- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Tredje upplagan /
785

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomasprocessen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t(h)omismen, är sedan 1879 off. anbefallt som bestämmande för all katolsk teologi. T:s huvudarbete är Summa theologiae. Thomasprocessen, basiska bessemerprocessen, metod för omvandling av fosforhaltigt tackjärn till smidbart järn. Thomas Simonsson, »Biskop Thomas», d.1443, biskop i Strängnäs. Förf, till Engelbrektsvisan (Biskop Thomas frihetssång) 1439 med den ofta citerade strofen »Frihet är det bästa ting . . .». Thomism, se Thomas av Aquino. Thomson, Arthur, f. 1891, statsvetenskapsman, landshövding i Malmöhus län 1939-52, chef för Arbetsmarknadskommissionen 40-46, universitetskansler 52-58. Thomson, Joseph John, 1856-1940, eng. fysiker. En av atomfysikens pionjärer; upptäckte elektronen. Nobelpris 1906. Thprax, torax, bröstkorgen. T(h)oraxkirurgi, den del av kirurgin som gäller bröstkorgen, brösthålan o. dess organ. Thoreau [baorao], Henry, 1817-62, amer. förf. Ivrade för återgång till naturenligare levnadssätt. Skogsliv vid Walden 1854. Thorild, Thomas, 1759-1808, förf., från 1795 prof, i Greifswald. Bröt i dikten Passionerna 1781 med den förhärskande fransk-klassiska smaken o. hävdade i sin fejd med Kellgren en friare, av regler obunden diktning. Skriften En kritik över kritiker 1791-92 förebådar romantiken. Thorndike, Edward Lee, 1874-1949, amer. psykolog, en av inlärningspsykologins grundare (trial and error). Thorsson, Fredrik Vilhelm, 1865-1925, politiker (s), urspr. skomakare, pionjär inom arbetarrörelsen. AK från 1903. Finansminister 1918-25 med vissa avbrott. Thorsson, Inga, f. 1915, politiker (s), ordf, i Sv:s soc.dem. kvinnoförbund 1952-64, socialborgarråd i Sthlm 1958-62, ambassadör i Tel Aviv 1964-66, chef för FN:s avd. för sociala utvecklingsprogrammet 1967-70, sakkunnig i UD från 1970. Thorvaldsen, Bertel, 1770-1844, dansk skulptör med europeiskt rykte, verksam i Rom. Klassiska o. kristna motiv i nyantik formgivning. Kristus 1821. - Thorvaldsens museum i Köpenhamn innehåller T:s arbeten o. samlingar. Thot, Tot, i egypt. myt. månens o. vetenskapens, särsk. skrivkonstens gud, ofta avbildad som babian el. ibis. Thrakien, Trakien, s.ö. delen av Balkanhalvön, nu uppdelat på Bulgarien, Grekl. o. Turkiet. Three M Company, 3 M, förk. för Minnesota Mining & Manufacturing Co. Thriller, eng., 'rysare’, spännande berättelse, film el. skådespel. Thuja, en grupp träd bland cypressväxterna med sma kottar o. ständigt gröna, fjällika blad. Nordamerika, ö. Asien. Tuja, livsträd, T. occidentqlis, ett max. 20 m. högt träd, odlas allmänt i s. o. mell. Sv. Thukydides, Tukydides, ca 456-ca 400 f.Kr., grek, historiker. Peloponnesiska krigets historia kan räknas som den kritiska historieskrivningens första verk. Thule. 1. Ultima Thule, under antiken benämning på Europas nordligaste del, ungefär motsv. Skandinavien. - 2. Thule air base, Dundas, amer. flygbas på n.v. Grönland. - 3. Livförsäkrings Thomasprocessen - Tid bolag i Sthlm som ingår i Skandiakoncernen (se d.o.). Thulin, Ingrid, f. 1929, skådesp., bl.a. vid Dramaten. Filmer: Smultronstället 1957, Natt-vardsgästerna, Tystnaden 1963, Vargtimmen 1966, Viskningar och rop 1972. Thunholm, Lars-Erik, f. 1914, bankman, verkst. dir. i Skandinaviska banken 1957-71, S-E-Banken från 1971. Thurber, James, 1894-1961, amer. humorist med en bisarr stil i teckningar o. berättelser. Den sista blomman 1948. Thuresson, Svante, f. 1937, populärsångare o. musiker (batterist). Thymus, lat., bräss. Thüringen, tidigare delstat i mell. Tyskl. Tillhör nu Ö-Tyskl. Skogrikt bergland. Thyssen-Hütte AG, August, V-Tyskl:s o. Europas största järn- o. ståltillverkare, gr. 1871. Thörnell, Olof, f. 1877, general, ÖB 1939-44, chef för Konungens stab 1944-50. Ledde sv. krigsmakten under 2:a världskriget. Thörnqvist, Owe, f. 1929, populärsångare, viskomp. Även teaterroller. Tiara, påvens krona, hög huvudbonad smyckad med tre öppna kronringar. E Symboler. Tibast, källarhåls, Dqphne mezereum, max. 1 m hög buske med tunglika blad, tidigt på våren rödvioletta blommor på bar kvist o. sedan röda, giftiga frukter. Vild o. odlad. B Träd I. Tiberius, 42 f.Kr.-37 e.Kr., rom. kejsare 14 e.Kr., Augustus’ adoptivson. Under T:s regering rådde allmän fred o. provinsförvaltningen förbättrades. Tibern, ital. Tevere, mell. Italiens största flod. 405 km. Segelbar till Rom för mindre fartyg. Tibet, autonom region i v. Kina. 1,2 milj, km2, 1,4 milj. inv. Religion lamaism (befolkningen till ca 1/5 munkar). Huvudstad Lhasa. - Öken- o. stäppområde med avloppslösa saltsjöar, beläget 4 000-5 000 m ö.h. o. inramat av bergskedjor (i norr Kunlun, i söder Himalaya). Svårtillgängligt land, utforskat bl.a. av Sven Hedin. Egenartad djurvärld: jak, myskdjur, vildåsna. Nomadliv o. jakt, i dalgångarna jordbruk. - Från 1400-t. dominerat av lamaismen, från 1650 var lamakyrkans överhuvud, Dalai lama, även landets världslige härskare. Sedan 1700-t. under kinesisk kontroll, 1950 invaderat av kinesiska trupper o. underställt Kommunist-Kina. Misslyckat resningsförsök 1959, varvid Dalai lama flydde o. ersattes med den av kineserna stödde Tashi lama (Panchen lama). Tibullus, Albius, ca 55-ca 19 f.Kr., romersk skald. Erotiska elegier. Tickor, Polyporus, en grupp hattsvampar som på hattens undersida har ett pip- el. rörskikt, vilket inte kan lösgöras som hos sopparna. Parasiterar vanl. på trädstammar o. har träig, konsollikt fastvuxen hatt. Av eldticka, P. igniqrius, o. fnösk-ticka, P. fomentqrius, fås fnöske. Se även Får-ticka. Tid. Den fysikaliska enheten för tid är sekund (se d.o.). En grundläggande tidenhet är det sanna soldygnet, vilket är tiden för jordens rotation ett varv i förhållande till solen. Då sanna soldygnet varierar under året har medeltalet av årets alla dygn bildats: medelsoldygnet. På detta baseras medelsoltiden, som är olika för orter på olika longituder. Man har därför indelat jorden i tids- 785

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0845.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free