Skoghall - Skottland Skoghall, industrisamhälle i Värmland vid Vänern, 9 870 inv. Sulfatfabrik, pappersbruk. Skoglund, Lennart »Nacka», f. 1929, fotbollsspelare, professionell i Italien 1950-64, ital. mästare 1953-54, silver i VM 1958. Skogman, Thore, f. 1931, folklig populärsångare o. viskomp. Även filmroller. Skogsbruk. Skogen är Sv:s största naturtillgång o. täcker ca 57% av landytan. Av skogsarealen är 25% allm. skogar, dvs. främst statsägda, 25% bolagsskogar o. 50% s.k. bondeskogar. Det totala virkesförrådet uppskattades som medeltal 1967-71 till 2 360 milj, m3, den årliga tillväxten (1964-68) till 77 milj. m’o. avverkningen (1967-71) till 67 milj. m3. Tall o. gran utgör 37 resp. 47% av virkesförrådet. Det avverkade virket går främst till sågverk o. massafabriker. Skogsbruksskolor gav till 1971, då s. uppgick i gymnasieskolan, grundutbildning för skogsarbetare samt vidareutbildning för skogsbrukare o. traktorkörare. Skogsfru, skogsfrublomster, Epippgium aphyllum, orkidéört utan egentliga blad o. rötter. Blommor vaxgula o. rödfläckiga, starkt doftande. Sällsynt över hela landet. E Blommor V. Skogsförvaltare, cheftjänsteman inom bolags-skogsbruket, motsvarar jägmästare inom stats-skogsbruket. Skogshögskolan, Sthlm, huvudinstitution i Sv. för högre undervisning, forskning o. försöksverksamhet på skogsbrukets område. Vid S. avläggs civiljägmästarexamen o. disputeras för skogsvetenskaplig doktorsgrad. Skogsinspektpr, tjänsteman med skogvaktar-utbildning anställd av skogsägarförening. Skogskovall. E Blommor V. Skogsmästare, titel för den som utexaminerats från Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Står utbildningsmässigt mellan jägmästare o. krono-j ägare. Skogsnäva, detsamma som midsommarblomster. Skogsrå, skogs(jung)fru, huldra, i sv. folktro kvinnlig skogsdemon, framifrån sedd en skön kvinna, bakifrån ihålig o. med svans. Skogsskola, f.n. 5 st. i Sv., utbildar skogvaktare. Skogsstjärna, duvkulla, Trientalis europaea, en max. 2 dm hög ört bland viveväxterna med 1-3 stjärnlika, vita blommor o. bladen samlade högt upp på stjälken. Hela landet. E Blommor V. Skogsstyrelsen, ämbetsverk gr. 1941 under jord-bruksdep. E Departement. Skogstaxering, beräkning av virkesförrådet o. tillväxten i en skog. Skogsvårdskonsulent, tjänsteman vid skogs-vårdsstyrelse (till 1964 länsskogvaktare). Skogsvårdsstyrelse, statligt organ i varje län för det privata skogsbruket. Skogvaktare, titel för uppsyningsman el. arbetsledare i det privata skogsbruket. Skokloster, Sko, gods vid n.ö. Mälaren, Uppland, uppfört 1654-77 för C.G. Wrangel. Konst- o. vapensamlingar. Skolastik, medeltida vetenskap, särsk. den teologisk-filosofiska, som sökte systematisera de kristna troslärorna med hjälp av logik o. begreppsanalys. Berömda representanter, skolastiker, är t.ex. Abélard o. Thomas av Aquino. Skoldirektör, skolchef i större kommun. Skolhälsovård, led i samhällets förebyggande hälsovård, bl.a. genom klassundersökningar. Skolkurator bistår eleverna i personliga o. ekon, frågor med yrkesvägledning, studierådgivning o. annan elevvårdande verksamhet. Skolmognad, den intellektuella, psykiska o. fysiska mognad som fordras hos ett barn för att det skall kunna tillgodogöra sig skolundervisning. Undersöks genom skolmognadsprov. Skolplikt, skyldighet för barn att under fastställd tid delta i skolundervisning. Allmän skolplikt börjar i Sv. det år barnet fyller 7 år o. upphör senast det år då det fyller 16 år. Skolråd. 1. Titel för avd.chef i Skolöverstyrelsen. - 2. När den kyrkliga kommunen svarade för folkskolan benämning på skolstyrelse. Skolväsen, undervisningsväsen. Sv:s allm. s. står under ledning av Skolöverstyrelsen. Statlig tillsynsmyndighet för skolväsendet i länen är läns-skolnämnderna. För barn i skolpliktig ålder (7-16 år) har den 9-åriga grundskolan (se d.o.) ersatt folkskolan och de frivilliga skolformerna realskola o. flickskola. Gymnasieskolan (se d.o.) ersatte 1971 gymnasiet, fackskolan o. yrkesskolan samt lantbruks-, lanthushålls- o. skogs-bruksskolorna. Förutom i gymnasieskolan bedrivs yrkesutbildning bl.a. i yrkesskolor som drivs av företag o. stiftelser. För den högre utbildningen svarar univ. o. olika fackhögskolor, såsom medicinsk o. tekn. högsk., handels-, lantbruks-, skogs-, social- o., veterinärhögsk. samt gymnastik- o. idrottshögsk. Skoläst, torskartad fisk med lång stjärt. Max. 1 m. Gråbrun med ljusare buk. N. Atlanten, även Skagerack. E Fiskar I. Skolöverstyrelsen, SO, ämbetsverk under utbildningsdep. E Departement. Skonert, skonare, två- el. flermastat segelfartyg huvudsaki. med snedsegel o. få el. inga råsegel. E Fartyg I, Segelsport II. Skopje, handels- o. industristad i s.ö. Jugosl. 312 000 inv. Hemsöktes 1963 av svårt jordskalv. Skopolamin, scopolamin, hyoscin, en starkt giftig alkaloid i vissa potatisväxter, bl.a. bolmört. Skorpionen. E Djurkretsen. Skorpipner, en grupp spindeldjur, max. 20 cm, med den ledade bakkroppen utdragen till en rörlig svans, som slutar med en giftgadd. Giftet kan vara dödande. Framtill har s. två kraftiga gripklor. Nattdjur. Tropiska områden; några arter i s. Europa. E Spindeldjur. Skorrning, användning av bakre r-ljud. Skorv. 1. Svampsjukdom i hårbotten. S.k. mjölkskorv hos spädbarn är en ofarlig hudåkomma. -2. Växtsjukdomar orsakade av parasiterande svampar o. bakterier; lokaliserade till ytter-vävnaderna hos bl.a. potatis, äpplen o. päron. Skot, lina, tal ja el. kätting som akterut håller fast nedre hörnet av ett segel o. reglerar dess vinkel mot långskeppsriktningen. E Segelsport L Skoter, eng. scooter, motorfordon med inbyggd motor, främre skyddsplåt, »golv» o. små hjul el. med drivband bak o. skidor fram (snöskoter). Skotstek. E Knopar. Skott, vanl. vattentät skiljevägg på fartyg. E Fartyg II, Segelsport I. Skottland, eng. Scotland, n. delen av Storbr., omfattande även Hebriderna, Orkney- o. Shetlandsöarna. 77 171 km2, 5,2 milj. inv. 682