Västervik - Vävstol Västervik, industriort i n.ö. Småland vid Östersjön, 20 170 inv. Hamn. Sågverk o. träindustrier, stenhuggeri, mekanisk verkstad. Medeltida handelsplats. - V. kommun se E Sverige. Västerås, residensstad i Västmanlands län, 99 345 inv. Djuphamn vid Mälaren. Största industrier ASEA och Gränges-Essem. Aros-mässan årligen sedan 1907. Flygflottilj. Domkyrka o. slott från 1200-t. Landets äldsta gymnasium. Sv:s bäst utbyggda fjärrvärmesystem. - V. kommun se E Sverige. Västerås arvförening, successionsordning proklamerad i Västerås 1544, varigenom Sv. blev arvkungadöme med arvsrätt för äldste sonen inom Gustav Vasas ätt. Västerås riksdag, ständermöte i Västerås i juni 1527, vid vilket Gustav Vasa framtvang ett beslut, Västerås recess, som bl.a. straffbeläde agitation mot reformationen o. som gav kungen rätt att dra in viss kyrklig egendom till kronan. Västeuropeiska unionen, WEU, allians- o. försvarsorganisation mellan Belgien, Frankr., Italien, Luxemburg, Nederl., Storbr. o. V-Tyskl., gr. 1954. Nära anknytning till Atlantpakten. Västgöter, germanfolk från Dacien (nuv. Rumänien). Erövrade Rom 410, grundade riken i s.v. Frankr., sedan i Spanien. Kl Folkvandringar. Västgötaklimax, annat ord för antiklimax. Västindien, övärld mellan Nord- o. Sydamerika Omfattande Stora o. Små Antillerna samt Bahamaöarna. Västindiska federationen el. Karibiska federationen, britt, kronkoloni 1958-62, urspr. bestående av öarna Jamaica, Barbados, Leewardöarna, Windwardöarna, Trinidad o. Tobago. Västkusten, sv. kuststräckan utmed Skagerack o. Kattegatt. Västmanland, landskap i n. Svealand. 8 363 km2, 292 524 inv. Uppdelat på Västmanlands o. Örebro län. I ö. slättland med rullstensåsar. I n.v. kuperat skogsområde, Bergslagen, med talrika malmfyndigheter. Jordbruk, skogsbruk, bergsbruk, metallindustri. Västmanlands län omfattar ö. Västmanland, v. Uppland samt n.v. Södermanland. 6 493 km2, 259 977 inv. Residensstad Västerås. Västra Samoa, ögrupp i Stilla havet, 1962 självstyr, medlem av Britt, samväldet. 2 930 km2, 145 000 inv. Jordbruk. Huvudstad Apia, 25 000 inv. Västtyskland, Förbundsrepubliken Tyskland, BRD, omfattar ca 2/3 av det tyska området samt inoff. även Västberlin. 248 574 km2, 61,2 milj, inv., Europas näst Sovj. folkrikaste land. Huvudstad Bonn. Innanför kusten i norr utbreder sig Nordtyska låglandsområdet som tränger in i flikar i Mellan- o. Sydtyska berglanden o. ger upphov till en omväxlande natur. I söder domineras V. av slätten kring övre Rhen med omgivande randberg, t.ex. Schwarzwald. Bayerska högslätten bildar övergång till Alperna. Tyngdpunkten i Tysklands industri låg före 2:a världskr. i väst, o. de östra områdena var främst livsmedelsproducerande. När V. bildades stöddes jordbruket kraftigt med subventioner, o. detta innebar att rationaliseringen av näringen försenades. Brukningsenheterna var för små, jordarna mindre bördiga. Produktionsområdena finns på Nordtyska låglandet (vete, sockerbetor), i Rhens o. dess bifloders dalgångar (vin, grönsaker), på Bayerska högslätten (korn, humle) samt i kargare distrikt råg. Boskapsskötseln är betydande vid Nordsjökusten o. i Alpområdet. Väl utvecklat skogsbruk i söder. Ett av världens viktigaste industriländer. Järn- o. stålindustrin, till största delen beroende av importerad malm, är dominerande o. tillsammans med verkstadsindustrin koncentrerad till de stenkolsrika Ruhr-, Hannover-Braunschweig- o. Saarområdena. Elektrisk o. elektronisk industri har anläggningar i Stuttgart (Bosch) o. Västberlin (Siemens). Petrokemisk industri o. textilindustri. - För-bundsrep. består av 10 delstater o. västsektorn av Berlin. Förbundsrådet har 41 medl. utsedda av delstatsregeringarna o. förbundsdagen har 499 medl. valda på 4 år. Flerpartisystem, där det pol. livet domineras av de två stora partierna kristligt demokratiska unionen (CDU) o. socialdemokraterna (SPD). Koalitionsregering mellan SPD o. fria demokraterna (FDP). - Utrikespol. knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1955. Medlem i EEC 1957. - K] Tyskland. E s. 856. Väte, H, det enklaste o. lättaste av alla grundämnen. Finns i tre isotoper: vanligt väte, deuterium (tungt väte) o. tritium med masstalen 1 resp. 2 o. 3. Vätgas, Hz, är en färg- o. luktlös gas. I naturen förekommer v. mest bundet till andra ämnen, vanligast i vatten som är vätets oxid. Föreningar med metaller kallas hydrider. Universum med stjärnorna består till över 90% av v. Tekniskt framställs v. genom elektrolys av vatten el. genom reduktion av vatten med bl.a. kol. Anv. för hydreringar, framställning av saltsyra o. ammoniak, som bränsle m.m. E Atomer. Vätebomb, se Kärnvapen. Vätejonkoncentration, surhetsgrad, halten av vätejoner i en lösning, uttrycks vanl. i pH. Vätekraft, väteenergi, namn på den energi som frigörs vid sammansmältningsreaktioner (fusioner) mellan de mycket lätta atomkärnorna i väteisotoperna deuterium o. tritium. Utnyttjas i vätebomben men har ännu inte kunnat frigöras under kontrollerade former. E Kärnteknik II. Väteperoxid, desinfektions- o. blekningsmedel. Vätmedel, se Ytaktiva ämnen. Vätska, ett av materiens tre aggregationstillstånd En v. har bestämd volym o. en form, som rättar sig efter det rum, vari den befinner sig. Vättar, i nord, folktro naturväsen som uppträder än vänligt, än fientligt. Vätteljus. E Bläckfiskar. Vättern, Sv:s näst största o. Europas femte insjö. 1 912 km2. Största djup 119 m. Vävarfåglar, vävare, en grupp tättingar som bygger hängande bon av grässtrån o.d. Tropikerna. Många arter hålls som burfåglar. E Fåglar VIII. Vävarstarar, trupialer, en grupp starliknande tättingar. Finns endast i Amerika. Dräkten vanl. brokig i gult, rött o. svart. Bygger oftast hängande, hopflätade bon. Hålls gärna som burfåglar. Mest bekant är baltimorefågeln (18-20 cm), svart med orangeröd undersida, från ö. Nordamerika. E Fåglar VII. Vävstol. Användes i sin primitivaste form redan för 5 000 år sedan för att binda samman två vinkelräta trådsystem (varp o. inslag) till tyg. 860