Indifferens- Induktion (högst 525 medl.). I. har intagit en ledande position i den alliansfria världen. Landet sprängde 1974 sin första atombomb. Partilivet har sedan självständigheten 1947 dominerats av Kongresspartiet (se d.o.), som suttit i regeringsställning hela tiden utom 1977-80. E E Indifferens, liknöjdhet, likgiltighet. Indifferent, likgiltig, obestämd. Kem: inaktiv mot andra ämnen. Indigestion [-esjon], lätt rubbning av matsmältningen med övergående besvär. Indignation [-dingn- el. -dinj-], harm, förtrytelse. Indignerad, uppbragt. Indigo, blått färgämne, förr framställt ur tropiska indigoväxter, nu syntetiskt. Indigoväxt. E Blommor X. Indikation, antydan, anvisning. Vid sjukdom: skäl för viss behandlingsåtgärd. Indikativ, se Modus. Indikator. 1. Inom kemin ämne som genom att ändra färg visar t.ex. om en lösning är alkalisk el. sur (pH-indikator), t.ex. lakmus. - 2. Instrument för registrering av arbetsförloppet i en cylinder i en motor el. maskin. - 3. Mät- el. registrerings-instrument. Indikera, indicera, ange, tyda på; anvisa. Indiska oceanen, världshavet mellan Afrika, Asien, Austral. o. Antarktis. 75 milj, km2, medeldjup 3 900 m. Indiskryt, ogrannlaga, taktlös, lösmynt. Subst: indiskretion. Indisponerad, inte upplagd, opasslig, ur form. Indisposition, olust, opasslighet. Individ, enhet (i mots. till grupp), enskild varelse el. enskilt exemplar. Individualisera, framhäva el. utforma det för individen utmärkande. Individualism, hävdande av den enskildes rätt emot det allmänna. Mots: kollektivism. Individualitet, särprägel, personlighet. Individuell, för individen utmärkande; personlig. Individualpsykologi, se Adler, Alfred. Individuell människohjälp, till 1966 Inomeuropeisk mission, IM, ekumenisk sammanslutning för andlig o. materiell hjälp bland nödlidande, gr. 1938. Indoeuropéer, folk med språk tillhörande indoeurop. språkfamiljen (ej rasgrupp). Indoeuropeiska språk, de flesta språk i Europa o. flera språk i s.v. Asien. Hit hör bl.a. germanska språk. E Språk. INDIEN 1815 Engelsk kolonisation (grå områden); indiska stater (svart område) dominerade av maratterna, ett hindufolk i Dekkan. 1926 Brittiska Indien. 1949 Indiska unionen. Indokina, f.d. Franska I., omfattar staterna Laos, Kambodja o. Vietnam, alla självständiga 1954 (Nord- o. Sydvietnam återförenade 1976). Indoktrinering, påverkan genom styrd information, t.ex. tendentiöst urval av fakta. Indolyns, oföretagsamhet, slöhet, lojhet. Indolent, oföretagsam, håglös. Indonesien, rep. i Ostindien, omfattande ca 3 000 öar, bl.a. Java, Sumatra, Celebes, större delen av Bomeo, v. Nya Guinea (Västirian) samt Små Sundaöama. 1,9 milj, km2, 154 milj. inv. Huvudstad Djakarta (se d.o.). - Bergiga, delvis vulkaniska öar med tropiskt klimat. Ca 2/3 av befolkningen (huvudsaki. malajer) bor på Java. Jordbruket ger ris, majs, maniok, socker, tobak, gummi m. m., bergsbruket bl.a. petroleum, tenn o. bauxit. - Batavia grundades 1619 o. blev käman i Nederländska Ostindien, som förvaltades av Holländska ostindiska kompaniet men 1798 övertogs av den nederl. regeringen. Efter den japanska ockupationen 1942-45 utropade A. Sukamo rep., vilken efter blodiga strider med nederländama erkändes av dessa 1949. Sukamo var 1949-67 landets president o. faktiske diktator. Han förde en starkt nationalistisk politik med utrikespol. orientering mot Kina. 1963 införlivades v. Nya Guinea med I. 1966-67 manövrerades Sukamo bort från makten av en militäijunta, vars ledare, president Suharto, inlett en västorienterad politik. I. annekterade 1976 f.d. portug. ö. Timor, vilket inte vunnit intemat. erkännande. E Indonesiska, se Malajo-polynesiska språk. Indra, i fomindisk myt. krigsgud o. drakdödare. I hinduismen regnets gud. In dybio, lat., i tvivelaktiga fall. Inducera, inleda, införa; genom yttre medel åstadkomma en effekt. Jfr Induktion. Induktans, den egenskap hos en elektrisk krets som yttrar sig i att kretsens magnetfält motverkar vaije strömändring i kretsen; även benämning på en spole med ovanstående egenskaper. Induktion. 1. Uppställande av allmän sats ur iakttagelser av enskilda företeelser. Jfr Deduk- 358