Kindvall-Kirch ner KINA Historia i sammandrag f.Kr.: 2300 Enl. traditionen ett rike under Hia-dynastin (ca 2300-1766). 1500 Den historiskt kända Shang-Yin-dynastin (1523-1028). Bronsålderskultur med skriftspråk. 1100 Chou-dynastin (1027-256). Kina feodalstat. Konfucius (551-479) o. Lao-tsi (trol. 300-t.) religionsgrundare. 300 Ch’in-dynastin (256-210) enar Kina till första kejsardömet. Kinesiska muren påbörjas. 200 Han-dynastin (206 f.Kr.-220 e.Kr.). Kraftig expansion. Livlig karavanförbindelse med Västerlandet. Mandarin väsendet växer fram. Buddhismen vinner anhängare. En av kinesiska konstens höjdpunkter. Gravskulptur. e.Kr.: 200 Politiskt förfall. Splittring i tre riken 221. 500 Riket enas under Suei-dynastin (589-618). 600 Under T’ang-dynastin (618-907) ny politisk o. kulturell storhetstid. Kristendomen tränger in men förbjuds (800-t.). 700 Den yttre maktställningen försvagas genom nederlag i Centralasien 751. Det kinesiska landskapsmåleriet växer fram. Lyrisk guldålder, skalden Li Tai-po. 900 Med Sung-dynastin (960-1279) avbryts förbindelserna med Västerlandet. Förödande mongolanfall under 1100- o. 1200-t. Den keramiska konstens blomstringstid. 1200 Djingis khans sonson Kublai khan grundar med Yüan-dynastin 1280-1368 en ny kines, stormakt. Marco Polo besöker Kina 1271-92. Det klassiska kinesiska dramat utformas. 1300 Mongolväldet störtas av Ming-dynastin (1368-1644). Kinesisk renässans. Kinesiska muren får sin nuv. sträckning. Roman- o. novelldiktning. Porslinstillverkningen blomstrar. 1500 Portugiserna erövrar Macao 1537. Kristen mission återupptas. 1600 Den manchuriska Ching-dynastin (1644-1912) tar makten. Nytt kines, storvälde omfattande Öst- o. Sydostasien. 1700 Engelska ostindiska kompaniet öppnar handelsfaktori i Kanton 1715. Andra europeiska makter följer efter. 1800 Opiumkriget med Engl. 1840-42 öppnar Kina för Västerlandet. 1850 Tai-ping-upproret 1851-64 leder till europeiska interventioner. Nederlag mot Japan 1894-95. 1900 Boxarupproret 1900. Kejsardömet störtas 1912. Inträde i 1 :a världskr. på ententens sida 1917. 1925 Kuomintangpartiet under Chiang Kai-shek upprättar med kommuniststöd sitt välde över Kina 1926-28. Bryter med kommunisterna 1927. Jap. angrepp på Manchuriet 1931. Egentliga Kina invaderas 1937. 1940 Kina får hjälp mot japanerna av USA o. Storbr. under 2:a världskr. Inbördeskrig 1945 mellan Kuomintang o. kommunisterna ledda av Mao Tse-tung. Kommunistseger 1949, Kina blir folkrepublik. Chiang Kai-shek upprättar kuomintangvälde på Formosa 1949. 1950 Allians med Sovj. 1950. Ingriper i Koreakriget 1950, besätter Tibet s.å. Krigstillstånd med Formosa. Gränstvist med Indien 1959. Förbindelserna med Sovj. försämras alltmer under 1960-t. »Kulturrevolutionens» utbrott 1966. 1970 Kulturrevolutionen avslutas, Kina bryter sin utrikespol. isolering. Försvarsminister Lin Piao störtas o. omkommer trol. efter kuppförsök 1971. Förbättrade förbindelser med USA (»ping-pong-diplomatin»). President Nixon besöker Peking 1972. Mao Tse-tung död 1976. Med Hua Kuo-feng som partiledare men med Teng Hsiao-ping som verklig ledare sker pol. omorientering med hård satsning på ekon, effektivitet, teknologisk modernisering o. ökade kontakter med västvärlden. Partiets vänsterradikaler utrensas. 1980 Hua Kuo-feng avsätts 1981, Teng Hsiao-ping stärker greppet om makten. Ny partiordf. Hu Yao-pang. Försämrade relationer med USA bl.a. som följd av fortsatt amerikanskt militärt stöd till Taiwan. Kindvall, Ove, f. 1943, fotbollsspelare. 43 landskamper. SM-guld 1963. Kinematograf, äldre namn på dels filmprojektor, dels biograf. Kineseri, efterbildning av kines, stil; pedantiskt formtvång. Kinesiska, sino-tibetanskt språk, talat av ca 1000 milj, i Kina o. Sydostasien. Flera olikartade dialekter. Skrivs med kinesisk skrift. E Skrift. E Språk. Kinesiska muren, försvarsmur i n.ö. Kina, påbörjad på 200-t. f.Kr., om- o. utbyggd under Mingdynastin. Längd ca 2450 km, höjd 8 m, övre bredd 5-6 m. E Kina. Kinesiska svalbon, se Salanganer. Kin estetisk, som hänför sig till rörelsefömim-melsema. Kine st etiskt sinne, det rörelsesinne som ger besked om lemmarnas läge o. rörelser i förhållande till varandra. Kinetik, del av mekaniken, behandlar kroppars rörelse som funktion av de på kropparna verkande krafterna. Kinetisk, som avser k. Kinetisk energi, rörelseenergi. King, Martin Luther, 1929-68, amer. negerledare, förkämpe för rasproblemets lösning med ickevåldsmetoder. Nobels fredspris 1964. Mördad. King's Cup, ständigt vandringspris i inomhus-tennis mellan nationslag, uppsatt 1936 av Gustav V. Kingston, se Jamaica. Kinin, jämte formen kinidin, besk, i större doser (över 1 g) starkt giftig alkaloid, som fås ur barken från olika kinaträd, hemmahörande i Sydamerika o. odlade i Ostindien. K. är bl.a. feber-nedsättande. E Medicinalväxter II. Kinna, tätort vid Viskan, centralort i Marks kommun, s. Västergötland, ca 14 100 inv. Textilindustri, wellpapp- o. betongvarufabriker, emalj verk. Kinnekulle, platåberg i Västergötland, vid Vänerns s.ö. strand, 307 m ö.h., med horisontella lager kalksten, sandsten o. skiffer o. med en kalott av di^bas. Yppig växtlighet, lövängar. Kinsey, Alfred Charles, 1894-1956, amer. zoolog, prof. Utgav 1947 Mannens sexuella beteende (»Kinseyrapporten») o. ett motsvarande arbete om kvinnan 1953. Kinshasa, före 1966 Léopoldville, Zaires huvudstad. 2,4 milj. inv. Afrikas största flodhamn (Zairefloden). 1927-60 huvudstad i dåvarande Belg. Kongo. Kiosk [k- el. tj-], urspr. trädgårdspaviljong i österländsk stil; liten byggnad för tidnings-försäljning m.m.; telefonkur. Kipling, Rudyard, 1865-1936, eng. förf., f. i Indien. Förhärligade handlingskraften o. det brittiska imperiebyggandet. Nobelpris 1907. Djungelboken (1894-96). Kirchner, Emst Ludwig, 1880-1938, tysk målare o. grafiker, ett av den tyska expressionismens 409