Kirgizien — Klassicism stora namn. En av ledarna i konstnärsgruppen Die Brücke, gr. 1905. Kirgizien, Kirgisiska SSR, unionsrep. (1936) i s. Sovj. 198500 km2, 3,7 milj, inv., 44% kirgiser, 29% ryssar. Bergland (Tienshan o. Pamir). Jordbruk (vete, bomull, tobak, frukt) o. boskapsskötsel (får). Bly, olja, kvicksilver. Huvudstad Frunze, 552000 inv. Kirke [k-], lat. Circe, i Odysséen skön o. trollkunnig kvinna, som förvandlade Odysseus’ skeppskamrater till svin. Kiribati, republik bestående av 33 öar i Stilla havet, 886 km2; 60000 inv., huvudsaki. mikronesier. Huvudstad Tarawa, 22000 inv. Fiske, export av bananer o. kopra. Tidigare britt, koloni (Gilbert- o. Elliceöarna), självstyr. medl. av Britt, samväldet 1979. Kiromanti, konsten att spå i händer. Kiropraktik, läkemetod som bygger på teorin att ryggkotornas läge har betydelse som sjukdomsorsak. Kiroprqktor, kiroprqktiker, utövare av k. Kirskål, Aegopodium podagrqria, max. 1 m hög flockblomstrig ört med djupt treflikiga blad o. vita blommor. Upp till Värmland samt Ångermanland. E Blommor IV. Kiruna, gruv- o. turistort i n. Lappland, ca 24400 inv. Har vuxit upp kring Kiirunavaara, Luossavaara o. Tuolluvaara malmfält. LKAB o. TGA sysselsätter hälften av arbetskraften. Rymdraketbas (Esrange). Geofysisk station. -K. kommun se E Sverige. Kirurgi, den gren av medicinen som sysslar med sjukdomars behandling genom ingrepp med instrument. Kirurg, läkare som utövar kirurgi. Kisel, Si, ett icke-metalliskt grundämne, som ingår med mer än 25 % i jordskorpan (endast syre är vanligare). Ren kisel är i allmänhet brun el. svart. Kiseldioxid, SiO2, förekommer i naturen som kvarts. Kiselsyrans salter kallas silikat. Silikoner är organiska kiselföreningar med stor beständighet mot bl.a. värme. Kiselgur, vitaktig o. mjölig jordart, som består av skal från kiselalger. Kiselsten, rundslipad strandsten (vanl. kvarts). Kisjinev, se Moldavien. Kissinger, Henry, f. 1923, amer. pol. skriftställare o. historiker, president Nixons utrikespol. rådgivare från 1969, utrikesminister 1973-76. Vietnamförhandlare. Nobels fredspris 1973 tills, med Nordvietnams Le Duc Tho. Kiswahili, se Swahili. Kitchener, Horatio Herbert, 1850-1916, earl K. of Khartoum (1914), britt, fältmarskalk. Överbefälhavare i egypt. armén 1892-99 (krossade mahdistupproret 1898), sedan i boerkriget. Krigsminister 1914. Kithara, kitara [k-], fomgrek. stränginstrument av lyratyp med minst sju strängar. Apollons attribut. E Musikinstrument I. Kitin, kvävehaltigt kolhydrat som ingår i skalet hos kräftdjur, insekter m.fl. Kitsch, ty., strunt, smöija (spec. om konst). Kitt, Eartha, f. 1928, amer. populärsångerska. Kittelflickare, person som reparerar kittlar. Kittlaren, se Clitoris. Kittost, halvmjuk ost behandlad med svag saltlösning o. vars mognad orsakas av speciella jästsvampar. Ex: port salut o. tilsitost. Kivi [k-], en grupp små strutsfåglar med gråbruna, hårlika flädrar o. lång näbb. Storlek som tamhöns. Nya Zeelands skogar. Fridlysta. E Fåglar IX. Kivi [kivvi], Aleksis, eg. Stenvall, 1834-72, finl. förf., finskspr. Med den humoristiska folklivs-skildringen Sju bröder 1870 skapade K. ett finskt nationalepos. Även dramatik. Kivik, fiskeläge o. badort i Skåne, vid Hanö-bukten, ca 900 inv. I juli varje år hålls Kiviks marknad. Kjellgren, Josef, 1907-48, förf., en av de Fem unga 1929. Arbetarskildringar. Människor kring en bro 1935. Kjellson, Ingvar, f. 1923, skådesp., vid Uppsala stadsteater, Sthlms stadsteater o. vid Dramaten. Mångsidig karaktärsskådespelare. Kjer, Bodil, f. 1917, dansk skådesp. vid bl.a. Det Kongelige. Kjerrman, Egon, f. 1920, kapellmästare, populär all sångsledare. Regionmusikchef i Karlskrona 1976-78. Kjerulf, Halfdan, 1815-68, norsk komp. Bl.a. sånger i norsk folkton. Kjusa, dalkjusa, äldre ord för trång dal. Klack, fr. claque, samling personer som applåderar mot betalning el. i kör hejar på sina favoriter (heja(r)klack). Klagan, hänvändelse till högre instans för att få rättelse i underordnad myndighets beslut. Klagomuren, den enda återstoden av Jerusalems gamla tempel. Vid K. samlas judarna enl. urgammal sed vid vissa tider för att klaga över templets ödeläggelse. K. låg i den jordanska delen av Jerusalem 1948-67. Klagovisorna, bibliska klagosånger över Jerusalems fall, felaktigt tillskrivna Jeremia. 500-t. f.Kr. Klaipeda, ty. Memel, hamnstad i Litauen, Sovj. 181000 inv. Skeppsvarv, sågverk, cellulosafabriker. K. tillhörde Sv. 1629-35. Klämmer, se Parentes. Klan, eng. elan, benämning på stam el. ätt i Skottl. o. Irland. Klan väsendet är sedan länge off. avskaffat. - I t.ex. Afrika en besläktad grupp med ett överhuvud som står i rituell kontakt med klanens förfäder. Klander, yrkande vid domstol att åtgärd el. förrättning skall förklaras oriktig el. ogiltig. Klapperstenar, stenar som genom vågornas inverkan nötts jämna mot varandra. Klarbär, se Körsbär. Klarera, göra klar; betala skuld; göra ett fartyg klart för in- el. utlöpande i hamn genom erläggande av hamn- o. tullavgifter. Klarinett, träblåsinstrument med enkelt rörblad. Basklarinett ligger en oktav djupare än k., kontrabasklarinett ytterligare en oktav djupare. E Musikinstrument I. Klarälven, flod i Norge (Trysilelv) o. v. Sv. Vänerns största tillflöde. 500 km lång. Stort delta. Kraftverk. Flottled. K.-Göta älv 720 km. Klass, grupp, avdelning. I det gamla klasssamhället särskildes tre samhällsklasser, »överklass», medelklass o. arbetarklass. I statistiska sammanhang en indelning i tre socialgrupper (se d.o.). Enl. Marx är klasskampen mellan dem som äger produktionsmedlen o. de av dem exploaterade arbetarna utvecklingens drivkraft. Klassicism, stilriktning vars ideal är den klassiska, dvs. den antika grekiska o. romerska 410