öken - ört öken, landområde som helt el. delvis saknar växtlighet p.g.a. ogynnsamt klimat. 17% av jordytan. Köldöken i polartrakter o. ovan snögränsen, torröken i subtropiska högtrycks-områden, där nederbörden uppgår till högst 350 mm/år. Torrökentyper: klipp- el. bergöken, »hamada», med barlagd klippgrund; stenöken, »serir», täckt av vittringsprodukter; sand-, ler- o. saltöken täckta av vindburet stoft. ökenräv, detsamma som fennek. öl, jäst dryck av malt, humle o. vatten. Se även Maltdrycker. Öland, Sv:s minsta landskap (Kalmar län) o. näst största ö. I 342 km2, 20 544 inv. Längd 137 km, största bredd 16 km. Mellan V. o. Ö. landborgarna (höjdsträckningar innanför kustslätterna) utbreder sig O:s alvar, stäppartade hedmarker. Säregen vegetation o. djurvärld. Landskap redan under medeltiden, sedan 1880-t. med minskande befolkning. Ölandsbron, 6 070 m, över Kalmarsund invigdes 1972. öppen stad, stad som inte försvaras. Får enl. Haagkonventionerna ej angripas. öppen teater, experimentell teaterform utan egentlig scen o. dekoration o. utan egentlig gräns mellan skådespelare o. publik. öppen värd, social- el. sjukvård utanför anstalt. Mots: sluten vård, anstaltsvård. öppna dörrens politik, term som innebär, att i ett visst land främmande stater åtnjuter fria o. lika handelsrättigheter. Lanserad ca 1900 av USA i fråga om Kina. ör, örgrus, grovt, skarpkantat grus. öra. Människans öra omfattar både hörsel- o. jämviktsorgan. Ljudvågorna uppfångas av ytterörat, som består av öronmusslan o. hörselgången. Denna begränsas inåt av en hinna, trumhinnan, vilken sätts i svängningar, som vidarebefordras genom mellanörat av de tre små hörselbenen: hammaren, städet o. stigbygeln. För att lufttrycket i mellanörat skall kunna regleras står mellanörat i förbindelse med svalget genom örontrumpeten. I innerörat ligger den spiral-formade, vätskefyllda hinnsäck, snäckan, som är det egentliga hörselorganet o. till vilken hörselnerven leder. Från stigbygeln, som är infattad i ovala fönstret, överförs vibrationerna till vätskan o. från denna till sinnescellerna i snäckan. I innerörat ligger också jämviktsorganet (balansorganet), som består av tre båggångar, orienterade i tre mot varandra vinkelräta plan, o. två hinnsäckar, vilka har förbindelse med snäckan o. liksom denna är fyllda med vätska. Vid kroppsrörelser uppstår strömningar i vätskan, som påverkar sinnescellerna i det s.k. cprtiska organet, varvid man får en uppfattning om kroppens läge o. lägesförändringar m.m. -Ryggradsdjurens inneröra är i princip uppbyggt på samma sätt som människans. En välutvecklad snäcka förekommer dock endast hos fåglar o. däggdjur. E Ljud I. öre, da. o. no. øre, isl. eyrir, i Norden utom Finl. myntenhet om 1/100 kr. I det gamla markmyntsystemet var öre = l/8 mark. I Sv. slopades 1- o. 2-öringarna som betalningsmedel 1 juli 1972. Örebro, residens- o. garnisonsort i Örebro län, 87 125 inv. Gammal marknadsplats (Hindersmässan). Ekonomisk, administrativ o. kulturell huvudort. Verkstads-, massa-, pappers-, livsmedels- o. grafisk industri. Regionsjukhus, universitetsfilial, socialhögskola, gymnastik- o. idrottshögskola. Örebro slott från 1200-t. (länsresidens). - Ö. kommun se I Sverige. Örebro län omfattar Närke, v. Västmanland, n.ö. Västergötland samt s.ö. Värmland. 8 643 km2, 275 513 inv. Residensstad Örebro, öregrund, bad- o. rekreationsort i Östhammars kommun, i 255 inv. Hamn. Öresund, förbinder Kattegatt med s. Östersjön. Ca 100 km långt. Minsta bredd (vid Helsingborg) 4 km, största 27 km. üresundstullen, Sundstullen, dansk transitotull, som från 1420-t. till 1857 upptogs av utländska fartyg som passerade Öresund, öring, detsamma som laxöring. ürjanslåten, medeltida melodi av omstritt ursprung, spelas var sjätte timme av klockspelet i Sthlms stadshus. örlig, gammalt ord för krig; i sammansättningar örlog (vanl. med betydelsen flott-, sjökrigs-), örlogsbas el. flottbas, anläggning där örlogs-fartyg kan förläggas, komplettera förråd o. personal samt repareras. Ö. av mindre omfattning kallas örlogsdepå. ürlogsfartyg, krigsfartyg. Stormaktsflottornas kärna utgörs av hangarfartyg, som har däcket utformat till start- o. landningsplats för flygplan. De största har ca 60 000 tons deplacement. Slagskeppen har mellan 25 000 o. 45 000 tons deplacement o. är bestyckade med svårt artilleri. Kryssare har ett deplacement mellan 7 000 o. 17 000 ton, bestyckningen är medelsvår, numera ofta utbytt med robotar. Jagare på 1 000-6 000 ton är snabba (30-38 knop) o. har mångsidig vapenutrustning; fregatter är specialutrustade för ubåtsjakt. Bland mindre ö. märks snabbgående motortorpedbåtar, motorkanonbåtar, minsvepare o. landstigningsfartyg. Beträffande ubåtar, se d.o. E Fartyg I. örlogskapten, lägsta regementsofficersgraden inom flottan. Motsv: major. E Gradbeteckningar, örnar, en grupp stora dagrovfåglar med kraftiga vingar o. bred stjärt. Lever av rov el. as. Över 100 arter i större delen av världen. I Sv. 2 arter: kungsörn, 95 cm, vingbredd max. 225 cm, brun med gult huvud, fjälltrakterna, samt havsörn, max. 100 cm, vingbredd max. 250 cm, mörkbrun, östkusten. Båda sällsynta stannfåglar. USA:s nationalfågel är den vithövdade havsörnen, max. 85 cm, med vitt huvud o. vit stjärt. E Fåglar I, H, VI, VII, Symboler. ürnbräken, bräken, Pteridium aquilinum (Pteris aquilinia), ormbunke med långskaftade blad o. stor, upprepat parbladig bladskiva. Vanl. på kalhyggen o. i skogsgläntor. E Ormbunksväxter. Örnsköldsvik, handelscentrum i betydande träindustridistrikt vid n. Ångermanlands kust. 28 430 inv. Modern djuphamn. Mekaniska verkstäder (AB Hägglund & Söner), gjuterier, maskinfabrik. - Ö. kommun se H Sverige, öroninflammation, otit, infektion av mellanörats trumhåla, ofta med varbildning o. svår värk, örsprång. örsted, Oe, i CGS-systemet enhet för magnetisk fältstyrka = antalet kraftlinjer per cm2. Uppkallat efter H.C. Örsted (1777-1851), dansk fysiker o. förf., elektromagnetismens upptäckare (1820). ört, växt med icke förvedad ovan jordsstam, som vissnar el. fryser bort under torkperiod el. vinter. 877