Stjärnorna Befintlig T-bana ■■■ «■ «■ T-bana under byggnad • •••••••••• Beslutad, ej igångsatt T-bana --- ------ Järnväg B, A, F, G, K o. M med tillägg av sifforna 0-9 för resp, underavdelningar. O o. B står för blåvita, A för vita, F för gulvita, G för gula, K för djupgula o. M för röda stjärnor. Avsätter man s:s absoluta magnitud mot spektralklasserna får man ett s.k. Hertzsprung-Russelldiagram. Där samlar sig flertalet s. utefter en diagonal (huvudserien) med de heta jättarna överst o. dvärgstjärnorna nederst. S:s lägen på himmelssfären anges med koordinaterna rektascension och deklination, vilka motsvarar longitud resp, latitud på jorden. Ur den lägesändring som inträffat mellan två observationstillfällen bestämmer man stjärnans egenrörelse över himlen. Rörelsehastigheten i synlinjens riktning, radialhastigheten, härleds ur de linjeförskjutningar som uppstår i s:s spektrum till följd av dopplereffekten (se d.o.). Avståndet till närbelägna stjärnor bestäms ur den årliga STOCKHOLM Stockholms tunnelbanenät omfattar 70 km, varav ca 25 km under jord. Är 1950 öppnades bangrenen Slussen-södra förorterna, och två år senare var grenen Kungsgatan-västra förorterna klar. De två grenarna bands samman 1957. Det andra systemet från T-Centralen till de sydvästra förorterna öppnades 1964 och 1967 inordnades Ropsten och Vårberg i systemet. Ett tredje system genom innerstaden ut till Järvafältet kommer att vara klart 1975. parallaxen, dvs. vinkeln mellan de båda riktningar som stjärnan syns i med ett halvårs mellanrum, varvid man använder jordbanans diameter som baslinje i en triangelmätning. Avståndet till mycket avlägsna stjärnor får man bl.a. genom att jämföra den skenbara ljusstyrkan med den absoluta. - Många jättestjärnor ändrar sin ljusstyrka till följd av inre förändringar, variabla stjärnor. Hit hör bl.a. de regelbundet pulserande cepheiderna. En stjärna kan plötsligt 722