de Lamarck- Landsortsdjupet de Lamarck, Jean Baptiste, 1744-1829, greve, fransk naturforskare. Zoologisk systematiker. Mest känd för sin teori om arternas härstamning och utveckling, lamarckism, enl. vilken förvärvade egenskaper skulle vara ärftliga o. på så sätt ligga till grund för uppkomsten av nya arter, de Lamartine [-tinn], Alphonse de Prat, 1790-1869, fransk skald o. politiker. Tidig romantiker. Historiska arbeten. Lambrekäng, stel tygkappa över draperi, gardin e.d., ofta skuren i uddar. Lamco, förk. för Liberian American-Swedish Minerals Co, internat. gruvföretag med bl.a. Gränges AB som delägare. Exploaterar jäm-malmsfyndigheter i Liberia, där Gränges International Mining står för driften. Lamé, tyg med invävda metalltrådar. Lamell, tunn skiva. Lamellhus, fristående hus med långsmal byggnadskropp. Lamellkoppling, typ av friktionskoppling som används i bilar. Lamellträ, trämaterial av hoplimmade ribbor, på båda sidor beklätt med dubbla fanerskikt. Lamentation, (ve)klagan. Lamentera, jämra, beskärma sig, klaga. Laminat, material av sammanfogade skikt av t.ex. glas, plast el. trä. Laminär, om gas- el. vätskeströmning utan virvelbildning. Mots: turbulent. Lamm, se Får. Lamm, Martin, 1880-1950, litt.historiker, prof, vid Sthlms högsk., Sv. akad. 1928. Upplysningstidens romantik 1918-20, Strindbergs dramer 1924-26. Lampett, ljushållare fäst vid vägg el. spegel. Lancaster, Burt, f. 1913, amer. filmskådesp. o. -producent. Härifrån till evigheten 1953, Leoparden 1963, De professionella 1966. Lancelot [la°slå], en av hjältarna i sagorna om kung Arthur. Landell, Nils-Erik, f. 1935, psykiater o. miljödebattör. Böcker, bl.a. Att överleva 1972. Landhockey, bandyliknande spel på gräsplan. Klubban har en flat o. en rundad sida. Endast den flata används. Olympisk gren från 1928. Landhöjning, höjning av landmassan i förhållande till havsytan. Har konstaterats bl.a. i Skandinavien o. Nordamerika. Vid mell. Norrlandskusten ca 1 m per århundrade, i Sthlmstrakten ca 0,5 m. Landquist, John, 1881-1974, filosof, litt.-forskare o. psykolog, prof, i Lund. Människokunskap 1920. Diktarmonografier (bl.a. Geijer, Fröding). LANDSKAPSVAPEN 1 Blekinge. 2 Bohuslän. 3 Dalarna. 4 Dalsland. 5 Gotland. 6 Gästrikland. 7 Halland. 8 Hälsingland. 9 Härjedalen. 10 Jämtland. 11 Lappland. 12 Medelpad. 13 Närke. 14 Skåne. 15 Småland. 16 Södermanland. 17 Uppland. 18 Värmland. 19 Västerbotten. 20 Västergötland. 21 Västmanland. 22 Ångermanland. 23 Öland. 24 Östergötland. Landsantikvarie, i regel chef för länsmuseum o. jämte länsantikvarien (se d.o.) ansvarig för länets kulturminnesvård. Landsfiskal, före 1965 tjänsteman, som i regel samtidigt var polischef, åklagare o. utmätningsman på landsbygden o. i stad under landsrätt. Ersatt av polismästare resp, distriktsåklagare o. kronofogde. Landsfogde, före 1965 tjänsteman, som var polischef o. statsåklagare i ett län. Ersatt av länspolischef resp, länsåklagare. Landshövding, chef för länsstyrelse. Motsvarades i Sthlm, till 1968, av överståthållaren. Landskamp, idrottstävling mellan två el flera länders lag. Landskap, historiskt framvuxna ofta kulturellt enhetliga landsdelar, som numera saknar administrativ betydelse i Sv. E Landskapsvapen. Landskapslagar, medeltida uppteckningar av rättsregler i de sv. landskapen. Landskapsvapen. E Landsknektar, värvat fotfolk under 1400-1600-t., särsk. i Tyskl. Landskrona, industri- o. sjöfartsort i v. Skåne vid Öresund, ca 27 100 inv. Gammalt citadell. Kyrka av Hårleman. Öresundsvarvet. Verkstadsindustri, metallraffinaderi, gödselmedelsproduk-tion (superfosfat m.m.), växtförädling (Hilleshög AB o. W. Weibull AB). Fäijeläge (till Tuborg, Köpenhamn). Semesterby. - L. kommun se m Sverige. Landslag, till 1734 allmän lag för landsbygden som ersatte landskapslagarna. Den första var Magnus Erikssons landslag ca 1350. Landsmål, se Dialekt. Landsorganisationen i Sverige, se LO. Landsorten, alla områden el. orter i riket utanför huvudstaden; även landsbygden (i motsats till tätorterna). Landsortsdjupet, Östersjöns största djup, 459 m, s.ö. om Nynäshamn. 463