Kornett - Korsryggen K. odlas nu mest till foder o. till malt; kan mogna även i n. Norrland. E Blommor II, Nyttoväxter III. - 2. Riktmedel på handeldvapen. Kornett, mässingsinstrument med något mjukare klang än trumpeten. B Musikinstrument I. Kornisch, urspr. övre kringlöpande listen på en byggnad; lös list för upphängning av gardiner e.d. Kornknarr, ängsknarr, en ca 25 cm lång fågel, släkt med tranorna. Brungul med svarta fläckar. Nattfågel. Springer snabbt, flyger ogäma. Snärpande läte. På sank ängsmark o.d., nu sällsynt. Flyttfågel. Kornstorlek. Jordens mineralpartiklar indelas i storleksgrupper: block (större än 20 cm), sten (2-20 cm), grus (2-20 mm), sand (0,2-2 mm), mo (0,02-0,2 mm), mjäla (0,002-0,02 mm), ler (under 0,002 mm). Korollarium, given följd; omedelbar följdsats. Korona [-rå-], lat. corona, ’krona’, ’krans’. - 1. Solens yttersta atmosfarshölje. - 2. K. el. krans, en el. flera ljusringar kring sol el. måne som uppstår i jordens atmosfär. - 3. Elektriskt urladdningsfenomen kring högspänningsledare. Koronarskleros, åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Korp. 1. Vår största kråkfågel (ca 70 cm). Biåsvart. Allätare. Norrlands fjälltrakter, klippiga kusttrakter. Stann- el. strykfågel. B Fåglar I, VI. - 2. Kraftig, långskaftad hacka med böjd spets. Korporation, grupp, kår, sammanslutning av personer med samma yrke o.d. Korporationsidrott, »korpidrott», motions- o. tävlingsidrott som utövas av personal i firmor, yrkeskårer m.m. Svenska korporationsidrotts-förbundet, Korpen, bildat 1945 o. sedan 1976 specialförbund inom Riksidrottsförbundet. Korporativism, korporatism, pol. åskådningar enl. vilka korporationerna (yrkesgrupperna) skall överta olika statliga uppgifter o. ev. tillsätta folkrepresentationen. K. har främst hävdats av fascistiska riktningar. Korporativ, som bygger på korporationer. Korpral, lägsta gruppbefälsgraden i försvarsmakten. B Gradbeteckningar. Korpulens, fetma. Korpulent, fet, välfödd. Korpuskularstrålning, se Partikelstrålning. Korrekt, riktig, felfri, precis. Korrektion, rättelse, förbättring; bestraffning. Korrektions anstalt, förr: tukthus. Korrektiv, rättelsemedel, motvikt. Korrektur, provavdrag av trycksats på vilket ev. rättelser kan antecknas. B Korrelat, satsdel el. sats som relativt pron. el. adverb syftar tillbaka på. Korrelation, växelverkan, ömsesidigt samband. Korrespondens [el. -angs], brevväxling; brevsamling; samband, motsvarighet. Korrespondensundervisning, undervisning meddelad av korrespondensinstitut, brevskola, genom tryckta häften o. studieanvisningar samt rättning av insända skriftliga uppgifter. Metoden infördes i Sv. 1898 av Hermods korrespondensinstitut i Malmö. Korrespondent, brevskrivare; den som handhar företags brevskrivning; nyhetsförmedlare till t.ex. tidning. Korrespondera, brevväxla; svara mot. Korresponderande ledamot av akademi el. samfund äger ej att delta i överläggningar el. beslut. Korridorpolitik, nedsättande: överläggningar i (riksdags)korridorema. Korrigera [-sje-], rätta, förbättra, göra rättelser i. Korrosion. 1. Kemisk process varigenom metaller förstörs av fuktig luft el. frätande gaser o. vätskor (rost, ärg etc.). - 2. Nötning av fast berggrund genom yttre krafters påverkan. Korrugera [-gera], vecka, göra vågig. Korrugerad plåt, galvaniserad vågig järnplåt. Korrumpera, moraliskt fördärva; vanställa (t.ex. en text); besticka, muta. Korrupt. 1. Om citat, ordform etc: vanställd. - 2. Moraliskt undermålig; besticklig. Korruption, mutsystem, besticklighet; (sede)fördärv. Kors, symbol för Kristi lidande o. död, kristenhetens heligaste tecken. I förkristen tid solsymbol, hjulkorset. Detta upptogs i det likarmade grekiska korset. Det latinska korset har nedre armen längre än de övriga. B Egypten, Symboler. Korsar, sjörövare, fribytare; kaparfartyg. Korsband, ej förseglad postförsändelse, som inte får innehålla handskrivet meddelande till adressaten o. som befordras mot lägre taxa än vanligt brev. Förekommer ej i Sv. sedan 1983. Korsbefruktning, sammansmältning av könsceller från två olika individer. Korsbenet, fem med varandra sammanväxta korskotor närmast ovanför svanskotorna i människans ryggrad. Korsbetningen, gravområde utanför Visby med medeltida kors över stupade i slaget 1361 mot Valdemar Atterdag samt med lämningar av Solberga nunnekloster. Korsblomma, detsamma som kristikorsblomma. Korsblommiga, Cruciferae, växtfamilj med ca 3 000 arter, vanl. örter, främst i tempererade o. kalla trakter. Klaselik blomställning utan stödblad, fyrtaliga gula, vita el. violetta blommor med korsvis ställda kronblad. Frukt vanl. tvårummig kapsel (skida). De flesta innehåller flyktiga, starkt smakande ämnen. Hit hör bl.a. åkersenap, kålsorterna, lövkoja, rädisa, pepparrot. B Blommor III, Korselett, kombination av korsett o. bysthållare. Korsett, åtsittande livstycke för modellering av figuren. Korsfästelse, forntida, urspr. orientaliskt dödsstraff, anv. bl.a. av romarna för slavar o. förrädare. Korsförhör, utfrågande av vittne i rättegång genom frågor av båda sidornas advokater. -Aven: ingående, snärjande förhör. Korsgång, klostergång, gång med arkader kring klostergården i medeltida kloster. Korsika, se Corsica. Korsning. 1. Befruktning mellan individer med olika anlag. - 2. K. av check (med två parallella linjer); sådan check utbetalas bara genom mottagarens bankräkning. Korsnäbbar, en grupp finkfåglar med stark näbb, vars spetsar korsar varandra. Lever i barrskogar o. plockar frön ur tall- o. grankottar. Hanen brunröd, honan gråbrun. Större resp, mindre korsnäbb (18,5 resp. 17 cm) samt bändelkorsnäbb (med två vita tvärband på vingarna) i hela Sv. Häckar om vintern. E Fåglar II. Korsriddare, korstågsriddare; medlem av andlig riddarorden. Korsryggen, ryggpartiet vid korsbenet. 432