Rhönes utlopp ur Genèvesjön. 323 200 in v., fransktalande. Centrum för fmmekanisk industri. Säte för FN:s Europacentral (tidigare även NF), Intemat. Röda korset, Intemat. arbetsdomstolen. Univ. gr. 1559. Katedral från 1034. Genèvekonventionen, Röda korskonventionen (1864, nya konventioner 1906 o. 1929), en intemat. överenskommelse om skydd för sjuka o. sårade i krig samt okränkbarhet för den militära sjukvården m.m. Genever [sjenä-], nederl. enbärsbrännvin. Ca 37% alkohol. Genèvesjön [ssnäv-], fr. Lac Léman, Alpernas största sjö, på gränsen mellan Schweiz o. Frankr. 581 km2, 375 m ö.h. Många turistorter. Genf, se Genève. Gengas, generatorgas, brännbar gas, vanl. framställd genom att luft leds genom upphettad koks. Huvudbeståndsdelar i g. är koloxid o. kväve. Användes under 2:a världskr. som ersättning för bensin som motorbränsle. Gengångare, vålnad, enl. folktron en död människa som återvänder till de levande. Geni [sj-], snille, (person med) lysande o. ovanlig begåvning. Genial(isk), snillrik, överbegåvad. Genialitet, snillrikhet. Genitalier, genitalorgan, könsorgan. Genitiv, kasus som huvudsaki. används för att beteckna ägaren. Ex: kungens slott. Genius, plur. genier, i rom. myt. en mans skyddsande, dyrkad som skyddsgud. Genmanipulation, se Ärftlighet. Gennesaret, Galileiska sjön, Tiberias’ sjö, sjö i n. Israel. 212 m u.h. Omtalad i NT. Genotyp, anlagstyp, den typ hos växter o. djur som bestäms enbart av arvsanlagen. Genoveva, den heliga, fr. Geneviève, ca 422-512, Paris’ skyddshelgon. Genre [sjanger], område, fack, slag, stil. Genremålning, genrebild, målning med vardagligt motiv, ofta interiörscen. Gent [g-], fr. Gand, industristad i n.v. Belgien. 238000 inv. Medelpunkt i kanalsystem. Flodhamn i Schelde. Gotisk katedral med det berömda Gentaltaret av bröderna van Eyck. G^ntele [g-], Göran, 1917-72, regissör vid Operan 1952, dess chef 1963-71. Chef för Metropolitan i New York 1972. Gentiana, stålört, en grupp vanl. låga örter med smalt klocklika, på sv. arter oftast små blå el. violetta blommor. I Sv. 8 arter, bl.a. klock-gentiana, G. pneumonanthe, med stora blommor, rar, fältgentiana, G. campestris, täml. allmän, o. fjällgentiana, G. nivalis, allmän i fjälltrakter. Flera arter odlas som prydnadsväxter. Jordstam o. rot har i några fall medicinsk användning. E Blommor V, IX, Medicinalväxter II. Gentil [sjangtil], fin; frikostig, flott. Gentleman, eng., man med taktfullt o. belevat uppträdande. Gentlemen’ s agreement, 'gentlemäns avtal’, ej lagligt bindande överenskommelse, gr. på ömsesidigt förtroende. Genua, ital. Genova [dsenåva], industristad i n.v. Italien vid Genuabukten. 760000 inv. Landets främsta hamnstad med världsberömda skeppsvarv. Univ. Katedral från 1100-t. - G. var en betydande medeltida handelsrepublik (storhetstid 1250-1350). K Italien. Genuafock, se Segel. Genuin, äkta, oförfalskad, utpräglad. Genèvekonventionen - Georgetown Genus, kön, släkte, slag. I språkläran gramma-tiskt »kön» (i sv. maskulinum, femininum, neutrum o. realgenus). Geo-, jord-, mark- (grek, förled). Geoc$ntrisk, med jorden som medelpunkt. Geodesi, vetenskapen om jordklotets uppmätning o. avbildning. Ge ode t, person som ägnar sig åt g. Geodetisk linje, den kurva som utgör den kortaste linjen mellan två punkter på en buktig yta. Geodim$ter, elektronisk-optiskt instrument för bestämning av avstånd upp till ca 5 mil. Geofysik, läran om jordklotets inre struktur, jordskorpans, atmosfärens, flodernas o. havens egenskaper. Geofysiska året, intemat. samarbete för utforskning av jorden. Senaste g. 1957-58. Geografi, eg. vetenskapen om jorden. Fysisk geografi el. naturgeografi omfattar studier av terrängformerna, klimatologi, oceanografi etc., kulturgeografi bl.a. ekon., politisk o. historisk g., biogeografi växt- o. djurgeografi. Geoid, den tänkta yta där jordens dragningskraft överallt är lika: havens medelvattenyta o. dess fortsättning under kontinenterna. Geokemi, vetenskapen om jordens kemiska sammansättning m.m. Geokronologi, geologisk tideräkning. Grundar sig bl.a. på lagerföljden i sediment, fossil, pollenanalys o. radioaktiv datering (se d.o.). Geologi, läran om uppkomsten, sammansättningen o. förändringarna av jordskorpans berg- o. jordarter. Flera underavd. såsom mineralogi o. paleontologi. Historisk g. studerar jordens utvecklingshistoria; med ledning av fossil, sönderfallande radioaktiva ämnen m.m. i de geol. avlagringarna har dessa åldersbestämts (geokronologi) o. ett schema över jordens geologiska perioder uppställts. E Geometri, gren av matematiken som studerar olika figurers egenskaper: inom plangeometrin punkter, linjer o. ytor som ligger i ett plan, inom rymdgeometrin (stereometrin) punkter, linjer, ytor o. volymer i rymden. G. som vetenskap fick en första sammanfattning i Euklides’ »Elementa». Den analytiska geometrin behandlar geometriska problem analytiskt (algebraiskt). Icke-euklidisk geometri (hyperbolisk o. elliptisk geometri), som utvecklades under 1800-t., förkastar Euklides’ s.k. parallellaxiom. E Geometrisk ort, den räta linje, kurva el. yta vars alla punkter fyller ett visst geometriskt villkor. Geomorfologi, vetenskapen om jordytans former, deras uppkomst o. sammanhang. Geopolitik, studiet av politiska problem med hänsyn till geografiska förutsättningar, t.ex. »livsrummet» i nazistisk ideologi. Georg, den helige, Sankt Göran el. Sankt Örjan, katolskt helgon, sinnebilden för den kristne riddaren som strider mot det onda, symboliserat av en drake. Bl.a. Englands o. scouternas skyddspatron. Åminnelsedag 23 april. Georg VI, eng. George, 1895-1952, kung av Storbr. o. Irland, kejsare av Indien, efterträdde 1936 brodern Edvard VIII. G.m. Elizabeth Bowes-Lyon 1923. Döttrar Elisabet (II) o. Margaret. George [geårga], Stefan, 1868-1933, tysk skald. Högstämd, antikinspirerad lyrik. Georgetown, se Guyana. 287