Video- - Wikner Video-, förled som avser information på en bildskärm (t.ex. TV-skärm). Videobandspelare, bandspelare för in- o. avspelning av TV-program på magnetband. B Television. Widerberg, Bo, f. 1930, förf. o. regissör. Roman: Erotikon 1957. Filmer: Kvarteret Korpen 1963, Elvira Madigan 1967, Ådalen 31 1969, Joe Hill 1971. Widgren, Olof, f. 1907, skådesp., vid Dramaten 1936-69. Karaktärsroller. Vidi, lat., ’jag har sett’. Anv. som anteckning om godkännande etc. Vidimera, bevittna, styrka riktigheten av. Wieland, se Volund. Wien [vin], huvudstad i Österr. vid Donau. 1,8 milj. inv. Betydande mångsidig industri samt centrum för kultur o. vetenskap. Berömt univ. (1365), flera fackhögskolor, ett av världens främsta vetenskapliga bibliotek, världsberömda museer o. teatrar, bl.a. Burgtheater o. Staats-oper. Livligt besökt turistort, viktig trafikknut. Gatunätet präglas av ringformade stråk. Bland alla kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader märks Stefansdomen, det forna kejsarresidenset Hofburg, det kejserliga lustslottet Schönbrunn, slottet Belvedere (nu museum), rådhuset o. parlamentshuset. Vinorten Grinzing, bergs- o. skogsområdet Wienerwald samt Prat er (naturpark o. nöjesfält) är populära utflyktsmål. - Under romartiden var W. ett befäst läger, Vindobona. Från 1278 blev det centrum i det habsburgska väldet. Wiener Sängerknaben, gosskör i Wien, gr. 1498. Wienklassicismen, den musikstil som ca 1770-1820 skapades i Wien, främst av Haydn, Mozart o. Beethoven. Wienkongressen, fredskongress i Wien okt. 1814-juni 1815 för att ordna Europas pol. förhållanden efter Napoleonkrigen. Riktlinjer för W. var att återställa den före franska revolutionen rådande jämvikten o. att skapa garantier mot framtida franska erövringar. Dock återställdes ej Tyska riket med dess många småstater, bl.a. Preussen o. Österr. utvidgades. Vierwaldstättersjön [firvalt-], sjö i mell. Schweiz. 114 km2. Stor turisttrafik. Wiesbaden [vis-], huvudstad i Hessen, V-Tyskl. 261 0Ö0 inv. Kem.-tekn. industri, bokförlag. Vinhandelscentrum. Bad- o. kurort med varma koksaltkällor, kända sedan romartiden. Wieselgren, Peter, 1800-77, domprost i Gbg 1857, pionjär för nykterhetsrörelsen. Vietnam, Bortre Indiens v. kustområde, sedan 1954 delat vid 17:e breddgraden mellan Nordvietnam och Sydvietnam (se dessa ord). K Vietnamkriget. E Wifstrand, Naima, 1890-1968, skådesp., regissör. Operettprimadonna, ledande karaktärsskådesp. Även film. Vigeland, Gustav, 1869-1943, norsk skulptör. Huvudverk: Abelmonumentet i Oslo o. skulpturanläggningen i Erognerparken, Oslo, med 100-tals grupper o. figurer. Wigforss, Ernst, f. 1881, politiker (s), docent i nord, språk i Lund 1913-18, finansminister 1925-26, 32-36 o. 36-49. Jur. hed.dr 1962. En av den sv. socialdemokratins ledare o. en framstående teoretiker. Arbetade för att genom VIETNAM 1 Vietnam som självständigt kejsardöme 1945, bestående av provinserna Tonkin (svart), Annam (grov kontur) och Kochinkina (streckat). 2 Vietnam efter Genève-konferensen 1954, med landet delat i Nordvietnam (svart) och Sydvietnam (streckat). radikal skattepolitik o. sociala reformer åstadkomma inkomst- o. förmögenhetsutjämning. Minnen, 1-3, 1950-54. Vigg, en dykand, 44 cm lång. Hanen svart med vit undersida o. nedhängande nacktofs, honan brunaktig. I Sv. vid sötvatten o. utmed ostkusten. Flyttfågel; övervintrar ibl. i s. Sv. E Fåglar II. Wight, Isle of Wight, ö utanför s. Engl. 381 km2. Milt klimat. Många badorter. Keltiska o. romerska minnesmärken. Vigsel, den handling varigenom ett äktenskap ingås. I Sv. är såväl kyrklig som borgerlig v. giltig. V. föregicks tidigare av lysning, som numera är frivillig. Wigwam [eng. uttal °igg°ämm], indianhydda. E Indianer. Vigvatten, invigt, med salt blandat vatten för sakramentalt bruk, särsk. i katolska kyrkan. Vigör [-g-], kraft, spänst, styrka, hälsa. Vikar(e)säl, ringsäl, en mörkbrun säl med gulvita, ringformade fläckar. Längd 1—1,6 m, den minsta av alla sälar. Ishavet, n. Östersjön. B Sälar. Vikarie, tillfällig ersättare; ställföreträdare. Vikariat, tjänst som v. Vikariera, tjänstgöra i annans ställe. Vikingatiden, ca 800 till mitten av 1000-t., är uppkallad efter de skandinaviska sjökrigarna, vikingarna, som med sina karaktäristiska drakskepp företog erövrings- o. handelsfärder utefter Europas kuster o. floder. I västerled seglade i synnerhet danskar o. norrmän. Danelagen i Engl. o. det normandiska väldet i Frankr. grundlädes av danskar, medan norska vikingar behärskade bl.a. Island, Irland o. Skottland. De sv. vikingatågen gick företrädesvis i österled. Längs de ryska floderna sökte sig vikingarna ned mot bl.a. Svarta havet o. Konstantinopel. I Ryssl. grundades flera självständiga riken av sv. vikingar. B. B Fartyg I. Wiklund, Gunnar, f. 1935, populärsångare. Även revy o. operett. Wikner, Pontus, 1837-88, filosof o. förf., prof, i Kristiania. Talesman för den religiösa 843