Vermiceller - Verv Interiörer med få figurer i stilla handling. Knypplerskan, Pärlvägerskan, Målaren i sin ateljé. Stadsbilder från Delft. Vermiceller, trådformig spaghetti. Vermont |va:månnt], förk. Vt., delstat (1791) i n.ö. USA. 25 00Ö km2, 445 000 inv. Jordbruk o. boskapsskötsel. Stenindustri. Rekreationsorter. Huvudstad Montpelier, 9 000 inv. Vermut, vermouth, vin kryddat främst med malört o. kina. Alkoholhalt 15,5-18%. Tillv. främst i Italien o. Frankr. Verne [värrn], Jules, 1828-1905, fransk förf. Fantasirika äventyrsromaner. Till jordens medelpunkt 1864, En världsomsegling under havet 1870, Jorden runt på 80 dagar 1873. Werner, Lars, f. 1934, jazzpianist o. komp., TV-, film- o. teatermusik. Vernissage [-sasj], (dagen för) öppnandet av en konstutställning. Verona [-åna], industristad i n. Italien. 262 000 inv. Årlig internat. jordbruksmässa. Biskopssäte. Praktfulla byggnadsverk från 1000-1400-t. samt en väl bevarad romersk amfiteater från ca 290, som används sommartid för operaförest. - V. var tidvis residens för östgoternas kung Teoderik den store. Veronese, Paolo, 1528-88, ital. målare från Venedig. Ljust o. livsglatt måleri, motiv från Bibeln i världslig infattning. Veronika. 1. Katolskt helgon, enl. legenden en kvinna som under Frälsarens vandring till Golgata räckte honom en svetteduk, på vilken hans drag lämnade avtryck. Veronikas svetteduk är ett vanligt motiv i konsten. - 2. Annat namn på ärenpris. del Verrocchio [-råkkiå], Andrea, 1436-88, ital. skulptör o. målare. Ungrenässans. Skulpturer: David (Florens), Colleonistatyn (Venedig). Versailles [värsaj], förstad till Paris, 15 km s.v. därom. Jämte slottet V. anlagt i mitten av 1600-t. av Ludvig XIV. Residensstad 1682-1789. Barockslottet V., som fullbordades på 1750-t., är sedan 1837 historiskt museum. Arkitekter var Le Vau o. senare J. Hardouin-Mansard. Under Lebrun skapades det praktfulla spegelgalleriet. Parken, anlagd av Le Nötre, är den barocka trädgårdskonstens huvudverk. Se även Trianon. VERKSTADSTEKNIK 1-8 Spånavskiljande bearbetning. 1 Svarvning: a. roterande arbetsstycke, b. svarvstål. 2 Fräsning. 3 Borrning. 4 Brotschning. 5 Hyvling med fram- och återgående hyvelstål. 6 Dragdriftning, för att göra hål med annan form än rund: a. bearbetningsdel, b. styrdel, c. skaft. 7 Slipning med roterande slipskiva. 8 Sågning med roterande sågklinga. 9-10 Styckeavskiljande bearbetning. 9 Klippning: a. rörligt klippskär, b. fast motskär. 10 Stansning: a. rörlig stans, b. fast dyna. 11-15 Plastisk bearbetning. 11 Djupdragning: a. stämpel, b. plåthållare, c. dyna. 12 Bockning. 13 Tråddragning. 14 Valsning med roterande valsar. 15 Sänksmide: ett värmt metallstycke antar form efter matrisen genom slag eller tryck a. Versaillesfreden, fredsslutet 1919 mellan ententemakterna o. Tyskland efter 1 :a världskr. (se d.o.), undertecknades 28 juni i slottet i Versailles. Tyskl. gjorde stora landförluster, ålades att betala krigsskadestånd o. fick överlämna sina kolonier till NF. I avtalet intogs NF:s stadga. Versaler, »stora» bokstäver. Mots: gemena. Verserad, världsvan, belevad. Versifiera, avfatta på vers. Version, avfattning; tolkning, läsart; skriftlig översättning från främmande språk. Versio vulgata, se Vulgata. Verslära, metrik, läran om poesins former. Dess grundläggande del är rytmiken. Diktens rytm, dess versmått el. meter, bygger i olika språkområden på olika sidor av det språkliga materialet, t.ex. i den franska versen enbart på stavelsernas antal; i svenskan, liksom i övriga germanska språk, bygger versen på en växling mellan tryckstarka o. trycksvaga stavelser. Den minsta rytmiska enheten kallas versfot el. takt o. består vanl. av två el. tre stavelser. En el. flera versfötter bildar en versrad o. flera versrader kan bilda en strof, vars rytmiska struktur upprepas dikten igenom. El Verst, (äldre) rysk mil=l 066,8 m. Versus, förk. v., lat., ’mot’, särsk. som jur. term o. sportterm. Vertebrater, ryggradsdjur. Vertikal, lodrät. Verv (fr. verve), liv(fullhet), fart, glöd. 840