Venia - Vermeer fosfat, mangan, tenn, guld. Jordbruket ger kaffe, kakao, sockerrör, vete, ris. - Området upptäckt 1498 av Columbus; spansk kolonisation på 1500-t. Självständig stat 1830, från 1870 huvudsaki. styrd av diktatorer. Sedan 1959 demokratisk regim; president o. nationalkongress utses genom direkta val. E Sydamerika. Venia, lat., tillstånd, befogenhet, särsk. för icke prästvigd person att predika i kyrka. Veni, vidi, vici, lat., ’jag kom, jag såg, jag segrade’, Caesars rapport om sin snabba seger vid Zela 47 f.Kr. Vennberg, Karl, f. 1910, förf., kulturred. i AB sedan 1957. Tills, med E. Lindegren ledande inom 40-talismen. Lyrik: Halmfackla 1944, Synfält 1954, Tillskrift 1960, Sju ord på tunnelbanan 1971. Wennerberg, Gunnar, 1817-1901, skald, komp., ämbetsman; Sv. akad. 1866. Ecklesiastikminister 1870-75 o. 88-91, landshövding i Växjö 1875-88. W. skrev ord o. musik till duettsamlingen Gluntarne 1847—50; körsånger (bl.a. Hör oss, Svea). Wenner-Gren, Axel, 1881-1961, affärs- o. industriman: Electrolux, gr. 1919, telefonbolag i Mexico, kvarnar, enspåriga järnvägar (»Alweg»), utvecklingsbolag för British Columbia m.m. Donator. Det oklara förhållandet mellan för-valtningsbolaget Fulerum, fru Marguerite W:s privata medel o. olika stiftelser, t.ex. Wenner-Gren Center för vetenskaplig forskning i Sthlm, föranledde åtal 1972. Wennerström, Stig, f.1906, f.d. överste i flygvapnet. W., som bl.a. tjänstgjort som flygattaché i Moskva o. Washington, avslöjades som spion för Sovj. 1963 o. dömdes till livstids straffarbete. Venstre (»vänstern»), politiska partier i Danm. (moderat konservativt) o. i Norge (liberalt). Ventil, anordning för reglering o. avstängning av genomströmningen i rörledningar. S.k. elektriska ventiler är likriktare. Ventilera, lufta, vädra; undersöka, dryfta; offentligt försvara (avhandling). Ventral, hörande till buken el. buksidan. Ventrikel. 1. Magsäcken. - 2. Vätskefyllt rum i hjärnan. - 3. Vardera av hjärtats kamrar. Venus. 1. I rom. myt. kärlekens gudinna. Grek, motsv. Afrodite. E Arkeologi. - 2. Den 2:a av planeterna från solen räknat. Har en molnfylld atmosfär. Syns bl.a. som morgon- o. aftonstjärna med stor ljusstyrka. Venuspassage, planeten Venus’ passage förbi solskivan. Hl Astronomi. Venusflugfälla, se Flugfälla. Venushår, se Adiantum. Venuskorg. E Svampdjur. Vengs, som avser venerna. Veracruz [-kros], hamnstad i s.ö. Mexico. 242 000 inv. Flygstation. V. anlades 1519 av Cortés. Verb, ordklass, bestående av ord som betecknar tillstånd el. handling, t.ex. 'sova’, 'arbeta'. Grundbetydelsen hos verben preciseras genom böjning i olika betydelsekategorier: numerus, tempus, modus samt verbgenus som anger om subjektet utövar handlingen (aktiv form, t.ex. 'han dödar’) el. utsätts för handlingen (passiv form, t.ex. 'han dödas’). - Transitiva v. kan ha objekt, t.ex. 'älska någon’; intransitiva v. saknar objekt, t.ex. ’gå’; reflexiva v. har som objekt pronomen som syftar på subjektet, t.ex. 'roa sig’; opersonliga v. kan ej ha annat subjekt än ’det’, t.ex. ’det regnar’. Werba, Erik, f. 1918, österr. pianist, sångpedagog o. ackompanjatör. Verbal. 1. Ord-; muntlig; bokstavlig, ordagrann. Verbalinspiration, se Bokstavsinspiration. - 2. Verb-, som hör till ett verb; avledd av ett verb. Verdandi. 1. En av de tre nornorna. - 2. Politiskt obunden studentförening i Uppsala, gr. 1882, med demokratisk o. kulturradikal orientering. Utgav 1888-1954 den populärvetenskapliga serien Verdandis småskrifter. Från 1954 utges Verdandis skriftserie, från 1961 Verdandi-debatt o. från 1964 Verdandi-orientering. Föreläsnings-verksamhet. Verdi, Giuseppe, 1813-1901, ital. komp., ett av operakonstens största namn. Rigoletto 1851, Trubaduren 1853, La Traviata (Den vilseförda) 1853, Maskeradbalen 1859, Don Carlos 1867, Aida 1871, Othello 1887, Falstaff 1893, Messa da requiem 1874. Verdun [-dö’], befäst stad i n.ö. Frankr. 26 000 inv. Textilindustri o. kemisk industri. Slaget vid Verdun febr.-nov. 1916 mellan tyskar o. fransmän blev oavgjort men vållade båda sidor oerhörda förluster. Werenskiold [-sjåll], Erik, 1855-1938, norsk målare o. tecknare. Nationellt folklivs- o. landskapsmålen i realistisk stil. Porträtt. Werfel, Franz, 1890-1945, österr. förf. W:s verk präglas av pacifism, gudsmystik o. den judiska problematiken. Romaner: De fyrtio dagarna på Musa Dagh 1933, Sången om Bernadette 1941. Dramatik. Lyrik. Verfremdung, ty., distansering, dramatisk teknik genom vilken en för åskådaren alldaglig handling på scenen framstår som uppseendeväckande. Wergeland, Henrik, 1808-45, norsk förf. Radikalt nationell o. frisinnad, förkämpe för norskheten, för arbetarklassen o. judarna. Rik produktion. Det romantiska eposet Skabelsen, mennesket og Messias. Kärleksdikter, naturlyrik. Vergilius, Publius V. Maro, 70-19 f.Kr., rom. skald. Skrev herde- o. lärodikter, Bucolica resp. Geprgica. Hjältedikten Aeneiden blev romarnas nationalepos. Verifiera, bestyrka (riktigheten av), bekräfta, (med bilagda handlingar) intyga. Verifikation, bekräftande; intyg, kvitto. Verism, litterär-musikalisk stilriktning med strävan att objektivt skildra vardagslivet. Inom operan företrädd av bl.a. Leoncavallo o. Puccini. Adj: veristisk. Veritabel, verklig, sann(skyldig), äkta. Verkningsgrad, förhållandet mellan nyttiggjord o. tillförd effekt vid energiomvandlingar, t.ex. i motorer. Verkstadsteknik, olika metoder för maskinell bearbetning av halvfabrikat av järn, trä m.m. E Verkställande direktör, förk. VD, ett (aktie-)-bolags chef, utsedd av styrelsen. Verlaine [värlän], Paul, 1844-96, fransk skald. Nära vän till Rimbaud. Banbrytare för en formellt friare poesi i Frankr. o. för symbolismen. Religiös dikt o. kärlekslyrik. Werle, Lars Johan, f. 1926, kompositör, bl.a. av operor. Drömmen om Thérèse 1963, Resan 1969, Tintomara 1973. Vermeer [farmer], Jan Vermeer van Delft, 1632-75, holl. målare, en av 1600-t:s främsta. 839