Vinbär - Vinge VINDAR Sambandet mellan Vind- Vindhas-styrka tighet' /indstyrka, vindhastighet och vindens verkningar Namn Vindens verkningar i Beau fort meter per sek. till lands till sjöss på land på öppna havet 0 0-0,2 lugnt stiltje inga; röken stiger nästan rätt upp spegelblänk sjö 1 0,3-1,5 svag vind nästan stiltje knappt märkbar, skorstensrök i vindens riktning små fiskfjällsliknande krusningar bildas 2 1,6-3,3 svag vind lätt bris sätter små löv i rörelse korta, men utpräglade småvågor, som ej bryts 3 3,4-5,4 måttlig vind god bris sätter blad o. kvistar2 i oavbruten rörelse vågkammarna börjar brytas, glasaktigt skum 4 5,5-7,9 måttlig vind frisk bris sätter kvistar o. tunnare grenar2 i rörelse längre vågor, vita skumkammar 5 8,0-10,7 frisk vind styv bris mindre lövträd börjar svaja, grenar2 sätts i rörelse vågorna mera utpräglade o. långa, överallt vita skumkammar 6 10,8-13,8 frisk vind hård bris, frisk kuling (frisk kultje) sätter stora grenar2 i rörelse, viner i telefontrådar större vågberg, vita skumkammar breder ut sig över större ytor 7 13,9-17,1 hård vind styv kuling (styv kultje) hela träd svajar, man går ej obehindrat mot vinden sjön tornar upp sig o. bryter, skummet ordnar sig i strimmor i vindens riktning 8 17,2-20,7 hård vind hård kuling (hård kultje) bryter kvistar från träden2, besvärligt att gå i det fria vågbergens längd o. höjd 9 20,8-24,4 halv storm halv storm mindre skador på hus, rökhuvar o. taktegel blåser ned betydande, skummet lägger sig i tätare strimmor 10 24,5-28,4 storm storm sällsynt i inlandet, träd rycks upp med roten, betydande skador på hus höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar vit av skum 11 28,5-32,6 svår storm svår storm mycket sällsynt i inlandet fartyg i sikte försvinner bakom vågbergen, havsytan i sin helhet täckt av vitt skum, som även uppfyller luften 12 32,7-36,9 orkan orkan torde endast förekomma sällsynt; förekommer särsk. 13 37,0-41,4 på fjäll samt i tromber i tropiska cykloner 14 41,5-46,1 el. skydrag 15 46,2-50,9 16 51,0-56,0 17 56,1-61,2 1 10 m över slät mark, fri från hinder. 2 Gäller för lövklädda träd. Vinbär, Ribes, buskar bland stenbräckeväxterna med hängande klasar av gulgröna blommor. Välsmakande bär. Allmänt odlade som saft- o. sylt-bär. Röda v., R. rubrum, flera sorter med röda, syrliga bär; vita v., en form av röda v. med gulvita bär; svarta v., tistron, R. nigrum, har svarta, aromatiska bär. E Frukter. Vinbärsfuks, en dagfjäril med flikiga vingar (bredd 4-5 cm). Gulbrun med svarta fläckar. Larven bl.a. på nässlor o. vinbärsbuskar. Tämligen allmän. E Fjärilar I. Winckelmann, Johann Joachim, 1717-68, tysk arkeolog o. konstteoretiker, nyantikens främste teoretiker o. den klassiska arkeologins grund-läggare. Vindar, luftens rörelser från högre in mot lägre lufttryck; orsakas av temperaturdifferenser mellan olika platser på jordytan. I den fria atmosfären blåser vindarna i stort sett parallellt med isobarerna, i den lägre atmosfären något in mot det lägre trycket. På n. halvklotet har vinden lågtrycket till vänster, på s. halvklotet till höger. Vindhastigheten uttrycks vanl. i knop el. m/s. Vindstyrkan anges i Beauforts vindskala. E Klimat I, Segelsport I. H) Vinde, Victor, 1903-70, tidningsman, DN:s Pariskorrespondent 1946-58, chefred, för ST 1959-65. Vindeväxter, Convolvulaceae, slingerväxter med trattformiga, färggranna blommor. Många arter särsk. i tropikerna. I Sv. åkervinda, Convplvulus arvensis, med vita, skärstrimmiga blommor, allmän på åkrar, o. snårvinda, C. (Calystegia) sepium, med vita blommor, sällsynt i skogsbryn. Vindros, se Kompass. Windsor. 1. Stad 40 km v. om London. 29 000 inv. W. Castle, kungl. slott, gr. på 1000-t. Byggnader över en yta av nära 5 ha. - 2. Eng. kungahusets namn sedan 1917 (i st. för Sachsen-Coburg-Gotha). Exkung Edward VIII bar titeln hertig av W. Vindtunnel, anläggning för undersökning av luftströmningen kring skalenliga modeller av flygplan, bilar, hus m.m. Vindöga. 1. Gammalt ord för takglugg el. -fönster. - 2. Punkt vid horisonten varifrån vinden syns blåsa (mot ett fartyg). Vindögdhet, annat ord för skelning. Wine, Maria, f. 1912, förf. Lyrik. Prosa: Man har skjutit ett lejon 1951. Winfrid, se Bonifatius. Vinga, klippö s.v. om Gbg med lots- o. fyrplats. S. om V. ligger Vinga fyrskepp med radiofyr. Vinge, organ för flygning hos vissa djur. Bildas hos insekterna av kitinveck från huden, hos fåglarna av den främre extremiteten. 846