Indianapolis- Indien INDIEN Historia i sammandrag f.Kr.: 3000 Högtstående stadskultur (Induskulturen, städerna Harappa o. Mohenjo-Daro) med eget ännu otolkat skriftspråk. 2000 Arisk (indo-europeisk) invandring ca 2000. Jordbrukskultur. Kastväsendet uppkommer. Hymnsamlingen Rigveda, Upanishadema (religiös-filosofiska texter), bada på äldre sanskrit. 500 Religionsgrundaren Buddha (d. 483). Kontakt med västerlandet genom perserriket ca 500. Eposet Ramayana. 300 Alexandertåget till Induslandet 327-325. Mauijaväldet 322-185, indiskt storrike. Mahabharata, sanskritlitteraturens största epos (med bl.a. Bhagavadgita). e.Kr.: 100 Kushanariket ca 40-225, starkt beroende av Afghanistan. 300 Guptariket 320 till slutet av 400-t., Indiens guldålder. Den klassiska sanskritlitteraturens o. den indiska konstens höjdpunkt. Kalidasas dramer, fresker i Ajantas grottempel. 700 Arabiska anfall i n.v. Indien på 700-t. 1000 N. Indien under afghanskt välde ca 1000-1200. Islam vinner terräng i n.v. Indien. 1200 Delhisultanatet 1206-1554, inre splittring o. upprepade mongoliska anfall. Timur Lenks invasion 1398-99. 1400 Vasco da Gama upptäcker sjövägen till Indien 1498. 1500 Nytt islamiskt välde: Stormoguls rike 1526-1858. Portug., fransk o. eng. infiltration 1500- o. 1600-t. Drottningmausoleet Taj Mahal, ett av den islamiska konstens främsta byggnadsverk. 1700 Engelsmännen under Robert Clive driver ut fransmännen 1756-63. Engelska ostindiska kompaniet utsträcker sitt välde över hela Indien. 1850 Sepoy supproret 1857-59 gör att britt, kronan övertar förvaltningen 1858. Drottning Victoria kejsarinna av Indien 1877. 1900 Krav på självstyrelse. Gandhi börjar ohörsamhetskampanjer 1919. En första indisk författning 1919. Skalden R. Tagore. 1925 Splittring mellan hinduer o. muslimer. Indien delas i två oberoende dominions, Indiska unionen (hinduer) o. Pakistan (muslimer) 1947. Svåra inbördeskrig följer. Fysikern Ch. V. Raman. 1950 Indien neutralt i kampen mellan öst o. väst. Gränskonflikt (ännu olöst) med Kina 1959. 1960 Konflikten med Kina mot ny kulmen 1962. Kortvarigt gränskrig 1965 med Pakistan p.g.a. motsättningar om Kashmir. 1970 Nytt krig med Pakistan 1971, indiska trupper befriar Ostpakistan som blir fria staten Bangladesh. Premiärminister Indira Gandhi fälls för valfusk 1975 men räddar makten genom att införa undantagslagar. Hennes kongressparti förlorar 1977 års val, högerfront tar makten. 1980 Efter valseger 1980 återkommer Indira Gandhi som premiärminister. Jäm- o. ståltillverkning. Huvudstad Indianapolis (se d.o.). Indianapolis, huvudstad i Indiana, USA, 712000 inv. Slakterier, kemisk industri, verkstadsindustri. Indianer, Amerikas urinvånare. Trol. invandrare från n.ö. Asien för kanske 60000 år sedan via en då befintlig landbrygga vid Berings sund. Olika folkgrupper med hundratals olika språk o. mycket varierande kulturer. Nordamerikas indianer var före de vitas ankomst ca 1 milj., år 1900 ca 300000, nu åter närmare 1 milj. Särskilda indianreservat har skapats, i USA 290 st. I Mexico, Centralamerika o. Sydamerika utgör INDIANER 1-8 Nordamerikas indianer: 1 Brädhus med husstolpar (totempålar). 2 Wigwam. 3 Tipi. 4 Puebloindianernas hus. 5 Näverkanot (inre Canada). 6 Fredspipa med fjäderprydnad. 7 Tomahawk, senare typ kombinerad med rökpipa. 8 Skalp uppspänd på ram. 9-12 Mellan- och Sydamerikas högkulturer: 9 Zapotekisk gravurna. 10 Teckning ur en aztekisk handskrift, dödsrikets gudinna. 11 Pyramid byggd under Mayakulturens slutskede. 12 Amfora med geometriskt mönster. Inkakulturen. 13-17 Sydamerikas primitiva indianfolk: 13 Huvudtrofé (tsantsa). 14 Bola, ett ålderdomligt jaktvapen. 15 Maloka, flerfamiljshus hos indianstammar i nordvästra Brasilien. 16 Balsa, båt av säv, Titicacasjön. 17 Biåsrör för pilar, impregnerade med det förlamande växtgiftet curare. Kartan visar några kända indiankulturers ursprungliga bosättningsområden. A Eskimåer. B Athapasker. C Algonkiner. D Nordvästkustens indianer. E Prärieindianer, bl.a. Sioux och Svartfötter. F Irokeser. G Californias indianer, bl.a. Pomo. H Hopi. I Zuni. K Navajo. L Mexicos högkulturer, bl.a. azteker och zapoteker, samt Mayakulturen (M). N Chibcha. O Arowaker. P Inkafolkets högkultur. Q Amazonas. R Chacoindianer. S Pampasindianer. T Eldsländare. indianerna alltjämt majoriteten av befolkningen, o. det finns också en stor biandbefolkning, mestiser. Hela Latinamerika beräknas ha ca 20 milj, indianer. -1 Mexico, Centralamerika o. n.v. Sydamerika har funnits flera indianska högkulturer, bl.a. hos azteker, maya, inkariket. E, även E Arkeologi, Dräkt II. E Indianreservat, statsägda områden i USA, skattefritt reserverade för indianer. Indiansommar, detsamma som brittsommar. Indicera, annan stavning av indikera. Indicium, plur. indicier, tecken; vid rättegång: omständighet som pekar i viss riktning, ej säkert bevis. Indien, off. Bharat, förbundsrep., självstyr, medl. av Britt, samväldet. 3,3 milj, km2, 684 milj, inv. Huvudstad New Delhi (se d.o.). -S. om Himalayas bergmassiv utbreder sig ett tättbefolkat lågland kring Brahmaputras o. Ganges’ bördiga flodslätter. Större delen av halvön består av högplatån Deccan, avgränsad mot kusterna av förkastningsbranter, ghats. -Näst Kina är I. jordens folkrikaste land med en folktäthet av 207 inv./km2. I söder mörkhyade dravidafolk, i norr ljushyllta indoarier. Det talas över 200 språk; off. språk är bl.a. hindi o. engelska. 83% av inv. är hinduer. - Jordbruket (sysselsätter ca 70 % av befolkningen) är primitivt, o. främsta produkterna är ris, vete, hirs, bönor, jordnötter o. te. Bomull, jute, oljeväxter utgör grunden för några av de större industrierna. Landet har rika mineraltillgångar, järnmalm, kol, mangan, bauxit. Relativt outvecklad industri. - Importöverskottet är stort o. det utländska biståndet betydande. Ekonomiska femårsplaner siktar mot en utbyggnad av produktionskapaciteten. - Förbundsrep. består av 22 delstater o. 9 unionsterritorier. Parlamentet består av överhus (högst 250 medl.) o. underhus 357