Snörpvad - Sociologi Snörpvad, ett fiskeredskap (se d.o.). Snöskata, se Trastar. Snösko, truga, vanl. avlång, vidjeflätad ram som spänns fast på foten för att underlätta gång i snö. E Dräkt II. Snösparv, en finkfågel, spräcklig i svart o. vitt, honan mera grå. 18 cm. Häckar på kalfjället, flyttar till s. Sv. o. Nordsjöområdet. E Fåglar II. Snövit och de sju dvärgarna, folksaga återgiven bl.a. av bröderna Grimm. So, sugga, hona av svin. Soaré, fr. soirée, aftonunderhållning. Sobel, mårddjur med värdefull, gul- el. rödbrun till blågrå, silkeslen päls. Kroppslängd 80 cm, svans 25 cm. N.ö. Asien. Amerikansk s. är mindre värdefull. E Rovdjur II. Sober, måttfull, nykter, vårdad. Social, samhällelig, samhälls-, som rör socialpolitiska förhållanden. Socialantropologi, vetenskap som studerar människogruppers samhällssystem. Social-Demokraten, dagstidning i Sthlm, gr. 1885, från 1944 Morgon-Tidningen, soc.dem. huvudorgan. Nedlagd 1958. Socialdemokrati, huvudriktning inom den politiska arbetarrörelsen o. en gren av den teoretiska socialismen. Utgick främst från Tyskl., där det första soc.dem. arbetarpartiet bildades 1869 under ledning av W. Liebknecht o. A. Bebel. Soc.dem. partier i övriga Europa från 1870- o. 1880-t., senare även i flertalet utomeuropeiska länder. Med tiden minskat inflytande från marxismen o. den revolutionära socialismen: »revisionistisk» o. »reformistisk» inriktning av programmet, som syftar till samhällets gradvisa omdaning genom sociala reformer, inkomstutjämning, planhushållning samt partiella socialiseringar (av naturtillgångar, nyckelindustrier o.d.). Arbetar med parlamentariska medel o. har medverkat till genomförandet av allmän rösträtt o. till samhällets demokratisering i de flesta länder. Soc.dem. partier har spelat stor roll särsk. i de nord, länderna, Engl. (»labour party»), Austral. o. Nya Zeeland. Socialdemokratiska arbetarepartiet, SAP, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, gr. 1889, med Hjalmar Branting som dess förste riksdagsman (1896) o. förste statsminister (1920). Partiorganisationen bygger på lokalavd., s.k. arbetarkommuner, sammanförda i partidistrikt. Intim samverkan med fackföreningarna, som ofta är kollektivanslutna till partiet. Anslutna till S. är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU (1917), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, SSKF (1920), Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Broderskapsrörelsen (1929), o. Sveriges socialdemokratiska studentförbund (1931). Ledare 1946-69 T. Erlander, från 1969 O. Palme. Socialdepartementet, inrättat 1920, handhar ärenden rörande sjukvård, arbetarskydd, socialförsäkring, socialvård m.m. Socialminister är sedan 1962 Sven Aspling. Socialförsäkring, i lag bestämd o. av samhället ordnad försäkring, avsedd att ge ekon, trygghet åt alla medborgare vid olika slag av inkomstbortfall. S. finansieras delvis med skattemedel o. avgifter av skattekaraktär. Förmånerna är endast undantagsvis inkomstprövade. - Genom lag om allmän försäkring av 1962 har sjuk- o. moder- skapsförsäkringen, folkpensioneringen o. ATP sammanförts i ett enhetligt försäkringssystem i avsikt att undvika luckor o. dubbelersättningar. Försäkrade är alla svenska medborgare samt utlänningar bosatta i Sv. Den allmänna försäkringen handhas centralt av Riksförsäkringsverket o. lokalt av allmänna försäkringskassor. Till s. hör också yrkesskadeförsäkringen o. arbetslöshetsförsäkringen. Socialgrupp, socialklass, konventionell rangordning av yrkes- o. inkomstgrupperna vid statistisk samhällsbeskrivning, varvid s. I motsvarar de högre klasserna, s. II medelklassen o. s. III arbetarklassen. Nyttjas numera inte i off. statistik. Socialhjälp, individuell, behovsprövad hjälp som huvudsaki. utgår från hemkommunen genom dennas socialnämnd. Efterträdde 1957 fattigvården. Kompletterar socialförsäkringarna. Socialhögskola, läroanstalt för blivande tjänstemän inom socialvård o. förvaltning. Efter vanl. 3 1/2 års studier examen som berättigar till titeln socionom. S. finns i Sthlm, Gbg, Lund, Umeå, Örebro o. Östersund. Socialisering, nationalisering, överförande av privatägda produktionsmedel till offentlig ägo, oftast tänkt som förstatligande. Socialism, pol. åskådningar som kräver att produktionsmedlen skall ägas o. förvaltas av samhället, representerat antingen av staten el. av fackföreningarna. S:s teori började utformas i samband med industrialismens genombrott på 1800-t., först av de s.k. utopisterna, R. Owen, Saint-Simon, Proudhon m.fl., o. på ett avgörande sätt av Karl Marx o. F. Engels (marxism). Soc.dem. partier bygger vanl. på den av E. Bernstein utformade revisionismen. Sociallön, utbetalning av socialbidrag på samma sätt som vanlig lön. Mottagaren får hushålla själv med s. Införd i Sthlm 1970. Socialnämnd handhar kommuns socialhjälp. Sedan 1970 kan kommunerna inrätta social centralnämnd i st. f. separata barnavårds-, nykterhets- o. socialnämnder. Socialpolitik, samhällets åtgärder för att trygga den enskilde medborgarens välfärd; vanl. avses med s. de särsk. åtgärder som faller utanför den allm. ekon, politiken såsom arbetsmarknads-, familje- o. bostadspolitik, socialförsäkring o. socialvård. Socialpsykologi, studiet av hur individens tankar, känslor o. handlande påverkas av den sociala miljön. Socialstyrelsen, centralt ämbetsverk under socialdep., gr. 1968 genom sammanslagning av förutvarande Socialstyrelsen (inrättad 1912), Medicinalstyrelsen o. Sjukvårdsberedskaps-nämnden. É Departement. Socialvård, samhällets åtgärder till hjälp o. stöd åt medborgarna i form av ekon, hjälp vid inkomstbortfall o. personlig vård i olika former. Socialvårdsbyrå, socialbyrå, tjänstemannaorgan i större kommuner för olika socialvårdsgrenar såsom socialhjälp o. barnavård. Societet, (vittert el. vetenskapligt) samfund; de högre samhällskretsarna. Sociologi, vetenskapen om samhället, dess sociala grupper o. relationer samt socialt beteende. 691