Wingquist - Virus Wingquist, Sven, 1876-1953, ingenjör, uppfinnare av det sfäriska kullagret, grundare av AB Sv. Kullagerfabriken. Vingåker, gammal bygd i v. Södermanland med särpräglade folkdanser o. länge bibehållen sockendräkt. - V. kommun se D Sverige. Vinjett, liten bild el. ornament i början el. slutet av tryckt text. Vinkel, öppningen mellan två räta linjer, vinkelben, som utgår från en gemensam punkt, vinkelspets. Mäts i grader el. radianer; rät v. 90°, spetsig v. mellan 0° o. 90°, trubbig v. mellan 90° o. 180°. Vinkelrät är en linje mot en annan el. ett plan mot ett annat, om vinkeln mellan dem är 90°. Winnerstrand, Olof, 1875-1956, skådesp., främst komediaktör. Winnipeg, stad i mell. Canada. 509 000 inv. Vetebörs. Univ. gr. 1877. - Winnipegsjön, 24 500 km2, avrinner genom Nelson River till Hudson Bay. Vinsch, spel, drag- el. hissanordning bestående av hand- el. motordriven vals på vilken draglinan lindas upp. AB Vin- & Spritcentralen, statligt monopolbolag för spritförädling o. för import, export o. partihandel med vin o. sprit, gr. 1917. Jfr Rusdrycks-lagstiftning. Vinsyra, dihydroxibärnstenssyra, en organisk syra, allmän i växtriket, bl.a. i vindruvor. Vintergatan, ljusband över stjärnhimlen, bestående av stjärnor i Vintergatssystemet, det diskusformiga stjärnsystem som vår sol jämte ca 180 miljarder andra solar tillhör. Vintergröna. 1. Se Pyrola. -2. Trädgårds-vintergröna, sinngröna, Vinca minor, flerårig, krypande ört bland oleanderväxterna. Övervintrande, läderartade blad, trattlika, blå blommor. Sydeuropa. Hos oss odlad o. förvildad. Vintergäck, Eranthis hiemalis, flerårig ört bland smörblomväxterna med jordstam o. en ca 1 dm hög stjälk med ensam, gul blomma o. under denna blad i krans. Från s. Europa, allmänt odlad i Sv. som mycket tidig vårväxt. Vintersömn, det dvaltillstånd i vilket vissa djur övervintrar. Vinterträdgård, vanl. ett växthus inrett till sällskapsrum. Vinäger, fr. vinaigre, äkta vinättika, erhålls vid tillv. av ättiksyra om man i stället för etanol använder vin el. bärsafter. Viola [viåla], ital., sv. plur. violor. - 1. Altviolin, altfiol, liknar till formen violinen men är stämd en kvint lägre. - 2. Olika instrument, anv. särsk. under renässansen o. barocken, med mildare ton än violininstrumenten: gamba, v. da gamba, ital., 'knäfiol’, v. da braccio [bratjå], ital., 'armfiol' m.fl. E Musikinstrument II. Violer, Viola, ett- el. fleråriga örter el. halvbuskar. 5-talig, fribladig blomma. I Sv. 20 vilda arter, vanl. blåviolettblommande, såsom ängsviol, V. canina, buskviol, V. hirta, o. den starkt välluktande luktviol, V. odorata; styvmorsviol, V. tricolor, har blommor i violett, gult o. vitt. Bland odlade hybrider märks pensé (se d.o.). E Blommor VI, VIII. Violin, fiol, stråkinstrument som i symfoniorkestern vanl. förekommer i två stämgrupper (1 :a o. 2:a violiner). Fick i stort sett sin nuv. utformning i Italien på 1600-t. 4 strängar stämda i kvinter. - Till violininstrumenten hör även viola, violoncell o. kontrabas. E Musikinstrument II. Violinkonsert, komposition för soloviolin o. orkester. Violoncell, cello, violininstrumentens bas-(baryton-)instrument med stor o. fyllig ton. Stöds mot golvet vid spelning. E Musikinstrument II. VIP, förk. för eng. very important person, 'mycket viktig person’. Vipa, se Tofsvipa. Vipera, se Huggormar. Vippa, blomställning sammansatt av småax i långgrenig klase. Ex: havreax. E Blommor II. Vira. 1. Finmaskig metallduk, anv. som ändlöst band i t.ex. pappersmaskiner. E Papper. - 2. Kortspel för 3 personer, av vilka 2 spelar mot den som får slutbudet. Virak, ett rökelsemedel. Virchow [firrgå], Rudolf, 1821-1902, tysk läkare o. politiker (liberal). Räknas som den moderna patologins grundare. Wire, eng., försvenskat vajer, lina el. tross av tvinnade ståltrådar. Wirén, Dag, f. 1905, komp. Symfonier, scenmusik, stråkkvartetter m.m. Serenad för stråkorkester 1937. Viren, Lasse, f.1949, finl. löpare. Vann 5 000 o. 10 000 m i OS 1972, den senare sträckan på världsrekordtiden 27.38,4. Virgilius, senantik namnform för Vergilius. Virginia, förk. Va., delstat (1788) i ö. USA. 106 000 km2, 4,6 milj. inv. V. var den äldsta eng. kolonin i USA (1584). Majs-, bomulls- o. tobaksodling (virginiatobak). Kem. industri, tobaks-fabriker. Huvudstad Richmond, 250 000 inv. Virgin Island, Jungfruöarna, ögrupp bland Små Antillerna, Västindien, ca 90 öar. Socker o. rom. Till USA hör v. delen (345 km2, 63 200 inv.), bl.a. f.d. Danska Västindien (1666-1917), till Storbr. ö. delen (130 km2, 10 800 inv.). Virginitet, jungfrudom, jungfrulighet. Viril, manlig. Virilitet, manlighet. Virke, trävara avsedd för bearbetning, tillverkning av massa, till bränsle e.d. Rundvirke är kapade o. ev. barkade stammar (sågtimmer, props, stolpar, pålar, massaved). Sågade trävaror omfattar många sortiment o. kvaliteter: plank är minst 5 cm tjocka o. 21 cm breda, bräder under 5 cm tjocka o. minst 15 cm breda, därunder småbröder. Dessutom sliprar, bjälkar m.m. Viros, se Virus. af Wirsén, Carl David, 1842-1912, förf. o. kritiker, fil. dr. Sv. akad. 1879, dess sekr. 1883. Idealistisk, ofta religiös diktning. Konservativ litt.kritik som hämmade de yngre generationerna. Virtanen, Artturi Ilmari, f. 1895, finl. biokemist, prof, i Helsingfors, bl.a. uppfinnare av AlV-metoden för foderkonservering. Nobelpris i kemi 1945. Virtuell, inom fysiken skenbar. Mots: reell. Virtups, tekniskt skicklig (person), särsk. inom musiken. Virtuositet, mästerskap. Virulens, sjukdomsframkallande förmåga hos smittämnen. Virulent, starkt sjukdomsframkallande, giftig. Virus, sjukdomsalstrande substanser, som förökar sig i nära samverkan med levande värdceller. V. är enkelt uppbyggda av äggviteämnen o. nukleinsyror. De största är ca 0,4 tusendels 847