Pistill - Platina Medelhavsområdet. Används bl.a. i konditorivaror. Pistill, se Blommor. Pistillväxter, detsamma som gömfröiga växter. Pistol. 1. Eldvapen som kan hanteras med en hand. Känt sedan 1400-t. 1835 uppfann amerikanen S. Colt en flerskottspistol med roterande magasin, vanl. kallad revolver. Nutida pistoler, vanl. 7,65 el. 9 mm kaliber, har magasin i kolven, främst parabellum- o. browning-pistolerna. B Vapen. - 2. Benämning på dublon. Pistong, (ångmaskins)kolv. Piteå, centrum i träindustridistrikt vid Pite älvs mynning, 15 070 inv. God hamn, betydande fiske. Pite havsbad är Norrlands främsta. - P. kommun se E Sverige. Pite älv, flod i mell. Lappland från Sulitelma till Bottenviken. 370 km. Kraftverk. Pitotrör [-tå-], apparat för mätning av strömningshastigheten hos gas el. vätska. Anv. bl.a. som hastighetsmätare på flygplan. Pitt. 1. William, d.ä., earl av Chatham (1766), 1708-78, britt, statsman (whig), lysande talare. Bekämpade Frankr. som sjö- o. kolonialmakt, försvarade de amer. koloniernas rättigheter. - 2. William, d.y., 1759-1806, son till P.l, britt, statsman (whig). Premiärminister vid 24 års ålder o. därefter, med avbrott 1801-04, landets egentlige styresman. Napoleons främste motståndare. Genomdrev realunionen med Irland år 1800. Pittoresk, målerisk; färgrik, målande. Pittsburgh, stad i Pennsylvania, USA. 520 000 inv., med förorter 2,4 milj. Stor industristad med stålverk, maskinindustri m.m. Kol- o. olje-fyndigheter. Viktig flodhamn. Univ. Tekn. högsk. Pivå, tapp kring vilken något kan vridas. Pizarro [-t»arrå], Francisco, ca 1475-1541, spansk conquistador, erövrade 1532-35 Inkariket i Peru. K Upptäcktsresor. Pizzic?to, ital., musikterm som anger att tonen för stråkinstrument knäpps med fingrarna. Pjäs, stycke, föremål; teaterstycke; tyngre eldvapen. PK-banken, se Postbanken. Placenta, moderkaka. Plafond [-fångd, även -fånd], platt innertak, ofta dekorerat med plafondmålning. Plage [-asj], sandstrand, badstrand. Plagigt, ef terapning, litterär el. konstnärlig stöld. Verb: plagiera. Plaidoyer [plädoaje], fr., försvenskat plädoaje, försvarstal, -skrift. Plak?tt, rektangulär medalj; metallplatta med gravyr el. relief. Plan, yta sådan att varje linje som sammanbinder två av dess punkter ligger i ytan. Planande skrov, båt som vid hög fart till en del lyfts ur vattnet av upptrycket från det anströmmande vattnet. Planck, Max, 1858-1947, tysk fysiker, nobelpris 1918. Banbrytande på termodynamikens o. strålningslärans område. Kvantteorins grund-läggare. Planekonomi, planhushållning, ekon, system där staten mer el. mindre reglerar produktion, handel etc. P. är ett viktigt led i socialismen. Mots: marknadsekonomi. Planet?rium, kupolbyggnad på vars insida stjärnornas, planeternas o. månens olika lägen avbildas för olika årstider med hjälp av projektionsapparater. Planeter, mörka o. kalla himlakroppar, som rör sig kring solen i nästan cirkelformiga banor; 9 större p. (Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto) o. flera tusen småplaneter (asteroider el. planetoider). E Astronomi. Planimeter, instrument för mätning av oregelbundna, plana ytor. Planimetri, den del av geometrin som behandlar linjer o. ytor i ett plan. Pl?nkton, mikroskopiska växter o. djur som svävar i salt- el. sötvatten. E Plantage [-asj], större jordegendom i tropikerna med specialiserad stordrift av t.ex. te, kaffe, socker, sisal. Plantagenet [pläntädsi-], eng. kungaätt, regerade 1154-1485, delades i 2 huvudgrenar, York o. Lancaster, som i Rosornas krig rivaliserade om kungamakten. Plasma. 1. Blodplasma (se Blod) el. protoplasma. - 2. Högjoniserat område i elektrisk lågtrycks-urladdning. B Kärnteknik II. - 3. Ektoplasma, enl. spiritisterna ämne utgående från mediet. Plastelina, plastilina, plastellin, »modellera» av lera, vax o. oljor. Plaster, en stor grupp ämnen som i någon framställningsfas varit plastiskt formbara till en vanl. fast slutprodukt. P. består av jättemolekyler av organiska föreningar o. är antingen halvsyntetiska plaster, framställda genom omvandling av i naturen förekommande stora molekyler, t.ex. cellulosa, el. helsyntetiska plaster, som man får genom att koppla ihop mindre molekyler till större. De helsyntetiska plasterna framställs enligt två huvudmetoder: polymerisation, som är en upprepad additions-reaktion där de mindre molekylerna länkas ihop till en lång kedja, o. polykondensation, då de kopplas samman under avskiljande av t.ex. vatten. S.k. termoplaster är upprepat formbara genom uppvärmning; härd- el. duroplaster härdas vid första uppvärmningen o. kan inte formas på nytt. Vanliga tillsatser är olika slag av fyllmedel (t.ex. trämjöl), mjukningsmedel o. armerings-medel (glasfiber). B E Plasticitet, formbarhet; även åskådlighet. Plastik. L Skulptur, bildhuggarkonst. - 2. Konsten att föra sig vackert. Plastikkirurgin korrigerar medfödda el. förvärvade missbildningar. Plastisk, som avser plastik; formbar; klar, åskådlig. Platfn, Plqtanus, släkte av ståtliga träd med av-flagnande bark, vilket gör stammen ljusfläckig. Bladen liknar lönnens. Blommor i klotrunda samlingar. Odlas som alléträd i Europa (upp till Sthlm). E Träd II. von Plåten. 1. Baltzar, 1766-1829, greve, statsråd 1809-12, riksståthållare i Norge 1827. Skapare av Göta kanal. Grundade Motala verkstad. - 2. Baltzar Carl, f. 1898, ingenjör, uppfann 1922 tills, med C. Munters ett kylskåp, exploaterat av Electrolux. Plater?skstil, ungrenässansstilen i Spanien, med gotiska o. moriska inslag. Platina [även pla-], Pt, grundämne, en silvervit, tämligen mjuk, mot kemikalier motståndskraftig ädel o. sällsynt metall. Förekommer mest gedigen 595