Georgia-Gerd Georgia, förk. Ga., delstat (1788) i s.ö. USA. 153000 km2, 5,5 milj. inv. Bomull, majs, tobak. Textil- o. träindustri. Huvudstad Atlanta (se d.o.). Georgien el. Gruzien, Gruzinska SSR, unionsrep. (1936) i s.v. Sovj. vid Svarta havet. 69700 km2, 5,1 milj, inv., 67% georgier, 10% armenier. Mangan, kol o. tungspat. Vattenkraft o. olja har möjliggjort snabb industrialisering. Odling av majs, vete, te, citrusfrukter o. vindruvor. Huvudstad Tbilisi (Tiflis), 1,1 milj. inv. Georginer, se Dahlior. Georgskors. E Symboler. Geosynklinal, havsbäcken. Geoteknik, läran om markbärigheten o. dess nyttjande för byggnadsgrunder m.m. Gepard, jaktleopard, gulaktigt kattdjur med svarta fläckar. Mankhöjd 80-90 cm. Stäppdjur. Snabbast av alla däggdjur. Afrika, Indien. Kan tämjas o. användas för jakt. E Rovdjur II. Gepäck [g-], ty., resgods, bagage, pick o. pack. Gerd, i nord. myt. en jättedotter, maka till guden Frö. GEOLOGI • Det geologiska tidsschemat Bergskedjeveckning. Långsam utveckling från komplicerade organiska ämnen till encelliga organismer för ca 3 miljarder år sedan o. från encelliga till fler-celliga. a. alg, b. urdjur, c. amöba. Övervägande kallt o. fuktigt. Bergskedjor eroderas ned men ersätts genom nya veckningar. Istider i Afrika. d. nässeldjur, e. maskar. Varmt. Sedimentbergarter bildas. Många havslevande ryggradslösa djur. f. brakiopod, g. trilobit. Haven breder ut sig. I Europa påbörjas den kaledoniska bergsveckningen genom upplyftning av havsbäcken-sediment. Bläckfiskar o. de första ryggradsdjuren, som bar pansar, h. bläckfisk, i. pansarrundmun. Varmare. Kaledoniska bergskedjan i Skandinavien o. England färdigbildas. Korallkalk på bl.a. Gotland. De första fiskarna o. mot slutet av perioden möjligen landväxter. j. broskfisk. Stigande temperatur. Nedbrytningen av den kaledoniska kedjan börjar. Fiskar med lungor o. extremitetskelett utvecklas till groddjur. Rik flora av landväxter. k. stegocefal, /. kvastfening, m. landväxt. Varm-fuktigt. Sumpskogar av trädormbunksväxter m.fl. Bildning av stenkolslager. Den variskiska bergkedje-veckningen börjar i Centraleuropa. De första reptilerna. Talrika insekter, n. fräkenväxt, o. ormbunksväxt. Torrare klimat på n. halvklotet, nedisning på s. halvklotet. Appalacherna o. Uralbergen bildas. Vulkanism i Osloområdet. Stora saltlager bildas. Gymnospermerna efterträder ormbunksträden. p. däggdjursliknande reptil. Landhöjningar. Uppvärmning av haven. Mäktiga sediment av bl.a. kalkalger. Kottepalmernas o. barrträdens tid. Reptiler, strålfeniga fiskar, de första däggdjuren. q. kottepalm, r. fisködla. En havsperiod med först svalt, sedan varmare klimat. Koraller o. kalkalger utbreder sig. Skräcködlorna utvecklar jätteformer. De första fåglarna i form av befjädrade reptiler, s. urfågeln, Archaeopteryx. Vitt utbredda hav. Varmt o. fuktigt. Mäktiga kalk- o. kritsediment. Angiospermernas frammarsch. Alperna, Anderna o. Klippiga bergen börjar veckas. Mot slutet av krita dör jätteödlorna ut. t. skräcködla. En avkylning mot slutet av tertiär ödelägger tropikflora i Europa o. det bildas brunkolslager. Människans aplika förfäder. Däggdjurens blomstringstid. Nutidens kontinenter tar form. u. urhäst, v. människoapa. Flera nedisningar; bl.a. täcks Norden fyra gånger av inlandsis. Arterna får sin nuvarande utbredning, o. den moderna människan framträder samtidigt som neandertalmänniskan dör ut. x. neandertalare. 288 KENOZOIKUM (”nyare tid”) MESOZOIKUM (”medeltid”) PALEOZOIKUM (”forntid”) PREKAMBRIUM ("urtid”) ALGONIK