Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skottpengar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skottpengar - Skrift
Huvudstad Edinburgh. I n. Highlands (Skotska
högländerna) med Ben Nevis (1 343 m ö.h.).
Djupa fjordar. Rika stenkolsfyndigheter,
mångsidig industri, fåravel. - Keltisk urbefolkning,
pikter o. skoter, efter hand uppblandad med
anglosaxiska o. nord, folkelement. Från 1000-t.
ett skotskt rike men växande eng. inflytande.
Under ätten Stuart (1371-1707) flera krig med
Engl. 1603 förenades S. med Engl. i
personalunion, 1707 bildades konungariket Storbr., varvid
S. sammanfördes med Engl. i realunion. Det för
S. karaktäristiska klanväsendet var en
ålderdomlig ätteorganisation som länge utgjorde en
motvikt till statsmakten.
Skottpengar, belöning av allmänna medel för
dödande av vissa rovdjur.
Skottår, år som har skottdag (24 febr.) o. därför
366 dagar i stället för 365. S. är alla år vilkas
årtal är jämnt delbara med 4 utom de sekelår
vilkas sekeltal inte är jämnt delbara med 4 (t.ex.
1800, 1900).
Skovgaard [skåogår], Joakim, 1856-1933, dansk
målare, förnyare av det religiösa
monumentalmåleriet. Fresker o. glasmålningar i Viborgs
domkyrka, absidmosaik i Lunds domkyrka.
Skrakar, en grupp fiskätande andfåglar med i
spetsen hakformigt böjd näbb med tandade
kanter. Storskrake (70 cm), småskrake el. pracka
(58 cm) m.fl. Flyttfåglar. E Fåglar II, VI.
Skrapning, utskrapning av livmoderns slemhinna
för diagnos el. behandling.
Skrattfågel, se Kungsfiskare.
Skrattmås, måsfågel, 38 cm, med röd näbb o.
röda ben. På vintern vitt, på sommaren
choklad-brunt huvud. Kuster, insjöar. Flyttfågel. E
Fåglar V, X.
Skribent, författare, (tidnings)skrivare.
SKRIDSKOSPORT
1 Konståkning på skridskor omfattar fria åkningen (a-c)
och figurer ur obligatoriska åkningen (d-f). Ringarna
visar skär i åtta (d), trea (e) och skärombyte (f).
2 Hastighetsåkning. 3 Långfärdsåkning.
Frisen nertill: De vanligaste skridskotyperna.
A Barnskridskor med rem och skruvanordning.
B Bandyrör. C Ishockeyrör med bakkappa.
D Hastighetsrör. E Konståkningsskridskor.
F Långfärdsskridskor.
Skridskor, smala skenor som fästs under kängor
för färd på is. Typerna av stål började tillverkas i
USA på 1850-t. Rörskridskor har en stålskena
infälld i ett rör o. sitter vanl. fast på en känga. E
Skridskosport.
Skridskosport omfattar hastighetsåkning,
konståkning o. långfärdsåkning. Hastighetsåkning är
en urgammal nord, idrott o. åks på rundbana på
distanserna 500, 1 500, 5 000 o. 10 000 m för
herrar, o. 500, 1 000, 1 500 o. 3 000 för damer.
Vid OS tävlas om varje separat distans, i VM o.
EM sammanlagt efter poängsystem gr. på 500
m-tiden. Konståkning indelas i enskild åkning
(obligatoriska figurer, kort program o. friåkning),
paråkning o. isdans (obligatorisk o. fri åkning).
Poäng o. domarmajoritet avgör den slutliga
placeringen. Långfärdsåkning åks på sjö- o.
landbanor med långa skridskor. E E
Skrift, skrivtecken, har trol. utvecklats ur den
primitiva bildskriften, där olika föremål el.
situationer återges genom bildtecken. I
ordskriften motsvaras varje ord av ett tecken (ex:
kinesiska). I stavelseskriften betecknar tecknen
normalt hela stavelsen. Kilskrift o. hieroglyfskrift
är kombinerade ord- o. stavelseskrifter. I ren
ljudskrift har varje språkljud fått sitt särsk.
tecken. En renodlad konsonantskrift utbildades
683
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0743.html