AMERIKANSK POPKONST Mot slutet av 50-talets högkonjunktur växer den amerikanska popkonsten fram, och New York övertar Paris roll som ledande konstmetropol. Konstnärerna producerar konst för en växande marknad där konstgallerier och privata samlare omsätter stora summor. Popen innebär ett försök att integrera konsten med samhället. Konstnärerna använder det kommersiella språket som det kommer till uttryck t.ex. i reklam och serietidningar. Popens bilder präglas också av främlingskapet i ett samhälle där varukonsumtion ersätter mänskliga relationer och tingen förvandlas till fetischer. Andy Warhol använder avsiktligt banaliteten som stilelement, och de grälla färgerna är hämtade från reklamtrycket och seriemagasinens schabloner. T.h. hans porträtt av Marilyn Monroe. Claes Oldenburg strävar inte efter det perfekt opersonliga uttrycket. Hans mjuka versioner av tvättfat eller flygplansmotorer och hans jättelika, slarvigt målade hamburgare, Marilyn Monroe, utg. 1967 tårtor m.m. ironiserar i stället över de massproducerade varornas standardiserade former (nedan). Liksom Warhol tar han emellertid fasta på det vulgära och banala i masskulturen. KONST 15