Ryle - Rymdfart RYMDFART - Viktigare »rymdskott» Namn Uppsänd av Datum Vikt kg Ändamål, forskning, etc. Sputnik 1 Sovj. 4.10.57 84 Den första jordsatelliten Sputnik 2 Sovj. 3.11.57 509 Den första sat. med en levande varelse Explorer 1 USA 1.2.58 19 Västerns första sat., upptäckte Van Allen-bältena Den första konstgjorda planetoiden Lunik 1 Sovj. 2.1.59 363 Lunik 2 Sovj. 12.9.59 389 Nedslag på månen Lunik 3 Sovj. 4.10.59 278 Foto av månens baksida TIROS 1 USA 1.4.60 122 Första vädersat., foto av moln etc. Transit 2 A USA 22.6.60 120 Första navigeringssat. Echo 1 USA 12.8.60 60 Första passiva kommunikationssat. (återsändn. genom reflexion mot sat.) Vostok 1 Sovj. 12.4.61 4 725 Första bemannade sat. med J. Gagarin i drygt 1 varv MA-6 USA 20.2.62 1 355 USA:s första bemannade sat. J. Glenn i 3 varv Telstar 1 USA 10.7.62 77 Första TV-sändn. med sat. Mariner 2 USA 27.8.62 203 Passerade på 35 000 km avstånd förbi Venus Ranger 7 USA 28.7.64 366 Första närbilderna av synliga månytan Mariner 4 USA 28.11.64 261 Sond, passerade Mars och tog TV-bilder Voschod 2 Sovj. 18.3.65 5 695 Bemannad sat. med 2 man, första rymdpromenaden Early Bird USA 6.4.65 70 Första kommersiella TV-sat. i s.k. 24-tim.bana Astérix Frankr. 26.11.65 42 Första franska sat. Luna 9 Sovj. 31.1.66 1 583 Första månmjuklandaren L.una 10 Sovj. 31.3.66 1 600 Första månkretsaren Venus 4 Sovj. 12.6.67 1 150 Mjuklandn. på Venus, inform, om atmosfären Mariner 5 USA 14.6.67 245 Venuspassage, mätn. av atmosfären, strålning Apollo 7 USA 11.10.68 ca 5 700 Första bemannade Apollofärden (3 man) OAO 1 USA 7.12.68 2 000 Första stora astronomiska observationssat. Apollo 8 USA 21.12.68 ca 5 700 Första bemannade månrundningen Sojus 4 Sovj. 14.1.69 ca 8 000 Första 3-mannafärden med Sojus, rymdmöte med S. 5, uppsänd 15.1.69 Apollo 11 USA 21.7.69 ca 5 700 Första bemannade månlandningen; N. Armstrong o. E. Aldrin Mariner 6 USA 24.2.69 400 Marspassage, TV-bilder Mariner 7 USA 27.3.69 400 Inform, om atmosfären Sojus 6-8 Sovj. 11- 13.10.69 ca 8 000 Avancerad gruppflygning; svetsexperiment i vakuum Apollo 12 USA 14.11.69 5 700 Andra bemannade månlandningen Apollo 13 USA 11.4.70 6 400 Tredje bemannade månfärden, som misslyckades; besättningen kunde dock återvända till jorden Venera 7 Sovj. 17.8.70 1 180 Första mjuklandningen på Venus yta Luna 16 Sovj. 12.9.70 2 700 Första obemannade månlandaren som återstartade från månytan l.una 17 Sovj. 10.11.70 Första obemannade fordonet (»Lunochod») på månytan Apollo 14 USA 31.1.71 5 700 Tredje bemannade månlandningen Mars 2 o. 3 Sovj. 15. o. 17.5.71 ca 1 200 Första obemannade Mars-landningarna (kraschlandningar) Saljut 1 Sovj. 19.5.71 25 000 Första bemannade rymdstationen Mariner 9 USA 30.5.71 570 Gick in i bana runt Mars o. fotograferade Marsytan Sojus 11 Sovj. 6.6.71 ca 8 000 Dockning med Saljut 1; längsta jordkretsflygningen hittills (23 dygn); de tre astronauterna omkom strax före landningen Apollo 15 USA 26.7.71 5 700 Fjärde bemannade månlandningen Pioneer 10 USA 1.3.72 230 Första sonden mot Jupiter; TV-bilder Apollo 16 USA 16.4.72 5 700 Femte bemannade månlandningen Apollo 17 USA 6.12.72 5 700 Sjätte bemannade månlandningen Skylab USA 14.5.73 90 000 USA:s första rymdstation; astronomiska observationer (vissa problem under installationen i rymden) Ryle [rajl], Gilbert, f.1900, eng. filosof, representant för den riktning i modern filosofi som bygger på språk- o. begreppsanalys. Rymdfart, transport av föremål o. levande varelser i rymden, där flertalet farkoster går i en bana kring jorden som satelliter; en instrumentbärare som fortsätter ut i rymden för att t.ex. utforska en främmande himlakropp kallas rymdsond. Farkosten sänds upp av en bärraket, i regel styrd på markradioorder med hjälp av små juster-raketer. Bärraketen består av flera delar, steg, vilka driver farkosten ett i taget o. kastas vartefter som deras drivmedel förbränns. Själva rymdfarkosten har egna organ för styrning o. positionsbestämning o. manövreras under sin färd per radiovåg från marken el. på kommandon från inbyggda program i sina kontrollorgan. Bemannade farkoster kan dessutom styras manuellt. Den för jordsatelliter nödvändiga minimihastigheten är den s.k. kretshastigheten, vid vilken centrifugalkraft o. tyngdkraft upphäver varandra (ca 8 km/s på 200 km höjd). Ökas farten till flykthastighet (ca 11 km/s) övervinner farkosten jordgravitationen o. avlägsnar sig från jorden. Under färden upp o. ned genom atmosfären upplever rymdpiloten, astronauten, en känsla av ökad tyngd i samband med att farkosten accelereras resp, retarderas. Accelerationsbelastningen uttrycks i g (1 g= tyngdkraftens acceleration vid jordytan, dvs. normal gravitation) o. uppgår under uppfarten till 4-7 g. Väl ute i rymden verkar inte längre jordgravitationen, o. piloten blir liksom övriga föremål ombord tyngdlös. Exempel på nyttosatelliter: vädersatelliter (för väderleksövervakning med hjälp av TV-kameror o. mätinstrument vilka sänder sina data till markmottagare), telesatelliter (överför bl.a. TV-pro-gram o. telefonsamtal mellan kontinenterna genom att ta emot, förstärka o. vidarebefordra 643