Landsteiner- Lapphund Landsteiner, Karl, 1868-1943, österr. fysiolog, nobelpris i medicin 1930 för upptäckten av blodgrupper hos människan. Landsting, kommunalt organ för förvaltning av hälso-, sjuk- o. socialvård, vissa skolfrågor m.m. Vaije län (utom Gotlands) utgör en landstingskommun; samtliga borgerliga primärkommuner utom Gbg o. Malmö ingår i någon landstingskommun. Alla 1. o. de tre primärkommunerna Gbg, Malmö o. Gotland är sammanslutna i Landstingsförbundet, gr. 1920. Landstorm, i Sv. till 1941 de äldsta årsklasserna av de värnpliktiga (35-45-åringar). Landstorms-rörelsen (till 1942) frivillig försvarsrörelse för landstormsofficers- o. ungdomsutbildning. Jfr FBU. Landvetter, se Göteborg. Landå, fyrhjulig, heltäckt vagn med passagerar-sätena vända mot varandra. B Vagnar. Lang, Fritz, 1890-1976, österr.-amer. filmregissör. Nibelungen 1924, Doktor Mabuses testamente 1932, M 1932, Kvinnan i fönstret 1944. Lange, Dagmar, f. 1914, fil. dr, detektivförf. under pseud. Maria Lang. Detektiv: Christer Wijk. Langer, Pekka (Per Olov), f. 1919, radio-, TV- o. revyartist. Kåserisamlingar. Langett [-ngg-], prydnads- o. kantsöm med parallella stygn, vinkelräta mot kanten. Langobarder, longobarder, ’de långskäggiga’, germanfolk. Härskade ca 570-774 över det efter dem uppkallade Lombardiet i n. Italien. E Folkvandringar. Langust [-ngg-], tiofotat kräftdjur som liknar hummern men saknar gripklor. Långa antenner. Främst Medelhavet. Gott kött. B Kräftdjur. Lanner, Joseph, 1801^43, österr. komp. Skapare av den egentliga wienervalsen. Lanolin, vattenhaltigt ullfett. Lans. B Vapen. Lansera [lang-, även lan-], införa (i marknaden), föra fram, göra reklam för. Lansett, typ av kirurgisk kniv. Lansettfiskar, en grupp fiskliknande djur som genom förekomst av ryggsträng o. ryggmärg visar släktskap med ryggradsdjuren. Egentligt huvud o. hjäma saknas. I Sv. förekommer lans ett fisk (6 cm) längs västkusten, nedgrävd i sandbotten. Andra arter främst längs andra delar av Atlant-kustema. B Djurriket I. Lansiär. 1. Ryttare beväpnad med lans. -2. Kontradans med fyra par, även lansiärkadrilj. Lantanider, 15 metaller med atomnumren 57 (lantan) t.o.m. 71 (lutetium). E Grundämne. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, gr. 1971 genom sammanslagning av RLF, gr. 1929, o. Sveriges lantbruksförbund, gr. 1917, organisation som tillvaratar jordbrukarnas ekon. o. fackliga intressen. LT:s förlag, tidskriften Land, kursgård på Sånga-Säby. Lantbrukshögskolan, Uppsala, gr. 1932, ingår sedan 1977 som lantbruksvetenskaplig fakultet vid Sveriges lantbruksuniversitet (se d.o.). Fakulteten utbildar agronomer, hortonomer, landskapsarkitekter, lantmästare o. trädgårds-tekniker. Lantbruksnämnd, statligt organ i vaije län för jordbrukets rationalisering. Bedriver rådgivning o. kontrollerar förvärv av jordbruksfastigheter o. åkermark. Lantbruksskolor för blivande jordbrukare o. lantbruksbefal, uppgick 1971 i gymnasieskolan. Lantbruksstyrelsen, ämbetsverk under jordbruksdep. gr. 1889. E Departement. Lantbruksveckan, årligen (i mars) anordnad jordbrukskongress, vanl. i Sthlm. Lanterna [el. lan-], lykta el. ljus på fartyg o. flygplan. Babords 1. är röd, styrbords grön. Lanternin. 1. Lyktformig överbyggnad på tak för ljusinsläpp. B Stilar II. - 2. I fyrar det med glasväggar försedda rum där ljusapparaten finns. Lantmännen, regionala ekon, föreningar, ägda av lantbrukare. Förser dessa med gödsel, maskiner osv. samt tar emot, lagrar o. säljer lantbrukarnas produkter. Samverkar i Svenska lantmännens riksförbund, SLR, gr. 1905. Lantmäteri, mätning o. kartläggning av jordområden för jorddelning, kartritning m.m. Lantmäteristyrelsen, se Statens lantmäteriverk. Laokoon [laåkåån], i grek. myt. Apollonprästen i Troja, som varnade trojanema för Odysseus’ trähäst o. därför jämte sina två söner dödades av två jätteormar. Laokoongruppen, berömd hellenistisk skulpturgrupp från ca 50 f.Kr., nu i Vatikanmuseet. Framställer L:s o. hans söners kamp med ormarna. B Arkeologi. Laos, rep. (1975) i Bortre Indien. 236000 km2, 3,5 milj, inv., huvudsaki. laos (lapter). Budd-histisk religion. Skogtäckt högplatåland. Timmer o. tenn exporteras. Huvudstad Vientiane, 90000 inv. Residensstad Luang Prabang, 44000 inv. -Franskt protektorat 1893-1949, efter 1954 helt självständig stat. Fortlöpande inrikespol. maktkamp mellan västorienterade o. prokommunis-tiska grupper utvecklades 1959 till en allvarlig internat. kris. Laoskrisen bilades 1962 vid en intemat. konferens i Genève, som beslöt om landets neutralisering. Inre motsättningar ledde dock till att krisen åter flammade upp i form av ett inbördeskrig mellan högergrupper, stödda av USA, o. det kommunistiska Pathet Lao som fick stöd av Nordvietnam. Kriget upphörde 1973 med seger för Pathet Lao, som 1975 tog över ledningen av hela landet. Lao-tsi, Lao-tse trol. på 500-t. f.Kr., kines, filosof, taoismens upphovsman. La Paz [pas], stad i v. Bolivia, 3 700 m ö.h. 1,5 milj, inv., varav hälften indianer. Univ. Säte för regeringen, off. huvudstad Sucre. Lapidarisk stil, lapidqrstil, stens til, kort o. kärnfullt framställningssätt. Lapis (infernalis), lat., helvetessten, silvemitrat. Anv. inom medicinen som bakteriedödande o. etsande medel. Lapis lazuli, lasursten, lasurit, sällsynt, mörkblå prydnadssten. de Laplace [laplass], Pierre Simon, 1749-1827, fransk matematiker o. astronom. Metoder för beräkning av planeternas rörelser. Hypotes att solsystemet uppstått ur en nebulösa. La Plata. 1. Stad i ö. Argentina. 455000 inv. uthamn Ensenqda. Slakterier o. fry serier. Univ. -2. Rio de la Plata, floderna Paranäs o. Uruguays mynningsvik mellan Argentina o. Uruguay. Lappar, sv. (eg. finskt) namn på den nordskandinaviska folkstam som själv kallar sig sameh, försvenskat till samer (se d.o.). Lapphund, sv. spetshund med svart, brun el. vit, yvig päls. Mankhöjd 40-50 cm. Samemas vallhund. 464