Luna-Lusern förste regeringschef 1960, avsatt o. fängslad s.å. Uppgavs dödad under flyktförsök inom provinsen Katangas område. Luna, lat., månen. I rom myt. mångudinnan; grek, motsv. Selene. Lund, stiftsstad i v. Skåne, 17 km n.ö. om Malmö, ca 55 100 inv. Ca 1060 biskopssäte, 1103 ärkebiskopssäte för Norden. Domkyrka invigd 1145. Under medeltiden många kyrkor o. kloster. Univ. o. andra utbildningsanstalter (bl.a. Katedralskolan med medeltida anor); kulturhistoriskt museum (Kulturen). Även industristad, förpackningsindustri, boktryckerier, mekaniska verkstäder m.m. - I slaget vid L. 1676 beseg-xades danskarna. - Se vidare Lunds domkyrka o. l^unds universitet. - L. kommun se E Sverige. Lundagård. 1. Park i Lund. - 2. Organ för Lunds univ:s studentkår, gr. 1920. Lundberg, Erik, f. 1907, nationalekonom, prof., chef för Konjunkturinstitutet 1944-55. Konjunkturer och ekonomisk politik 1953. Lundberg, Willy Maria, f. 1909, journalist o. konsumentupply sare. Lundbohm, Hjalmar, 1855-1926, geolog o. industriman, disponent för LKAB 1898-1920. Organiserade gruvdriften o. skapade samhället Kiruna. Lundbäck, Sven-Åke, f. 1948, skidlöpare. Vann OS-guld 15 km 1972, VM-guld 50 km o. stafett 1978. 10 SM 1971-78. Avslutade sin karriär med att vinna Vasaloppet 1981. Lundegård, Erik, pseud. Eld, 1900-82, kåsör i DN från 1923. Lundell, Ulf, f. 1949, förf. o. popmusiker. Bestsellerromaner som Jack 1976, Sömnen 1977, Hjärtats ljus 1983. Lundgren, Caj, f. 1931, översättare, journalist, sedan 1969 bitr, kulturchef på SvD. Under sign. Kajenn uppskattad dags verspoet. Lundgren, Egron, 1815-75, målare. Folklivs-skildringar i akvarell bl.a. från Spanien o. Indien. Även oljemålningar. Lundgren, Max, f. 1937, förf., främst barnböcker, bl.a. Pojken med guldbyxorna 1967 o. serien om Åshöjdens Bollklubb 1967-71. Även radio- o. TV-serier, bl.a. Torsten och Greta 1983. Lundkvist, Artur, f. 1906, förf. o. litt. kritiker, fil. hed.dr, Sv. akad. 1968. Primitivist, senare påverkad av surrealism o. psykoanalys. Radikal socialistisk debattör, introduktör o. övers, av modem utländsk litt. Lyrik (Agadir 1961), prosalyrik (Malinga 1952), reseböcker (Vulkanisk kontinent 1957), romaner (Vindingevals 1956). Lundkvist, Lars, f. 1928, förf. I de första diktböckerna, t.ex. Offertrumma 1950 och Nåjd 1961 starka inslag av samisk mytvärld, därefter alltmer naken bekännelselyrik: Förvåna mig 1974, Koöga 1977, Snö 1983. Lundkvist, Svante, f. 1919, politiker (s), riksdagsled. (AK) från 1959, konsult 1965-67, kommunikationsminister 1967-69, civilminister 1969-73, jordbruksminister 1973-76. Lundquist, Birger, 1910-52, tecknare. Reportagetecknare. Bokillustratör. Lundquist, Evert, f. 1904, målare, prof, vid Konsthögsk. 1960-70. Dramatiskt symbolisk färgkonst. Lundquist, Sune Victor, se Suneson, Vic. Lundqvist, Jan-Erik, f. 1937, tennisspelare, framgångsrik i Davis Cup 1957-69 med ca 90 matcher. Många intemat. segrar. 19 SM. Lunds domkyrka, romansk kyrka av sandsten, påbörjad på 1100-t. Medeltida korstolar o. konstur. Predikstol i marmor o. alabaster från 1500-t. Under koret krypta. Absidmosaik av J. Skovgaard. Lundsten, Ralph, f. 1936, tonsättare. Elektronisk musik, bl.a. Lyckomusik o. baletterna Gustav III o. Strömkarlen. Lundström, Georg, se Jörgen. Lunds universitet, gr. 1668. Åtta fakulteter (inkl, tekn. högskola o. odontologisk fakultet i Malmö). Lunds universitetsbibliotek, ett av Sv:s största bibliotek. Lungfiskar, en grupp ålliknande sötvattensfiskar med dels gälar, dels simblåsor vilka fungerar som andningsorgan under torrtider. Stor utbredning under devontiden; tre nutida släkten, i Sydamerika, Afrika resp. Austral. E Fiskar I, VI. Lunginflammation, pneumoni, inflammation i lungvävnaden, vanl. akut. Lungkatarr, katarr i luftrören. Lungor, en form av andningsorgan, inrättade för att uppta atmosfäriskt syre o. avge koldioxid. Förekommer hos däggdjur, fåglar o. kräldjur samt hos vissa groddjur o. fiskar. L:s byggnad varierar från groddjurens på insidan släta säckar till däggdjurens rikt veckade lungor med större syreupptagande yta. Hos de högre ryggradsdjuren bildas 1. som pariga utbuktningar från svalget, vilka förbinds med munnen genom luftstrupen o. bronkema. - Hos människan är 1. belägna på ömse sidor om hjärtat o. genom inskärningar uppdelade i lober (2 i vänstra, 3 i högra). Vardera lungan omges av en tunn, dubbelväggig hinna, lungsäcken. Vid lungroten inträder bronker, blodkärl o. nerver. Bronkema o. deras allt finare förgreningar i 1. fördelar sig trädformigt (bronkial-trädet) o. mynnar i sina yttersta grenar i tunn-väggiga lungblåsor, alvepler, som är omgivna av ett nät kapillärer där gasutbytet sker. Lungsäcksinflammation, pleurit, inflammation i lungsäcken, oftast med utgjutning av vätska i denna. Lunnefågel, alkfågel med svart rygg o. vit buk samt hög o. färggrann näbb. Lever av fisk. Förekommer i Sv. i några små kolonier i Bohuslän. E Fåglar X. Lunta. 1. Speciellt impregnerat snöre, förr anv. vid antändning av laddningarna i eldvapen. -2. Gammal bok; pappersbunt. Luossavaara-Kiirunavaara AB, se LKAB. Lupin, Lupinus, ett- el. fleråriga örter bland ärtväxterna med fingrade blad o. klasar av färgstarka blommor. Ca 100 arter. Blå-, gul- o. vitlupin, alla från Medelhavsområdet, odlas i Skåne som foderväxter. Även prydnadsväxter. E Blommor XI. Lupp, bikonvex lins, anv. som förstoringsglas. Lupulin, se Humle. Lurendrejare, smugglare, skojare. Lurendrejeri, även bedrägeri, fusk. Lus, se Löss. Lusaka, Zambias huvudstad. 538000 inv. Livsmedels-, textil- o. metallindustri. Lusern, lucern, luzern, Medicago, örter bland ärtväxterna med trefingrade blad o. blommor i kort klase. Krökt el. snäckformigt vriden balja. I Sv. blålusern, M. sativa, odlad som foderväxt, 486