Lillak, Tiina, f. 1961, finsk spjutkasterska, vann VM-guld 1983 o. OS-silver 1984. Världsrekord 1983 (74,76). Lilla nobelpriset, se Litteraturfrämjandet. Lill-Babs, artistnamn för Barbro Svensson. Lille [lill], gammal befäst stad i n. Frankr. 177000 inv. Textil- o. maskinindustri. Univ. (1530). Konstmuseum. Lilliput, dvärgarnas land i Swifts Gullivers resor; härav sv. lilleputt om dvärg o.d. Lillryssar, ukrainare. Lillryssland, annat namn på Ukraina. Lilongwe, se Malawi. Lim, bindemedel framställda ur vegetabiliska (t.ex. stärkelse, naturharts) el. animaliska (t.ex. ben) råämnen el. på syntetisk väg, s.k. konstlim. Kallim, binder utan uppvärmning. Lima, huvudstad i Peru, Sydamerika. 3,2 milj, inv. Handel o. industri. Hamnstad C allao, 296000 inv. Berömd katedral. Amerikas äldsta univ. (1551). Limburgerost, halvmjuk ost med stark smak, urspr. framställd i Limbourg i Belgien. Limejuice, se Bergamott. Limerick [limm-], skämtvers, består av 5 rader med rimföljden aabba, l:a rimordet i regel ett ortnamn. Limes, se Gränsvärde. Limett, se Bergamott. Limfjorden, örikt, ca 18 km långt sund genom n. Jylland (Danm.), från Nordsjön till Kattegatt. Ostronodlingar i v. delen. Limfärg, målningsfärg med lim som bindemedel. Limitativ, begränsande, inskränkande. Limitera, begränsa. Limnologi, sötvattensbiologi, sötvattensekologi, vetenskapen om sötvattnens växt- o. djurvärld. Limoges [-måj], stad i mell. Frankr. 147000 inv. Skofabriker. Porslinsindustri sedan 1700-t. Emalj-o. keramikmuseer. Limon, detsamma som citron. Limousine [limozinn], fr., heltäckt bilkarossen med skiljevägg bakom förarutrymmet. Limpopo, flod i s.ö. Afrika, ca 1600 km. Lin, Linum usitatissimum, ettårig, upp till 8 dm hög ört med blå blommor o. kapselfrukt. Urgammal kulturväxt. Spånadslin, odlat främst i Östeuropa, Belgien o. Nederl., har lång, fiberrik stjälk. Efter linhalmens torkning frigörs lintågorna från stjälkens veddelar genom rötning, bråkning o. skäktning, varefter de häcklas (kammas) o. kan spinnas. Linnevävnad är stark men skrynklas lätt. - Oljelin, odlat i Amerika o. hos oss särsk. i Skåne, ger linolja ur fröna o. av pressresterna kraftfoder, linfrökakor. E Nytto-växter III. Linbana, transportanordning med på bärlina hängande vagnar, anslutna till en ändlös draglina. Lincoln [lingksn], Abraham, 1809-65. president i USA 1860-65. Motståndare till negerslaveriet. Hans val till president ledde till sydstaternas utträde ur unionen o. till inbördeskriget. L. mördades av en sydstatsfanatiker. Har blivit nationalhjälte. Lind, Tilia, träd med hjärtlika blad o. gulvita, doftande blommor i knippen. Ca 10 arter. Höjd max. 30 m. I Sv. finns den mera småbladiga skogslinden, T. cordata (upp till s. Norrland), den storbladiga, fridlysta bohuslinden, T. platy-pylla, samt dessa båda arters allmänt odlade Lillak-Lindesberg korsning, parklinden. Mjukt virke, anv. till snickeri. E Träd I. Lind, Jenny, 1820-87, opera- o. konsertsångerska (sopran), kallad »den svenska näktergalen». Firade stora triumfer i både Europa o. USA. Lindare, se Sutare. Lindbeck, Assar, f. 1930, ekonom, prof, vid Sthlms univ. o. chef för Inst. för internat. ekonomi från 1971. Inlägg i pressdebatten. Lindberg, August, 1885-1966, fackföreningsledare, ordf, i LO 1936-47. Lindberg, Oskar, 1887-1955, komp. o. organist. Orkesterverk, kör- o. orgel verk. Lindberg, Per, 1890-1944, regissör o. teaterledare. Lindberg, Stig, 1916-82, keramiker o. tecknare, prof., länge verksam vid Gustavsberg. Lindberg, Sven, f. 1918, skådesp. o. regissör, vid Dramaten sedan 1972. Aven filmer. Lindbergh [-bo:g], Charles, 1902-74, amer. flygare av sv. släkt, brigadgeneral. Företog 1927 den första ensamflygningen över Atlanten med ett enmotorigt flygplan, skildrad i Spirit of St. Louis 1953. E Flyg I. Lindblad, Adolf Fredrik, 1801-78, komp., den förste betydande romanskomp, i Sv. Lindblad, Bertil, 1895-1965, astronom. Studerade stjämspektra; teorier om galaxernas dynamik. Lindblad, Jan, f. 1932, naturfilmare (TV), bl.a. Sydamerika. Lindblad, Otto, 1809-64, körledare o. komp. Bl.a. manskvartetter (Vintern rasat ut). Lindblom, Anita, f. 1937, populärsångerska o. revyartist. Även film. Lindblom, Gunnel, f. 1931, skådesp. o. regissör vid Dramaten, Det Kongelige Teater i Köpenhamn m.m. Även filmregissör. Filmer: Tystnaden 1963, Svält 1966, Flickorna 1968. Linde, Ebbe, f. 189/> förf., teaterkritiker, fil. lic. Lyrik, skådespel. Även översättningar, bl.a. av Catullus o. Horatius. Linde, Gunnel, f. 1924, förf, till fantasifulla barnböcker, t.ex. Pellepennan och Suddagumman (1968). TV-pjäser m. m. TV-producent från 1964. Linde, Ulf, f. 1929, konstkritiker, prof, vid Konsthögsk. 1968-76, tf intendent vid Nat.mus. från 1974. Sv. akad. 1977. Lindegren, Erik, 1910-68, skald, kritiker. 40-talismens ledande lyriker, experimenterande modernist. Sv. akad. 1961. Mannen utan väg 1942, Sviter 1947, Vinteroffer 1954. Lindell, Lage, 1920-80, målare, abstrakta, kontrastlika kompositioner. Lindenstrand, Sylvia, f. 1941, operasångerska (mezzosopran), debut vid Operan 1963. Många gästspel utomlands, främst i Mozart- o. Rossini-roller. Linder, Alf, 1907-83, prof., organist i Oscars-kyrkan i Sthlm från 1945, lärare vid Musikhögsk. Linder, Erik Hjalmar, f. 1906, litt.historiker, prof., tidningsman. Hj. Bergman-specialist. Liberal, kristen livssyn: Bildning i tjugonde seklet 1962. Linderholm, Emanuel, 1872-1937, kyrko-historiker, prof, i Uppsala 1919. Liberal teolog, stiftade 1929 Sveriges religiösa reformförbund. Lindesberg, tätort i mell. Västmanland, ca 8400 inv. Handelscentrum för Bergslagen. Småindustrier. - L. kommun se E Sverige. 473