Rem burs - Reorganisation Remburs [rang-], betalningsform vid internat. varuaffärer, varvid en bank på köparens uppdrag betalar säljaren mot inlämnande av vissa dokument. Remi, i schack: oavgjort (parti). Reminiscens [-senns, även -sjenns], (vag) erinring, avlägsen hågkomst. Remiss, hänvisning, återförvisning; anmodan från myndighet till annan instans att inkomma med yttrande el. utredning i visst ärende; hänvisning av propositioner o. vissa motioner till riksdagsutskott för beredning. Remissa, penningförsändelse. Remissdebatt, debatt i sv. riksdagen då remiss sker till utskott, särsk. den allmänna debatten vid statsverkspropositionens remitterande. Remittera. 1. Hänskjuta, sända på remiss. - 2. Översända (pengar). - 3. Rekommendera patient till specialist el. viss vård. Remmaio. ! Vinglas med rund skål på hög fot. - 2. Större utsjöprick. Remontering, vissa (odlade) växters egenskap att efter den »normala» blomningstiden skjuta nya skott som blommar o. sätter frukt. Ex. vissa rosor, jordgubbar. Remoulad(e)sås [-molad-], remuladsås, kryddsås av majonnäs, ättiksgurka m.m. Remplacera [rang-, även ramm-], ersätta, efterträda. Remus, se Romulus. Renan [rana’], Ernest, 1823-92, fransk religionshistoriker o. språkforskare. Gjorde försök att rationellt förklara kristendomen som historisk företeelse. Jesu levnad 1863. Utvecklade senare en ironisk skepticism, »renanismen». Renar, en grupp hjortdjur med hårbeklädd mule o. med greniga horn hos båda könen. Flockdjur, som vintertid lever av lavar, på sommaren av gräs m.m. Tamrenen, samernas husdjur, härstammar från den vilda fjällrenen, nu utrotad i Sv. Rentjuren kallas sarv, kon vaja, den kastrerade oxen härk. Andra raser såsom tundrarenar, skogsren o. karibo förekommer på Grönland, i n. Sovj., i Canada. E Klövdjur I. Renblomma, detsamma som isranunkel. Rendez-vous [ra’dev9], fr., försvenskat rendevu, (avtalat) möte, kärleksmöte. Reneg?t, avfälling; trosförnekare. Ren?tter, senmognande äpplen med fast, gult fruktkött. Ex: Cox’s Orange, Ribston. Renfana, Tanacetum (Chrysanthemum) vulgäre, korgblommig ört, 0,5-1 m, med gula, rörformiga blommor i platta korgar. Kryddoftande. Allm. E Blommor VIII. R?ni, Guido, 1575-1642, ital. målare. Klassicistiskt skönt, kontrastrikt måleri. Främst känslosamma religiösa motiv. Reningsverk, anläggning för vattenrening. Konsumtionsvatten bereds av ytvatten (sjöar o. vattendrag) el. av grundvatten. Ytvattenreningsverk: Grövre beståndsdelar silas från, mindre fastnar på tillsatta kemikalier o. bildar flockar, som avskils i avsättningsbassänger o. filter. Som desinfektionsmedel tillsätts t.ex. klor. Grundvattenreningsverk: Det uppumpade vattnet genomblåses med luft så att halten av kolsyra sjunker o. järn o. mangan fälls ut. Efter filtrering »mjukgörs» vattnet med t.ex. kalk-soda. Avloppsvatten från främst kommuner o. industrier måste renas innan det släpps ut i recipienten (mottagande vatten). Fullt utbyggda avloppsvattenreningsverk arbetar i tre steg: Den mekaniska reningen grovrenar vattnet i bl.a. sandfång o. bassänger, där sjunkande o. uppflytande slam avlägsnas. I nästa steg, biologisk rening, bryts de organiska ämnena ned av mikroorganismer, antingen i en biologisk bädd (lager av stenar e.d. som genomspolas av avloppsvattnet) el. med hjälp av bakterierikt s.k. aktivt slam, varvid processen stimuleras genom luft-inblåsning, aktivs lammetoden. Slutprodukten blir i båda fallen slam som avskils i bassänger. Med kemisk rening, »tredje steget», reduceras även närsalterna, främst fosfater, genom utfällning med kemikalier, varigenom recipienten förskonas från övergödning. Slammet från avloppsvattenreningsverken behandlas i regel i rötkammare el. på annat sätt så att man får en stabil slutprodukt som kan användas som jordförbättringsmedel. Renklor, se Reine Claude. Renkultur, renodling, isolerad förökning el. odling av art el. ras, t.ex. av bakterier på ett substrat. Renlav, Cladpnia rangiferina, max. 1 dm hög, busklik, gråvit lav. Allm. på berg, mossar o. i mager skog. Renarnas viktigaste vinterfoder. E Lavar, Nyttoväxter III. Renner, Karl, 1870-1951, österr. soc.dem. politiker, president 1945. Skrev under pseudonymen Rudolf Springer banbrytande arbeten om socialdemokratin o. den nationella frågan. Rennes [ränn], stad i Bretagne, Frankr. 181 000 inv. Läder- o. textilindustri. Reno, stad i Nevada, USA. 73 000 inv. Ryktbar för skilsmässor; sådana beviljas efter 6 veckor i Nevada. Renoir [ranoar]. - 1. Auguste, 1841-1919, fransk målare. En av impressionismens grund-läggare, bl.a. med Le Moulin de la Galette 1876. Skimrande regnbågskolorit. Kvinnokroppen, barn, blommor o. frukter var favoritmotiv. - 2. Jean, f. 1894, son till R.l, fransk filmregissör. Den stora illusionen 1937, Spelets regler 1939, Korpralen 1961. Renommé, anseende, rykte. Renommerad, välkänd. Renons [-ångs], blottad (på), tom, utan. Renovera, förnya, reparera. Renovering, lagning, restaurering. Renqvist, Torsten, f.1924, målare o. grafiker, föreståndare för Valands konstskola, Gbg, 1955-58. Nyexpressionismens främste representant i Sv. Rentier [rangt-j§], en som lever på räntor. Renässans, pånyttfödelse, ny glansperiod. Renässansen, av ital. rinascimento, 'pånyttfödelse’, den epok i den västerländska kulturens historia som följde på medeltiden (i Italien med början på 1400-t.). R. utmärks främst av sitt intresse för antiken, vars anda o. kultur man ville återuppliva, o. gjorde sig särsk. gällande inom konst o. litteratur. Inriktningen på studier av de antika filosoferna o. diktarna var starkast inom humanismen, som i hög grad kom att prägla renässanskulturen. E Stilar III, IV, Teater. Reologi, läran om plastiska ämnens formändring, flytning o. viskositet. Reorganisation, omorganisation, ombildning. Verb: reorganisera. 624