Ryps - Rå RYSKA ALFABETET Bokstav Ljud A a a [som i sv. kam] B 6 b B B v r r g d E e (j)e [e före mjuk, ä före hård konsonant] É e (j)o [(j)å] X jk zj [3] 3 3 z [z, dvs. tonande s] 14 n i H it j K k k [utan aspiration] JI Ji l [tjockt bakre 1; som muljerat mer likt sv. 1] Mm m H h n O o o [öppet å som i sv. sådd] Fl n p [utan aspiration] P p r [rullande tungspets-r] C c s T t t [utan aspiration] y y u [som o i sv. bo] <t> $ f X x ch [ch, dvs. tyskt ach-ljud, eller 5, dvs. tyskt ich-ljud] U U ts H h tj [tje-ljud med t-förslag] 111 tu sj [tonlöst fylligt sje-ljud] 111 m sjtj [sje-ljud + tje-ljud] i> 'hårda tecknet’, förekommer numera sällsynt efter förled före mjuk vokal bi y [som ett sv. o-ljud med läpparna i i-ställning] b 'mjuka tecknet’, betecknar muljering av föregående konsonant 3 a e [e eller ä] K) K) ju [jo] Ma ja riktade radiosignaler), navigationssatelliter (sänder radiosignaler, med vilkas hjälp fartyg o. flygplan fastställer sin position), geodetiska satelliter (mätning o. kartläggning av jordytan), naturresurssatelliter (insamling av data om vattentäkter, skogsbestånd osv.). De för rymdfarten grundläggande principerna framlades omkr. 1900 av ryssen K. Tsiolkovskij. Andra pionjärer är bl.a. amer. Robert Goddard o. tysken W. von Braun; den senare projektledare för den militära V-2-raketen på 1940-t., sedermera en av nyckelmännen i det amer. mån-färdsprogrammet Apollo, som kulminerade 1969 med den första bemannade månlandningen. Sovj. satsar f.n. framför allt på utforskning av planetsystemet med hjälp av avancerade robotar, bl.a. Lunochod, ett självopererande fordon landsatt av Luna 17 på månens yta, samt Venera 7, som mjuklandade på Venus - båda 1970. Den första bemannade rymdstationen i bana kring jorden var den ryska Salut (1971). E E Ryps, detsamma som rybs. Ryska, storryska, östslaviskt språk, off. språk i Sovj., talat av ca 145 milj. Det moderna skriftspråket växte fram först på 1700-t., då det avlöste det tidigare skriftspråket i Ryssl., kyrkslaviskan. R. använder det kyrilliska alfabetet. E Språk. E Ryska baletten, berömd balettensemble som turnerade i Västeuropa o. USA 1909-29, ledd av Sergej Djagilev. Bl.a. med Anna Pavlova, Fokin o. Nijinsky. Ryska smädare, små papperskapslar med knallkvicksilver o. sand. Exploderar då de kastas mot en hård yta. Ryska snuvan, namn på den stora influensaepidemin 1889-90. Rysk-japanska kriget 1904-05 orsakades av den ryska ockupationen av Manchuriet o. ryskjapanska intressemotsättningar i Korea. Ryssarna led flera nederlag till lands o. till sjöss. Vid freden i Portsmouth avstod Ryssl. Port Arthur o. halva Sachalin till Japan samt uppgav kraven på Korea o. utrymde Manchuriet. Rysk-turkiska kriget 1877-78 medförde stora ryska vinster vid freden i San Stefano, men den reviderades på Berlinkongressen 1878 till Turkiets förmån. Ryssgubbe, rysskål, Bunias orientqlis, kors-blommigt, storväxt ogräs med klasar av gula blommor. Äggformiga skidfrukter. Ryssja, fiskeredskap av garn med stomme av ringar o. bågar. E Fiskar VI. Ryssland. 1. Sedan 1922 off. Sovjetunionen. - 2. Största unionsrep. i Sovj., förk. RSFSR, 17,1 milj, km2, 130 milj. inv. (ca 80% ryssar). Huvudstad Moskva (se d.o.). I RSFSR finns många folkslag, av vilka de främsta icke-ryska bildar 16 autonoma republiker (ASSR), 5 autonoma områden (oblast, AO) o. 10 nationella kretsar (okrug, NO). R. omfattar över hälften av Sovj:s inv. o. 3/4 av dess territorium, bl.a. centrala svartjordsområdet, Volga- o. Uralområdena, Sibirien o. Fjärran Östern. E Sovjetunionen. Ryti [rytti], Risto, 1889-1956, fml. politiker. Statsminister 1939-40, Finlands president 1940-44. Dömd 1946 som krigsansvarig till 10 års tukthus, benådad 1949. Rytm, en serie regelbundet upprepade skeenden i tiden t.ex. rörelser el. toner. Rytmik, läran om r.; den rytmiska karaktären hos t.ex. en dikt. Rytmisk gymnastik, ett gymnastiksystem med musikackomp. Ryttmästare, före 1 juli 1972 högsta skvadron-officersgraden vid kavalleriet, motsv. kapten. Ryukyuöarna, Riukiuöarna, japansk ökedja s. om Japan. 2 196 km2, 977 000 inv. Största stad Naha på Okinawa. Ryun, Jim, f. 1947, amer. medeldistanslöpare med världsrekord 1967 på 1 500 m o. 1 eng. mil. RÅ, förk. för Riksåklagaren. Rå. 1. I nord, folktro ett övernaturligt väsen, som råder över viss trakt el. plats. Ex: skogsrå RYMDFARTl Rymdens erövring - några etapper 1 1944, VI, Tyskl., det första fjärrstyrda robotvapnet 2 1957 (4.10), Sputnik 1, Sovj., den första jordsatelliten 3 1959 (4.10), Lunik 3, Sovj., fotograferade månens baksida 4 1960 (4.10), Courier IB, USA, första aktiva kommunikationssatelliten 5 1962 (20.2), Mercurykapsel med John Glenn ombord, USA:s första bemannade rymdkretsning kring jorden 6 1962 (27.8), Mariner 2, USA, den första lyckade Venussonden 7 1964 (28.11), Mariner 4, USA, Marssond 8 1965 (3.6), förste US A-astronauten på rymdpromenad (Edward White) 9 1966 (10.8), Lunar Orbiter 1, USA, den första månsatelliten 644