Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Viksten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viksten - Vilhelm
VIETNAMKRIGET Kort historik
1954 De franska styrkorna lider slutligt nederlag
efter sju års krig. Konferens i Genève upprättar
de självständiga staterna Laos, Kambodja o.
Vietnam, gom delas provisoriskt i Nord- o.
Syd-vietnam. Återförening skall ske genom allmänna
val inom två år.
1955 Sydvietnams kejsare Bao Dai avgår. Landet
rep. under president Ngo Dinh Diem, som i
praktiken leder militärdiktatur. Diem förklarar att
han inte respekterar Genèveavtalets föreskrifter
om återförening. Får stöd av USA.
1955-60 Gryende uppror mot Diem-regimen bland
bönder, som förlorat sin jord, får stöd av
kommunistiska krafter. USA:s hjälp till Diem
ökar.
1960 Befrielserörelsen FNL bildas med en kärna
av kommunister. Mål: att störta Diemregimen o.
införa socialistisk samhällsordning.
1963 Diems regim störtas genom revolution. Pol.
kaos hotar i Sydvietnam. FNL:s gerilla firar
militära framgångar.
1964 Växande stöd från Ho Chi-minhs
kommunistiska regim i Nordvietnam till FNL i
söder. USA ökar snabbt sin militära hjälp till
Sydvietnam, bl.a. med flyg. Intermezzot i
Tonkin-bukten (nordvietnamesiska torpedbåtar uppges ha
angripit USA-jagare) föranleder USA att utföra
flygangrepp mot Nordvietnam.
1965-68 President Lyndon Johnson får stora
befogenheter av kongressen att utvidga kriget.
USA utvidgar oavbrutet sina krigsinsatser. USA:s
markstyrkor i Sydvietnam ökar från 20 000 till
543 000 man. Bombkrig mot Nordvietnam.
1968 Tetoffensiven visar FNL:s o. Nordvietnams
militära styrka (garanterad delvis av kraftigt
bistånd från Sovj. o. Kina). De lider dock stora
förluster. USA-opinionen allmera kritisk mot
kriget. Lyndon Johnson avstår från att kandidera
för ny presidentperiod. Presidenten stoppar
bombkriget i norr.
1969 Richard Nixon lovar att avsluta kriget inom
fyra år och inleder krigets »vietnamisering».
USA:s trupper dras successivt tillbaka men
hjälpen till Saigonregimen, nu ledd av president
Thieu, utökas kraftigt. USA:s luftkrig fortsätter i
Laos och Sydvietnam.
1970 I april utvidgas kriget till Kambodja. Amer.
markstyrkor deltar.
1971 Sydvietnams trupper går med USA:s
flygstöd in i Laos. Offensiven misslyckas.
1972 FNL inleder med stöd av nordvietnamesiska
styrkor den hittills största offensiven. USA svarar
med nytt bombkrig mot Nordvietnam samt
minering av nordvietnamesiska hamnar.
Fredssamtalen i Paris, som pågått sedan 1969 utan
framsteg, leder på hösten fram till ett fredsavtal,
utarbetat av Nixons rådgivare Henry Kissinger och
Nordvietnams politbyråmedlem Le Duc Tho. USA
kräver ändringar o. fredshoppet försvinner i dec.
18-30 dec. utför USA nya massiva bombangrepp
mot centrala Nordvietnam.
1973 Nya fredssamtal i Paris leder till avtal om
vapenvila, som träder i kraft 28 jan.
liberalismen i Tankar och frågor inför
Menniskones Son 1872. Dikter, noveller.
Viksten, Albert, 1889-1969, förf. Romaner från
livet i Norrland o. bland sjöfolk o. jägare. Eld
och bröd 1948. Reseskildringar.
Vikström, Sven-Erik, f. 1927, operasångare,
tenor, vid Operan sedan 1955.
Viktoria. L Seger, triumf. - 2. Vagn med sufflett
över baksätet. E Vagnar.
Viktoria, Victoria, 1862-1930, drottning av Sv.,
dotter till storhertig Fredrik av Baden, 1881 g.m.
sedermera kung Gustav V.
Viktoria, eng. Victoria, 1819-1901, drottning av
Storbr. o. Irland 1837, kejsarinna av Indien 1877,
1840 g.m. prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
(1819-61). V. var plikttrogen o. konventionell.
Som den dyrkade »landsmodern» blev hon
symbolen för det »viktorianska» Englands
uppsving.
Viktoriansk, tillhörande el. utmärkande för den
eng. drottningen Viktorias regeringstid;
konventionell, högborgerlig, pryd.
Viktualier, livsmedel, matvaror.
Vikunja, vicuna, ett lamadjur från Peru o.
Bolivia. Lämnar världens finaste ull.
Vilda Västern, eng. the Wild West, den
västligaste delen av Nordamerika under den
laglösa koloniseringstiden på 1800-t.
Wilde, Oscar, 1854-1900, eng. förf. L’art pour
l’art-estetik. Spirituell, aforistisk stil i essäer o.
en rad komedier, t.ex. En idealisk äkta man
1895. Romanen Dorian Grays porträtt 1891.
Enaktaren Salome 1893. Under fängelsevistelse
(dömd för homosexualitet) tillkom
dagboksanteckningarna De profundis, utg. 1905.
Wildenvey, Herman, 1886-1959, norsk förf.
Frisk lyrik om naturen o. kärleken. Även
noveller, reseskildringar, memoarer m.m.
Wilder, Billy, f. 1906, amer. filmregissör. Sunset
Boulevard 1950, Ungkarlslyan 1960, Irma la
Douce 1963. E Film VI.
Wilder, Thornton, f.1897, amer. förf. Romaner:
San Luis bro 1927. Dramatik: Vår lilla stad 1938.
Vildkatt, europeisk vildkatt, en vild kattart, upp
till 1,2 m lång (varav svansen ca 35 cm), gulgrå
med svarta strimmor. Förr i nästan hela Europa,
nu endast i Skottland o. i delar av Syd- o.
Mellaneuropa. E Rovdjur II.
Vildmejram, detsamma som kungsmynta.
Vildsvin, europeiskt vildsvin, svindjur med lång
nos o. kraftiga betar, längd 1,5 m, höjd 90 cm.
Huden är klädd med svartbruna, styva borst.
Mell. o. s. Europa samt v. Asien. Fanns i Sv. till
slutet av 1600-L, senare inplanterat men åter
utrotat. Lever av ollon, svampar, smärre
ryggradsdjur m.m. V. är en stamform till tamsvinet. E
Klövdjur I.
Vildvin, jungfruvin, Parthenocissus quinquefplia,
klängbuske bland vinväxterna från ö.
Nordamerika, odlas upp till mell. Norrland. Klättrar
med hjälp av klängen. Stora femfingrade, om
hösten röda blad. Slottsvildvin, rådhusvin, P.
veitchii, har mindre blad o. klättrar med hjälp av
häftskivor; odlas upp till Mälardalen. E Träd IV.
Wilhelm, 1884-1965, sv. prins, hertig av
Södermanland, 2:e son till kung Gustav V. Utgav
lyrik, reseskildringar o. noveller. 1908-14 g.m.
ryska storfurstinnan Maria Pavlovna (1890-1958);
fick med henne sonen Lennart (Bernadotte).
Vilhelm, eng. William, eng. kungar. - 1. Vilhelm
I Erövraren, ca 1027-87, hertig av Normandie
1035, blev herre över Engl. genom slaget vid
Hastings 1066. - 2. Vilhelm III, 1650-1702,
ståthållare i Nederl. 1672, organiserade kampen mot
Ludvig XIV:s o. Frankrikes övermakt, kung i
Engl. 1689 efter »den ärorika revolutionen».
Vilhelm, ty. Wilhelm, tyska kejsare o. kungar av
Preussen. - 1. Vilhelm I, 1797-1888, kung av
Preussen 1861, utropades 1871 i Versailles till
844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0912.html