Växel - Vört Mot slutet av 1700-t. kom de mekaniska vävstolarna, av vilka jacqnardmaskinen utgör en sinnrik föregångare till nutidens helt automatiserade vävmaskiner. E Textilteknik. Växel. 1. Maskinelement för överföring av rotationsrörelse med samtidig ändring av rotationshastigheten (utväxling). - 2. Spårväxel, omläggbar förbindelse mellan spår för bl.a. järnväg. - 3. Telefonväxel, central för koppling av telefonsamtal. Växel, en sorts skuldförbindelse. Om utställaren, trassenten, anmodar en annan person, trassqt, att betala kallas växeln dragen el. trasserad växel el. tratta. Trassaten förpliktar sig att betala genom att acceptera växeln, dvs. skriva sitt namn tvärs över växelns framsida. Då kallas trassaten acceptant o. växeln accept. V. kan överlåtas (endosseras), vilket ofta sker till bank genom diskontering, varvid innehavaren inkasserar summan med avdrag för förskottsränta m.m. Växelbruk, detsamma som växtföljd. Växelkurs, valutakurs, värdet av en valuta uttryckt i en annan valuta. Jfr Hl Valuta. Växellåda, anordning för att variera utväxlings-förhållandet mellan en drivande o. en driven axels varvtal. E Bilen IV. Växelström, elektrisk ström, vars riktning periodiskt omkastas. Antalet växlingar per sekund kallas strömmens periodtal el. frekvens. E Elektricitet I. Växjö, residensstad i Kronobergs län i s. Småland, 39 020 inv. Stadsprivilegier 1342. Domkyrkan med moderna glasmålningar har anor från 1000-t. Mekanisk o. elektrotekn. industri, konfektion. Garnisonsort. Historisk skolstad. Universitetsfilial, lärarhögskola. Kronobergs slottsruin. Glasmuseum. Utvandrarnas hus med Emigrantinstitutet. - V. kommun se El Sverige. Växtföljd, växelbruk, växling vanl. i viss ordningsföljd mellan olika grödor på samma jord. Växtförädling, med hjälp av vetenskapliga metoder åstadkomna förbättringar av kulturväxternas odlings-, bearbetnings- o. konsumtions-egenskaper. Bedrivs i Sv. främst av Sveriges utsädesförening o. Weibullsholms växtförädlings-anstalt. Växthus, drivhus, glas- el. plasthus för odling av värmekrävande växter. Växtlim, annat ord för gluten. Växtriket, den ena av de två huvudgrupper i vilka levande organismer brukar indelas. För de lägst stående organismerna är gränsen flytande. Sedan gammalt indelas v. i fanerogamer (fröväxter) o. kryptogamer (sporväxter). Den modernare indelningen skiljer mellan bålväxter, tallofyter, med enhetlig kropp (t.ex: alger, svampar, lavar, bakterier) o. stamväxter, kormofyter, med differentiering i rot, stam o. blad (t.ex: mossor o. kärlväxter). E, även E Näringskedja. Växtskyddsanstalten, se Statens växtskydds-anstalt. Växtvärk, populär benämning på smärtor, vanl. i benen, som felaktigt antas ha samband med tillväxten. Väätäinen, Juha, f. 1941, finl. löpare. Vann 5 000 o. 10 000 m vid EM i Helsingfors 1971. Völkischer Beobachter [föll- baåba?-], tysk dagstidning 1887-1945, nazisternas huvudorgan 1920-45. Chefred. A. Rosenberg. Vört, extrakt ur mäsk. Genom jäsning av v. erhålls maltdrycker. Används som krydda i vörtbröd. 861