Gerhard. 1. Karl, urspr. Karl-Gerhard Johnson, 1891-1964, revyskådesp., förf, av en rad kvicka o. tidsaktuella revyer från 1919. Memoarer. -2. Per, f. 1924, son till G.l, regissör o. teaterchef vid Vasateatem, Sthlm. Gerhardsen [g-], Einar, f. 1897, norsk soc.dem. politiker, ordf, i arbetarpartiet 1945-65, statsminister 1945-51 o. 1955-65. Gerholm, Tor Ragnar, f. 1925, fysiker, prof, vid Sthlms., univ. sedan 1961. Böcker om fysik; förespråkare för kärnkraft. Geriatrik [g-], läran om ålders sjukdomarna. Géricault ^erikå], Théodore, 1791-1824, fransk målare, en av banbrytama för romantiken. Dramatiska ämnen (Me dus as flotte, 1817) o. hänsynslös realism. Geridon [geridång], litet högt bord, avsett att uppbära en skulptur e.d. E Möbler. Gerillakrig, sp. guerilla, ’litet krig’ (från resningen mot Napoleon 1808-13), rörligt krig med friskaror; befrielsekrig mot koloniala o. andra förtryckare, ofta kombinerat med strävanden att mobilisera befolkningen i utvecklingsarbete o. till politisk medvetenhet. G. förs vanl. på landsbygden (t.ex. i södra Afrika) men även stadsgerilla finns (Tupamaros i Uruguay). Germaner, de folk som talar germanska språk. E Folkvandringar. Germania [g-]. - 1. Rom. namn på germanernas område mellan Östersjön, Rhen, Donau o. Wisla, Germanien. - 2. Kvinnlig personifikation av Tyskland. Germanicus [g-], Gajus Julius Caesar, 15 f.Kr.-19 e.Kr., rom. härförare. Vann stora segrar i Germanien; därav tillnamnet. Germanism, tyskt uttryck(ssätt), särsk. i annat språk. Ex: uppbevara (förvara). Germanis t, person som studerar germanistik, dvs. germanska (särsk. tyska) språk- o. kulturförhållanden. Germanium, Ge, grundämne o. halvmetall; halvledare som an v. inom elektroniken. Germanska språk, gren av den indoeuropeiska språkfamiljen med tre grupper: västgerm. språk (bl.a. eng., tyska, holl.), nordgerm. el. nordiska språk, östgerm. språk (bl.a. gotiska). Germi, Pietro, f. 1914, ital. filmregissör. Skilsmässa på italienska 1962, Förförd på italienska 1963. Gerontologi [g-], vetenskapen om det biologiska åldrandets fenomen. Gers, annan stavning av gärs. Gershwin, George, 1898-1937, amer. komp. o. pianist. Symfonisk jazz. Rhapsody in Blue 1924 (för piano o. orkester), negeroperan Porgy och Bess 1935. Geschäft [g-], ty., affär (i sv. med nedsättande betydelse). Gesell, Amold, 1880-1961, amer. barnpsykolog, känd för forskningar om barnens utvecklingsstadier. Gesims, listverk som upptill avslutar el. vågrätt indelar en fasad- el. väggyta; krönande list på t.ex. dörr- o. fönsteröppning. Gest [sj-], åtbörd; handling endast för formens skull. Gestaltpsykologi, riktning inom psykologin som betonar helhetsupplevelsen av sammansatta företeelser. Gestapo [g-], Geheime Staatspolizei, ty., hemliga statspolisen i nazismens Tyskl. Gerhard - Getrams GEOMETRI 1-8 Plangeometri. 1 Rektangel med a diagonal. Är sidorna b och c lika, uppstår en kvadrat. 2 Romboid; med a och b lika stora blir figuren en romb. 3 Parallelltrapets. 4 Liksidig triangel, a. höjd, b. bisektris, linje som halverar en vinkel. 5 Likbent triangel. 6 Rätvinklig triangel, a. och b. kateter, c. hypotenusa. 7-8 Cirkel, a. radie, b. diameter, c. korda, d. segment, e. sektor. 9-15 Rymdgeometri. 9 Rätvinklig parallellepiped; är a, b och c lika får man en kub. 10 Pyramid. 11 Obelisk (stympad pyramid). 12 Tetraeder. 13 Kon. 14 Klot. 15 Cylinder. 16-17 Koordinatsystem. 16 Rätvinkligt system i planet. Två sträckor (t.ex. x=4, y=3) anger en punkts läge. a. origo. 17 Rätvinkligt system i rymden. Tre sträckor (x, y, z) anger en punkts läge. Gestikulera, göra åtbörder, fakta med armarna. G^sundaberget, känt utsiktsberg vid Siljans v. strand i Dalarna. 501 m. Gesvint [g- el. j-], ty. geschwind, snabbt, kvickt. Gesäll, se Skråväsen., Getingar, en grupp gaddsteklar, svarta med gula el. röda teckningar. Solitära o. samhällsbildande former. De senares bon består av söndertuggat, salivblandat trä. G. lever av andra insekter o. söta växtsafter. Bålgetingen, ca 35 mm, är vår största samhällsbildande g. É Insekter I. Getpors, detsamma som skvattram. Getrams, Polygonatum officinale (P. odoratum), ört bland liljeväxterna med vita, ensidigt hängande, rörformiga blommor i blad vecken. Upp till Norrland. E Blommor V. 289