Kalkas-Kallelse KALLA KRIGET En översikt 1945 Potsdamkonferensen 17 juli—2 aug. avslöjar djupa motsättningar mellan ryssarna o. de anglosaxiska makterna om behandlingen av Tyskl. o. om Moskvas politik i Östeuropa. 1947 President Truman lovar Grekl. o. Turkiet hjälp mot kommunisttrycket (Trumandoktrinen 12 mars). Förhandlingar i Moskva mars-april om fredsfördrag med Tyskl. bryter samman. Marshallplanen proklameras i juni, avvisas av Moskva. Europa börjar definitivt delas i två maktgrupper. 1948 Tjeck, inordnas i östblocket genom en kommunistkupp i febr. Sovj. inleder blockad mot Västberlin i juni. 1949 Atlantpakten 4 april. Blockaden mot Västberlin avvecklas 4 maj. V-Tyskl. o. Ö-Tyskl. upprättas som stater i sept. resp. okt. Kinesiska folkrepubliken proklameras 21 sept. 1950 Biståndspakt mellan Sovj. o. Kinesiska folkrepubliken i febr. Koreakriget böljar 25 juni. Beslut fattas i dec. om en enhetlig Atlantpaktstyrka o. om västtysk medverkan i Västeuropas försvar. 1951 USA bygger upp ett försvarssystem i Stilla havet genom biståndspakter o. försvarsfördrag. 1953 Rysk »fredsoffensiy» efter Stalins död i mars. En arbetarrevolt i Ö-Tyskl. i juni slås ned av ryska trupper. Vapenstillestånd i Korea 27 juli. 1954 Kris i Indokina april-juli i samband med Frankrikes krig mot den kommunistiska Vietminh-rörelsen. Vapenstillestånd 21 juli. De av Nationalistkina hållna öama Quemoy o. Matsu böijar beskjutas från fastlandet i sept. Biståndspakt mellan Nationalistkina o. USA 1 dec. 1955 V-Tyskl. suverän stat 5 maj, inträder i Atlantpakten 9 maj. Warszawapakten mellan Sovj. o. dess satellitstater 14 maj. 1956 Polen tilltvingar sig i okt. en något friare ställning gentemot Sovj. En ungersk folkresning okt.-nov. slås ned av ryssarna. Britt.-fransk-israelisk militäraktion mot Egypten avvecklas genom amer.-ryskt samgående i FN. 1957 Eisenhowerdoktrinen 5 jan. mot kommunistisk aggression. Uppsändandet ay Sputnik 4 okt. visar Sovjetunionens försprång på fjärrvapenområdet. 1958 Den västorienterade kungaregimen i Irak störtas 14 juli, vilket utlöser en kris i Mell. Östem med landsättningar av amer. o. britt, trupper i Libanon o. Jordanien. 1960 Nedskjutandet av ett amer. spaningsplan över ryskt område 1 maj utlöser intemat. kris (»U2-affären»), toppkonferens i Paris bryter samman. 1961 Ny skärpning av motsättningarna om Berlin. Sovj. kräver Västberlins förvandling till »fri, demilitariserad stad» o. separata fredsfördrag med Ö- o. V-Tyskl. Den s.k. »Ulbrichtmuren» tillkommer i aug. för att stoppa flyktingströmmen från Ö-Tyskl. 1962 Efterkrigstidens farligaste internat. kris uppstår omkring Cuba. Moskvas försök att göra ön till robotbas vållar amer. sjöblockad i okt. Cubakrisen avvecklas genom direkt uppgörelse mellan Chrusjtjev o. president Kennedy. 1963 Viss avspänning efter det lyckliga bi-läggandet av Cubakrisen. Efter förhandlingar i Moskva uppnår USA, Storbr. o. Sovj. i juli enighet om ett fördrag för partiellt prov stopp för kärnvapen (alla prov utom underjordiska förbjuds). Bl.a. Frankr. o. Kina vägrar dock godkänna Mosk va-avtalet. 1965 USA inleder luftanfall mot Nordvietnam för att stoppa landets inblandning i det syd-vietnamesiska inbördeskriget. Vietnamkriget utvecklas till världskris. 1967 Krig i Mell. Östem mellan Israel o. arabstaterna skapar nya påfrestningar i relationerna Sovj .-USA. 1968 Ökade spänningar i Europa efter rysk ockupation av Tjeck. Bombkriget mot Nordvietnam upphör o. fredsförhandlingar inleds i Paris. 1971 Närmande USA-Kina (»ping-pong-diplomatin»). Kalla krigets mönster av »dualistisk» spänning mellan Sovj. o. USA ersätts allt tydligare av ett triangelspel Sovj.-Kina-USA. Pekingregeringen tar säte i FN. 1972 Nixons resor till Peking o. Moskva. Fördraget om Berlin, V:Tyskl:s »östfördrag» o. grundavtalet V-Tyskl-Ö-Tyskl. bidrar till avspänningen i Europa. 1973 Konferens om säkerhetssystem för Europa. Förhandlingar NATO-Warszawapakten om truppreduceringar i Europa. 1974 SALT Il-avtal (ett principavtal om begränsning av strategiska kärnvapen) mellan Sovj. o. USA. 1975 Vietnamkriget slut. Säkerhetskonferens i Helsingfors bekräftar existerande gränser i Europa o. slår fast att dessa inte får ändras med våld. Dokumentet vållar nya spänningar beträffande mänskliga o. medborgerliga rättigheter, där väst anklagar öst för att bryta mot avtalet. 1979 Sovjetisk ockupation av Afghanistan skapar ökad spänning mellan supermakterna. Bl.a. inträder dödläge i förhandlingarna om kärnvapennedrustning, USA:s senat vägrar ratificera SALT Il-avtalet. 1980 Fria fackförbundet Solidaritets födelse i Polen hotar avspänningen i Europa. 1981 Solidaritet krossas, militärdiktatur införs i Polen. 1980-t:s början präglas av ökad kapprustning. Sovj. fullbordar utplacering av en ny generation kärnvapenbärande medeldistansrobotar i Europa. Som motdrag påbörjar NATO installe-ringen av medeldistansrobotar i Västeuropa hösten 1983. Förhandlingarna i Genève mellan USA o. Sovj. för att hejda kämvapenupprustningen i Europa bryter samman. Kalkas, Kalchas, lat. Calchas, i grek, saga en siare som följde grekerna till Troja. Kalkera, kopiera på genomskinligt papper, ev. med hjälp av på ena sidan svärtat papper (kalkerpapper); efterhärma. Kalkoner, en grupp stora hönsfåglar. Huvudet o. övre delen av halsen saknar flädrar. Från övemäbbens rot hänger en hudflik. Vilda i USA o. Mexico. Tama k. i Sv. från 1600-t. E Fjäderfä, Fåglar VII. Kalkspat, kalcit, mineral av kalciumkarbonat. Ingår bl.a. i bergarten kalksten. Kalksten, tät till kristallin bergart, främst bestående av kalkspat. Krita är mera jordartad k. Kalkyl, (kostnads)beräkning, överslag. Kaltylator, person som gör k. Verb: kalkylera. Kalla, calla, Zantedeschia aethippica, storväxt ört bland missneväxterna. Pillika blad, små blommor i kolv, omgiven av ett stort, vitt höl-ster. Afrika. Hos oss odlad. Jfr Missne. E Blommor IX. Kalla kriget, av W. Lippmann 1948 lanserad benämning på den storpolitiska konflikten mellan väst- o. östblocken. E Kallax, se Luleå. Kallblod, se Häst. Kallbrand, en form av brand (se d.o.). Kallelse. 1. Uppmaning att infinna sig på t.ex. ett möte. - 2. Tillsättning av ämbete utan ansökan, utnämning. - 3. K. å okända borgenärer, offentlig stämning vari okänd fordringsägare uppmanas anmäla sina fordringar. - 4. I kristen 394