Drottning Nefertitis grav, slutet av 1300-talet f.Kr. KONST 1 Kore, omkr. 530-500 f.Kr. Drottning Nefertitis gravkammare (t.h.) har väggarna täckta av hieroglyfer och målningar med magiskt syfte. Taket är målat som en stjärnhimmel, golvet svart för att ange dödsrikets utseende. EGYPTEN Det forntida Egyptens ekonomi var uppbyggt kring jordbruket och helt beroende av Nilens återkommande översvämningar. Arbetet med dammbyggen och konstbevattning organiserades av prästerskapet. Detta agrarsamhälle präglades av en statisk, hierarkisk ordning, och de stora ekonomiska och konstnärliga ansträngningarna satsades på förhärligandet av Farao, symbolen för den eviga världsliga och gudomliga makten. De stränga regler som rådde i samhället återspeglas i konsten. Bildframställningarnas människor skildras så gott som alltid efter samma stereotypa mönster: huvud och ben avbildas i profil, skuldror och bål rakt framifrån. Ovan ett exempel på den mest utpräglat officiella väggmålningsstilen — från drottning Nefertitis grav i Drottningarnas dal. Slutet av 1300-talet f.Kr. GREKLAND De grekiska skulpturerna frän arkaisk tid (ca 700-580 f.Kr.) har haft de egyptiska som förebild, men i Grekland förändrades det statiska agrarsamhället till en handelsstat med livliga kontakter med hela Orienten, och konstnärerna arbetade med allt större realism. Även i Grekland stod konsten i religionens tjänst. På tempelområdena uppsattes till gudarnas ära s.k. votivfigurer, föreställande unga flickor (kurai) och pojkar (kouri). Skulpturerna var bemålade, och i uttrycket finns en strävan till realism. Rester av färg finns kvar på flickstatyn t.v.