Athanasius-Aton ATOM Några viktiga atompartiklar Proton (B:p, V:l, L: + l), vätekärna, positivt laddad partikel som utgör den ena byggstenen i atomkärnorna. Neutron (B:n, V:l, L:0), oladdad partikel av samma vikt som protonen. Den andra beståndsdelen i atomkärnorna. Instabil utanför kärnan. Deuteron (B:d, V:2, L: + l), tung vätekärna, uppbyggd av 1 proton o. 1 neutron. Alfapartikel (B:a, V:4, L:+2), heliumkärna, består av vardera 2 protoner o. 2 neutroner. Utsänds från tyngre atomkärnor vid en del radioaktiva sönderfall. Elektron el. betapartikel (B:e“, p~, V:0,00055, L:-l), liten partikel med negativ laddning. Elektroner bildar atomernas yttre skal. Utsänds även vid många radioaktiva sönderfall. Positron (B:e+, ^+, V:0,00055 L: + l), positiv elektron, utsänds vid vissa radioaktiva sönderfall i st. f. en vanlig elektron. Kortlivad i fritt tillstånd. Neutrino (B:v, V:0, L:0). liten oladdad partikel utan massa som utsänds samtidigt med elektroner el. positroner. Mesoner, grupp av instabila partiklar med massor mellan protonens o. elektronens massor. Förekommer i den kosmiska strålningen. Hyperoner, grupp av instabila partiklar vars massor är större än protonens massa. Förekommer i den kosmiska strålningen. Foton är ett s.k. ljuskvantum. Elektromagnetisk strålning kan i vissa sammanhang lämpligen betraktas som en ström av fotoner. (B=beteckning; V=vikt, angiven i universella massenheter= 1,66 • 10-27kg; L=laddning, angiven i enhetsladdningar=l,6- 10-19coulomb) Athanasius, ca 293-373, kyrkofader, biskop i Alexandria 328, bekämpade arianismen. Athapasker. E Indianer. Ath^n, Aten, grek. Athenai, Grekl:s huvudstad sedan 1834. 3,0 milj. inv. med förstäder o. hamnstaden Pireus. Modern storstad n. om borgklippan Akropolis (se d.o.) o. ner mot Pireus. Betydande handelsstad, mer än hälften av landets industri. Univ. gr. 1837. Arkeologiskt forskningscentrum. Nat.mus. med fömäm samling antik konst. - A:s blomstringstid inföll 500-t. f.Kr.-400 e.Kr. Athena, Atena, Athene, även Pallas Athena, i grek. myt. Zeus’ dotter, stridens o. vishetens gudinna, hemmets, stadens (särsk. Athens) o. den andliga odlingens väm. Rom. motsv. Minerva. E Grekland. Atheneum, Ateneum, rom. undervisningsanstalt (helgad åt Athena); nu namn på vissa skolor, museer o.d. Athos, Atos, grek.-ortodox munkrepublik i n.ö. Grekl., autonom sedan 1926. 3 000 inv. 20 kloster från 900-1400-t. Sträng asketism. Ingen varelse av kvinnligt kön äger tillträde. Atlant (efter titanen Atlas, se d.o.), i antik, renässans- o. barockarkitektur mansskulptur uppbärande bjälklag el. balkong. E Stilar I. Atlanta, huvudstad i Georgia, USA, med förorter 2,0 milj. inv. S.ö. USA:s viktigaste kommunikations- o. distributionscentrum. Industrier. Högskolor. Atlanten, Atlantiska oceanen, det näst största av de tre världshaven, begränsas av Europa-Afrika, Antarktis, Amerika o. sträcker sig över nordpolen till Berings sund. 106 milj, km2 (1/5 av jordens yta). Atlantiska centralryggen, på 3 000 m djup, åtskiljer de 4500-6000 m djupa östra o. västra Atlantdalama. Största djupet, 9218 m, finns i Puerto Ricograven. Salthalten varierar mellan 2,5% (Ishavet) o. 3,8% (vändkretsarna). A. är jordens mest trafikerade hav. E Hav I. Atlantis, av Platon skildrad sagoö. A. skulle genom en naturkatastrof ha sjunkit i havet på ett enda dygn. Vanligt diktmotiv. Atlantpakten, A-pakten, eng. NATO, förk. för North Atlantic Treaty Organization, försvarsorganisation o. -fördrag, gr. 1949, mellan Belgien, Canada, Danm., Frankr., Island, Italien, Luxemburg, Nederl., Norge, Portugal, Storbr. o. USA; 1952 tillkom Grekl. o. Turkiet, 1955 V-Tyskl. Högkvarteret är förlagt till Bryssel. Överkommandot för Europa kallas SHAPE, Supreme Headquarters of Allied Powers in Europé. - De militära försvarsutgiftema åvilar vaije enskild medlemsstat. Atlas. 1. I grek. myt. titan som bär upp himlavalvet. - 2. Kartsamling i bokform. - 3. Den översta halskotan. - 4. Detsamma som satin. Atlasbergen, bergskedjesystem i Algeriet o. Marocko. Evig snö på de högsta topparna (över 4000 m). Atlas Copco AB, Nacka, gr. 1873, tillverkar bergborrar o. borrutrustning, lastmaskiner, kompressorer o. tryckluftverktyg. Atlet, tyngdlyftare. Atletisk, stark o. vig. Atman, i indisk filosofi världssjälen (jfr Brahma). Atmosfär, gashölje kring en kropp. Jordens a., lufthöljet, innehåller ca 78% kväve, 21 % syre, 1 % argon o.a. ädelgaser; dessutom ingår koldioxid o. växlande mängder vattenånga o. föroreningar. Den indelas vanl. i troposfär, stratosfär, jonosfär o. exosfär (se dessa ord). H Klimat I. Atoll, korallrev som omger en lagun. E Nässel-djur. Atom, den minsta del av ett grundämne som har dettas typiska egenskaper. Uppbyggd med en atomkärna, nuklid, i centrum som omkretsas av elektroner. Kärnan består av protoner o. neutroner. Antalet protoner {atomnumret) i nukliden avgör till vilket grundämne atomen hör. Summan av nuklidens protoner o. neutroner bildar masstalet. Nuklider med samma antal protoner men olika antal neutroner är isotoper av grundämnet. Sammanslutna atomer bildar molekyler. Se även Atomvikt, U nästa uppslag, ffl Atombatteri, batteri med radioaktiv (elektronstrålande) isotop som primär strömkälla. Atombomb, se Kärnvapen. Atomenergi, AB, se Studsvik Energiteknik AB. Atomfysik, vetenskapen om atomernas yttre delar. Atomkärnan behandlas i kärnfysiken. Atomism, teori om att materien är uppbyggd av odelbara enheter, atomer. Ex: Demokritos (ca 400 f.Kr.). Atommassenhet, se Atomvikt. Atomnummer, se Grundämne. Atomur använder som jämförande tidenhet de periodiska svängningarna hos atomers el. molekylers olika delar. Högsta tidsprecision. Atomvikt, en atoms vikt uttryckt i atommass-enheter (1,66 -10~24 gram). Kolatomens vikt är exakt 12 sådana enheter. Aton, fomegypt. benämning på solskivan, av Echnaton (1300-t. f.Kr.) proklamerad som solgud o. ende gud. 52