin den lille, d. 768, frankisk kung 751, Karl Martelis son, lade grunden till Kyrkostaten. Pir, från strand el. kaj utskjutande brygga, ofta med lagerskjul o.d.; vågbrytare med kaj på inre sidan. Pirandello, Luigi, 1867-1936, ital. förf., nobelpris 1934. Behandlar problemet om verklighetsuppfattningens relativitet o. personlighetens identitet. Främst dramatik: Sex roller söka en författare 1921, Henrik IV 1922. Noveller med motiv från Sicilien. Piranesi, Giovanni Battista, 1720-78, ital. arkitekt o. grafiker, romantisk arkitekturskildrare, vägröjare för nyantiken. Pirgt, sjörövare, fribytare. Piratupplaga, tjuvtryck, obehörigt utg. upplaga av litterärt el. musikaliskt verk. Pirgya, en 30 cm lång karplax, fruktad för sina vassa tänder, med vilka den snabbt skeletterar sina offer. Ger sig även på människor. Floder i Sydamerika. E Fiskar VI. Pirgus, off. Peiraieus, Athens hamnstad sedan antiken, ingår i Stor-Athen. Industristad. Skeppsvarv. Grekl:s förnämsta export- o. importhamn. Pirk, annat ord för pilk. Pirog. 1. Kanot av urholkad trädstam. - 2. Ryskt bakverk av pajdeg med fyllning. Pirugtt. 1. Snurrande på tå- el. skridskospetsen. -2. Hästs helomvändning på bakbenen under galopp. Pisa, stad i mell. Italien. 103 000 inv. Glas-, porslins- o. textilindustri. Univ. (1343). Romansk marmordom från ca 1100, baptisterium o. kampanil, det lutande tornet (1174-1350), 54,5 m högt, lutning 6 å 7°. Pisangllo, eg. Antonio Pisano, 1395-1455, ital. målare, tecknare, den moderna medaljkonstens grundläggare. Pisgng, annat namn för banan. Piscgtor, Erwin, 1893-1966, tysk teaterregissör, expressionist o. experimentator. Pissgrro, Camille, 1830-1903, fransk målare. Landskaps- o. stadsbilder. Impressionist, senare en pointillistisk, flimrande målningsteknik. Pist, spår; tävlingsbana vid fäktning o. utförsåkning. Pistgsch(mandel), grönmandel, alepponötter, de oljehaltiga frukterna av trädet Pistacia vera. 594