Getsemane-Gill Getsemane, örtagård vid Oljeberget utanför Jerusalem. Här förråddes Jesus av Judas. Getter, en grupp slidhomsdjur med platta, bakåtböjda hom, störst hos bocken. Lång-o. strävhårig päls, ragg. Skickliga klättrare. Förekommer vilda bl.a. i mell. Europas, s.v. Asiens o. Nordafrikas bergstrakter, t.ex. stenbockar, skruv get o. besoarget, från vilken vissa tamformer anses härstamma. Dessa hör till våra äldsta husdjur. Viktigaste produkter är mjölk o. skinn. Ull fås bl.a. av angorageten från Mindre Asien (s.k. mohair) o. av kashmirgeten från Kashmir. El Får. Getto, annan stavning för ghetto. Gettysburg, stad i Pennsylvania, n.ö. USA. Vid G. vann nordstaternas trupper 1863 en avgörande seger i amer. inbördeskriget o. här höll Lincoln s.å. sitt berömda Gettysburgtal. El USA. Getz [g-], Stan, f. 1927, amer. tenorsaxofonist, omkr. 1950 stilbildare inom s.k. cool jazz. Gevär, finkalibrigt eldhandvapen. De första kända är från 1300-t:s mitt. E Jakt, Vapen. Geysir, se Gejser. Ghana, före 1957 Guldkusten, rep. i Afrika, självstyr. medl. av Britt, samväldet. 238000 km2, 11,3 milj. inv. Kakao, mangan, mahogny. Huvudstad Accra (se d.o.). - Tidigare britt, kronkoloni, 1957 självständig stat under ledning av Kwame Nkrumah, som sökte bygga upp en enpartistat enl. socialistiskt mönster. Efter militärkupp 1966 som störtade Nkrumah har G. haft varierande civila o. militära regeringar. Ghasel urspr. arab, versform där varannan rad rimmar, ofta med samma rimord. Vanlig i persisk litt. Ghats, se Indien. Ghetto [g-], getto, ital., stadsdel som enbart bebos av judar. Även: slumkvarter. Ghibelliner [g-], medeltida ital. parti, urspr. kejserligt parti som stred mot påven o. dennes anhängare guelfema. Ghiberti [g-], Lorenzo, 1378-1455, ital. skulptör. Utförde bl.a. bronsportama till baptisteriet i Florens. Ghirlandaio [girlandajå], Domenico, 1449-94, ital. målare. Fresker bl.a. i Santa Maria Novella i Florens, bibliska ämnen skildrade som scener ur samtida florentinskt borgerligt liv. Ghost-writer, eng., 'spökskrivare’, författar på uppdrag av någon annan. G HT, förk. för Göteborgs Handels- o. Sjöfarts-Tidning (se d.o.). Giacometti [dja-], Alberto, 1901-66, schweiz. skulptör o. målare. Långsträckta, uttunnade människogestalter. Gibbon, Edward, 1737-94, eng. historiker. The history of the decline and fall of the Roman empire (1-6, 1776-88) präglas av upplysningstidens idéer. Gibboner [g-], en grupp apor utan svans o. med långa armar. Höjd max. 1 m. Skickliga trädklättrare. Bortre Indien, Sundaöama. El Apor. Gibbs, Josiah W., 1839-1903, amer. fysiker. Införde de termodynamiska lagarna i kemin, varvid han utvecklade tillståndsfunktionen fri energi, Gibbs energi, som anger riktningen för en kemisk reaktion. G. fastställde även sambandet mellan faserna i ett kemiskt system, Gibbs fasregel. Gibraltar, halvö på Spaniens sydkust, britt, kronkoloni. 6 km2, ca 30000 inv. Består av en 425 m hög kalkstensklippa. Starkt befäst flyg- o. flottbas (»Medelhavets nyckel»). Engelskt sedan 1713. Gibraltar sund, sundet mellan Pyreneiska halvön o. Nordafrika. Längd ca 65 km, minsta bredd ca 14 km. Gide bidd], André, 1869-1951, fransk förf. Nobelpris 1947. Intellektuellt författarskap med experimenterande livshållning; stort inflytande på idédebatten. Falskmyntarna 1926, Om icke vetekornet dör 1926. Gideonbagge. El Insekter II. Gielen [gi-], Michael, f. 1927, tysk dirigent o. komp., musikalisk ledare vid Frankfurtoperan, l:e kapellmästare vid Operan i Sthlm 1960-65. Gierek, Eduard, f. 1913, polsk politiker, kommunistpartiets l:e sekr. o. Polens pol. ledare 1970-80. Ogynnsam ekon, utveckling o. revolt bland arbetarna ledde till hans fall 1980. G. uteslöts ur partiet 1981. Gierow [gir-], Karl Ragnar, 1904-82, förf., Sv. akad. 1961, dess ständige sekr. 1964-77, Dramatenchef 1951-63, fil. hed.dr 1964. Dikter, skådespel Giertz, Bo, f. 1905, biskop i Gbg 1949-70. Andaktsböcker, romaner m.m. Giesecke, Curt-Steffan, f. 1921, jurist, orga-nisationsman, verkst. dir. i SAF 1966-78, i Trygg-Hansa från 1978. Gieseking, Walter, 1895-1956, tysk pianist; specialitet: fransk impressionism. Gift, ämne som redan i ringa mängd har skadlig el. dödlig verkan på en organism. Giftek. El Träd V. Giftoman, person, vanl. fader o. moder el. förmyndare, vars samtycke fordras för att omyndig skall få ingå äktenskap. Giftorätt, den rätt vardera maken äger i den andras egendom (gift or ätts gods), om inte särskilda förbehåll, t.ex. äktenskapsförord, finns. Giftsnok, se Ormar. Giga, medeltida stråkinstrument; även benämning på nyckelharpa el. fiol. Giga-, i namn på måttenheter: en miljard (grek, förled). Giganter [j- el. g-], i grek. myt. vilda jättar, som besegrades av de olympiska gudarna. Gigantisk, jättestor. Gigg. 1. Smäcker roddbåt, förr befälhavarens båt på örlogsfartyg. - 2. Tvåhjuligt hästfordon. El Vagnar. - 3. G. el. gigue, livlig dans i 6/8-takt. Gigli [dsilji], Beniamino, 1890-1957, ital. operasångare, världsberömd tenor. Gigolo [ji- el. sji-], dansör som mot betalning dansar med kvinnl. gäster på danslokal. Gigue, se Svit. Gikt, kronisk sjukdom med rubbning av ämnesomsättningen, som medför inlagring av urinsyra i form av giktknölar. Gilels, Emil, f. 1916, rysk pianist i elitklass. Gilgamesh-eposet, babyloniskt diktverk, delvis från ca 2000 f.Kr., om kung Gilgameshs bragder. Giljotin [g-], fallbila avsedd för halshuggning, anv. i Frankr. från 1789. Gill. El Alfabet. Gill, Claes, 1910-73, norsk förf. o. skådesp. Gästspel i Sv. o. Danm. 290