o o ö, landområde (mindre än kontinenterna) på alla sidor omgivet av vatten. (I ÖB, förk. för överbefälhavaren. Öberg, Kjell, f. 1913, gen.dir. o. chef för Statens invandrarverk från 1969. ödem, sjuklig vätskeansamling i kroppens vävnader. Allmänt utbredda ö., särsk. i kroppens hålrum, kallas vattusot. ödhumla, annan stavning av Audhum(b)la. O AR ■ Jordens största öar Yta i I 000-t. km2 Europa Storbritannien 229,8 Island 102,8 Irland 82,5 Sicilien 25,4 Sardinien 23,8 Corsica 8,7 Kreta 8,4 Asien Borneo 737,0 Sumatra 425,0 Honshu 231,1 Celebes 179,4 Java 126,5 Luzon 104,7 Mindanao 94,6 Hokkaido 78,4 Sachalin 76,4 Ceylon 65,6 Novaja Zemlja, Nordön 48,1 Afrika Madagaskar 595,8 Nordamerika Grönland 2 176,0 Baffin Island 512,0 Victoria Island 208,1 Ellesmere Island 200,4 Newfoundland 95,8 Banks Island 66,5 Devon Island 55,9 Southampton Island 43,3 Sydamerika Eldslandet 48,0 Oceanien Nya Guinea 771,9 Nya Zeeland, Sydön 150,5 Nya Zeeland, Nordön 114,8 Tasmanien 63,0 Svenska öar se U) Sverige ödlor, en grupp kräldjur med långsträckt kropp o. varil. två par extremiteter. Den långa svansen kan lätt brytas av men återbildas snabbt. Lever av insekter, maskar o.d. Tropikerna är rikast på ödlearter, t.ex. varan, leguan, kameleont. I Sv. 3 arter: den bruna skogsödlan, max. 18 cm, som är det nordligaste av alla kräldjur (hela Sv.), sandödlan, max. 25 cm, i s. o. mell. Sv. (brun, hanen på sidorna grön), samt den extremitetlösa kopparglänsande ormslån el. kopparormen, max. 40 cm, hela Sv. utom fjällen. E Kräldjur, ödmann, Samuel, 1750-1829, teolog, prof, i Uppsala, naturforskare, Linnélärjunge. Hågkomster från hembygden och skolan utg. 1830. Psalmer. öga. Ögonglobens vägg får stadga av den vita, fasta senhinnan, som framtill övergår i den genomskinliga hornhinnan. Där innanför kommer den blodkärlsrika åderhinnan. Dess främre del är den pigmentrika regnbågshinnan, som i centrum har en öppning, pupillen. Ögats botten täcks av den ljuskänsliga näthinnan med synsinnescellerna, tappar o. stavar. Den elastiska, glasklara linsen, som är upphängd bakom pupillen, delar ögonklotets inre i 2 rum, det främre med kammarvätska, det bakre med den mjuka, genomskinliga glaskroppen. Ljusflödet regleras av pupillen. I ögats botten ligger gula fläcken med endast tappar. I blinda fläcken, där synnerven inträder, saknas synsinnesceller. För att ge en bild på näthinnan samverkar tre ljusbrytande delar, hornhinnan, kammarvätskan o. linsen. Linsens omställning för seende på olika håll, ackommodation, regleras av ciliarmuskeln. Vid långsynthet el. översynthet faller bilden bakom näthinnan, vid närsynthet framför. Ålders-synthet innebär att linsens ackommodationsförmåga avtagit. - Ryggradsdjurens öga liknar i princip människans, medan de ryggradslösa djurens synorgan är helt olika o. uppvisar en mängd olika former. E Optik. öga för öga, tand för tand, rättsgrundsats i GT (2 Mos. 21:24), vedergällning med lika för lika, ügondjur. E Urdjur. ögontröst, Euphrasia, en grupp lejongapsväxter med ca 100 arter, 11 i Sv. Ettåriga, halvparasitiska örter med öppna, tvåläppiga, blekvioletta blommor i klase. Förr anv. mot ögonsjukdomar. E Blommor VI. öhman, Martin, 1887-1967, operasångare (tenor), bl.a. vid Operan. ührström, Edvin, f.1906, skulptör, glaskonstnär (1936-57 vid Orrefors). 876