Lindfors - Linoleumsnitt Lindfors, Lill, f. 1940, revy- o. musicalartist. Har medverkat bl.a. i Knäppupp. Lindgren, Astrid, f. Ericsson 1907, förf., fil. hed.dr. Barnböcker om Pippi Långstrump, Mästerdetektiven Blomkvist, Rasmus, Emil i Lönneberga; Bröderna Lejonhjärta 1973, Ronja Rövardotter 1981. Lindgren, Barbro, f. 1937. förf, av i huvudsak barnböcker, bl.a. Loranga, Masarin och Dartanjang 1969, Jättehemligt 1971. Även lyrik o. romaner för vuxna, bl.a. Molnens bröder 1975. Lindgren, Sigfrid, se Wulff, Sigge. Lindgren, Torgny, f. 1938, förf. Språkligt ironiska samhällssatirer, bl.a. romanen Övriga frågor 1973. Stort publikgenombrott 1981 med den västerbottniska skrönan Ormens väg över hälleberget. Även lyrik o. radiodramatik. Lindhagen, Carl, 1860-1946, jurist, politiker (liberal, senare soc.dem.). Borgmästare i Sthlm 1903-30. Pacifist. Lindholm, Berit, f. 1934, operasångerska, debut vid Operan 1963, därefter huvudsakligen intern, verksam som Wagnersopran. Hovsångerska 1976. Lindman, Arvid, 1862-1936, politiker (h). Ordf, i högerns riksorganisation 1912-35. Som statsminister 1906-11 genomförde L. 1907 års röst-rättsreform. Utrikesminister 1917 o. åter statsminister 1928-30. Lindorm, i fomnord. saga detsamma som drake. Lindorm, Erik, 1889-1941, förf. o. tidningsman. Grundade den radikala skämttidningen Naggen 1913-21. Lyrik: Tal till mitt hjärta 1912, På marsch 1934. Även folkkomedier o. »bokfilmer». Lindqvist, Sven, f. 1932, förf., fil.dr. Personligt färgade essäer (Hemmaresan 1959) o. initierade reportage: Kina inifrån 1963, Slagskuggan -Latinamerika inför 70-talet 1969, Jord och makt 1973. Även öppenhjärtiga självbiografier, bl.a. En älskares dagbok 1981. Lindstedt, Carl-Gustaf, f. 1921, revyartist, komiker. Även radio, TV o. film, Harry Munter 1969. Lindström, Rune, 1916-73, förf. o. skådesp. Naivistiskt, religiöst skådespel: Ett spel om en väg som till Himla bär 1941, som film Himla-spelet 1942. Även TV. Lindström, Sigfrid, 1892-1950, förf., publicist, kallad Tristan. Dikter: De besegrade 1927. Novelletter: Leksaksballonger 1931, Vindsröjning 1939. Lindström, Ulla, f. Wohlin 1909, politiker (s). Konsult, statsråd 1954-66, främst för familje- o. u-landsärenden. Ordf, i Rädda barnen 1971-78. Lineär, linjär, linjeformig, linje-. Inom matematiken om ekvation av första graden. Ling, Per Henrik, 1776—1839, den sv. gymnastikens skapare. Professors namn 1825. Sv. akad. 1835. Utbildade ett eget gymnastiksystem. Grundade 1813 Gymnastiska centralinstitutet i Sthlm. Även »götisk» diktning, bl.a. Asarne 1816-33. Lingiad, av Sv. gymnastikförb. 1939 o. 1949 arrangerad världsgymnastikfest i Sthlm. Lingon, kröson, Vaccinium vitis-idaea, ris bland ljungväxterna med övervintrande, läderartade blad. Klasar av röda bär, som främst används till sylt. Allm. i hela Sv. E Blommor V, Frukter. Lingua franca, kommunikationsspråk använt mellan personer med olika modersmål, bl.a. vid internat. handel. L. kan vara ett etablerat språk (t.ex. grekiska o. latin under antiken, franska o. engelska i modern tid) el. pidginspråk (se d.o.). Esperanto etc. o. teckenspråk kan också fungera som 1. Urspr. kontaktspråk i Medelhavsområdet mellan sydeuropéer, turkar, araber m.fl. Lingvist, språkvetenskapsman. Lingvistik, språkvetenskap, särsk. avseende språkets byggnad. Jfr Filologi. Liniment, flytande läkemedel för ingnidning i huden. Linje, mat: detsamma som kurva. Kan vara rät eller krökt; oftast avses rät linje. Linjeflyg AB, LIN, sv. flygbolag för inrikes passagerartrafik, gr. 1957. Linjär elmotor, elektrisk motor som ger rätlinjig rörelse hos en elektriskt ledande, omagnetisk stav, placerad i motorns magnetgap. Linklater, Eric, 1899-1974, skotsk förf. Den satiriska Juan i Amerika 1931, vikingaskildringen Männen från Ness 1932, barnboken Det blåser på månen 1944. Linköping, residensstad i Östergötlands län i mell. Östergötland, ca 79700 inv. Biskopssäte i Linköpings stift. Sedan gammalt Östergötlands medelpunkt. Slottet, under medeltiden biskopsborg, är nu länsresidens. S:t Larskyrkan (1100-t.). Domkyrkan i romansk stil o. gotik (1100-t.-ca 1500) av kalksten. »Gamla L.» med byggnader från L:s centrum. Saab-Scania m.fl. storföretag. Garnisonsort. Univ. Ett flertal statliga verk. - L. kommun se E Sverige. Linköpings blodbad, avrättningen år 1600 i Linköping av 4 rådsherrar o. en officer, anhängare till Sigismund. Linna, Väinö, f. 1920, finl. förf., finskspr. Romanen Okänd soldat 1954 skildrar finsk-ryska kriget 1941-44. Historisk romantrilogi: Högt bland Saarijärvis moar 1959, Upp trälar 1961 o. Söner av ett folk 1962. Linne. 1. Vävnad av lin. - 2. Förråd av linnevävnader. - 3. Underplagg el. nattdräkt för kvinnor (även linntyg). von Linné, Carl, före adlandet 1757 Carl Linnæus, 1707-78, naturforskare o. läkare, en av upplysningstidens största gestalter i Sv. Studier i Nederl. o. Engl. 1735-38, från 1741 prof, i naturhistoria m.m. i Uppsala o. föreståndare för Botaniska trädgården. Främst bland »blomsterkonungens» banbrytande insatser står uppställandet av sexualsystemet för växternas indelning, framlagt bl.a. i Systema natyrae, utg. i Leiden 1735. Han införde också tvånamns-systemet för såväl växter som djur. L. företog ett stort antal forskningsresor till sv. landskap, o. hans skildringar av dessa resor har såväl litterärt som vetenskapligt blivit klassiska. Linn$a, Linna ea boreplis, halvbuske bland kaprifolväxterna med trådfin, krypande stam o. skära, klocklika blommor, som hänger parvis i 6-7 cm höga skott. Barrskog. E Blommor V. Linnqvist, Hilding, f. 1891, målare, prof, vid Konsthögsk. 1939-41. Naivistiska blomsterstycken o. stadsbilder på 1920-t. Väggmålningar, teaterdekorationer. Linqleum, massa framställd av korkmjöl, hartser, oxiderad linolja m.m. Utvalsas på t.ex. juteväv till linoleum- el. korkmattor. Linoleumsnitt, grafiskt blad, tryckt från en form skuren i linoleum. 474