Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kajak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kajak, däckad kanot. B Fartyg I.
Kaj$nnpeppar, cayennepeppar, krydda från
frukterna av Cqpsicum frute scens q. C.
fastigiqtum, örter el. buskar bland
potatis-växtema. Central- o. Sydamerika. Brännande
skarp smak. Ingår i curry.
Kajenn, se Lundgren, Caj.
Kajmaner, en grupp krokodildjur i Syd- o.
Centralamerika. B Kräldjur.
Kajuta, rum på mindre fartyg; arbetsrum ombord
för fartygschef.
KAK, Kungliga Automobil Klubben, stiftad 1903
för att tillvarata bilismens intressen.
Kakaduor, en grupp papegojor med kraftig näbb
o. fjäderplym på huvudet. Austral. Omtyckta
burfåglar p.g.a. sin läraktighet (kan läras tala).
B Fåglar IX.
Kakao erhålls av fröna (bönorna) från
kakaoträdet, Theobroma cacqo, odlat i tropikerna. De
torkade bönorna ger choklad o. kakaopulver. K.
innehåller det stimulerande ämnet teobromin.
Saknar kalorier men är vitaminrik. Västafrika,
Brasilien, Ecuador.
Kakel, på ena sidan glaserade lerplattor. Anv. till
väggbeklädnad.
Kakemono, japansk hoprullbar målning i
höjdformat på siden el. papper. Makimono har
målningen i breddformat.
Kaki, khaki, starkt bomullstyg i oliksidig, tät
kypert, oftast grågrön.
Kakofoni, missljud, skärande blandning av olika
ljud.
Kaktusväxter, kaktéer, Cactpceae, en grupp
utpräglade xerofyter med i regel bladlösa, tjocka
o. köttiga stammar, som är vattenreservoarer.
Bladen är oftast förvandlade till taggar,
bladtornar. Vanl. stora, välluktande blommor.
Amerikas varmare trakter, särsk. Mexico, införda
o. förvildade i s. Europa o. Afrika. Till gruppen
pelarkaktus, Cereus, hör en del max. 20 m höga
kandelaberträd (t.ex. C. gigqnteus), till gruppen
Opuntia hör fikonkaktus med ätliga frukter o. till
Echinocactus den klotrunda igelkottskaktusen
med långa taggar. Krukväxter är bl.a. julkaktus,
Epiphyllum truncatum, med skära blommor,
många bladkaktusarter, Phyllocactus, samt
nattens drottning. B Blommor III, XI, Frukter,
Träd V.
Kalabalik, tumult, bråk.
Kalabarböna. B Medicinalväxter I.
Kalahari, halvöken- o. stäppområde i s.ö. Afrika.
900 m ö.h. 0,6 milj. km2.
Kalamitet, missöde, liten olyckshändelse.
Kalander, maskin för pressning av tyg, glättning
av papper m.m.
Kalcedon, ett mineral av kvarts.
Kalchedon, Chalcedon, antik handelsstad vid
Bosporen, nu v. Kadiköy. Vid kyrkomötet i K.
antogs den chalcedonensiska trosbekännelsen om
det gudomliga o. det mänskliga i Jesu person.
Kalcium, Ca, grundämne, en mjuk vit metall,
vanl. förekommande i jordskorpan.
Kalcium-karbonqt, CaCO3 bildar bl.a. bergarten kalksten.
Kalciumoxid, CaO, o. kalciumhydroxid,
Ca(OH)2, som sammanfattas under namnet kalk,
ingår bl.a. i jordförbättringsmedel. Kalciumsalter
ingår i skelettet.
Kaldéen, forntida landskap i s. Babylonien, från
1000-t. f.Kr. bebott av en semitisk folkstam,
kaldéerna, kända som stjäm- o. teckentydare.
Kajak-Kalk
Kalebass, kalabass, den hårda fruktväggen hos
vissa växter, främst gurkväxter. Anv. i
tropikerna till flaskor, krukor, askar m.m.
Kalebassträd. B Träd VI.
Kaledonien, lat. Caledonia, rom. namn på n.
delen av skotska höglandet.
Kaledoniska veckbergen, bergskedja från
paleozoisk tid, bl.a. Skandinaviska fjällkedjan.
Kalejdoskop, rörformad leksak med speglar o.
färgade glasbitar som bildar olika figurer.
Kalejdoskopisk, mångskiftande.
Kalendarium, förteckning över årets dagar,
almanacka.
Kalender. 1. Tideräkningssystem. - 2. Årsbok,
ofta med almanacka o. statistik.
Kalendermånad, månad räknad enl. kalendern.
(Räntemånad har alltid 30 dagar.) - Kalenderår,
borgerligt år, 1 jan. - 31 dec.
Kalesch, fyrhjulig heltäckt vagn.
Kalevala, fi., ’Kalevas hemort’, finskt folkepos i
50 sånger, s.k. runor, bevarade genom muntlig
tradition, utgivna 1835-49 av E. Lönnrot. Sv.
övers. 1948.
Kalfaktor, soldat som passar upp åt officer.
Kalfatra [el. kall-], täta fartyg med drev o. beck;
skarpt kritisera, nagelfara.
Kali, Durga el. Parvpti, i indisk myt. Shivas
maka. Blodiga offerriter.
Kaliber, innerdiameter av rör (t.ex. vapens
eldrör). Även: värde, beskaffenhet.
Kalibrering av ett mätinstrument innebär att
bestämma dess utslag i någon lämplig enhet.
Kalidasa, indisk diktare, 400-t. e.Kr., i
Västerlandet känd för sin dramatik, särsk. det
romantiska dramat Sakuntala.
Kalif, titel för Muhammeds efterträdare som
andlig o. världslig ledare, först hans svärfar Abu
Bekr. Kalifatet, kalifvärdigheten, innehades
sedan av omajjaderna i Damaskus, så av
abba-siderna i Bagdad (750-1258). Turkiske sultanen
bar titeln 1517-1924, då den avskaffades. Även
andra islamiska härskare, t.ex. i Spanien, har
gjort anspråk på titeln.
Kalifornien, se Califomia.
Kalikå, grovt enfärgat bomullstyg, anv. till foder,
för bokbinderiarbeten m.m.
Kalimantan, se Borneo.
Kaljnin, före 1932 Tver, stad i mell. europ.
Ryssl., vid Volga. 422000 inv. Stor flodhamn.
Textil-, läder- o. metallindustri.
Kalinin, Michail, 1875-1946, rysk kommunistisk
politiker, Sovj:s nominelle statschef från 1919
utan större politiskt inflytande.
Kaliningrad, före 1946 Königsberg (se d.o.), stad
i v. Sovj. 366000 inv. Industristad med stor
export. Fiskehamn. Uthamn Baltijsk.
Kalium, K, grundämne, en silvervit alkalimetall;
oxideras hastigt i luft o. reagerar med vatten
under vätgasutveckling.
Kalix, handels- o. industriort i Norrbotten, vid
Kalix älvs mynning, ca 8100 inv.
Verkstadsindustri. - K. kommun se E Sverige.
Kalix älv upprinner i Kebnekaisetrakten o.
mynnar i Bottenviken. 450 km. Bifurkation
(Tärendö älv) till Tome älv. Fiskrik.
Kalk, kalciumoxid (bränd kalk) o.
kalcium-hydroxid (släckt kalk); kroppens
kalciumföreningar.
Kalk. 1. Nattvardskalk, kärl med nattvardens vin.
- 2. Blomkalk, se Blommor.
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0429.html