gullusern, M. falcata, växer allmänt som vild, o. humlelusern, M. lupulina (gulblommig), såväl vild som odlad. E Nyttoväxter IIL Lusitania, eng. passagerarångare, som sänktes av en tysk ubåt vid Irlands sydkust 7 maj 1915. 1198 personer omkom. Sänkningen stärkte opinionen i USA för inträde i kriget. Luskung, härmask, ett upp till 1 m långt o. 12 cm brett tåg av små gråvita larver av sorgmyggor el. svampmyggor. Rör sig långsamt framåt på skogsmark. Ansågs förr bebåda krig. Lustgas, dikväveoxid, färglös gas, framkallar ett lustbetonat tillstånd vid inandning i små, verkar narkotiskt i större mängder. Anv. bl.a. vid förlossning. Lustmord, mord förövat för att tillfredsställa abnorm sexualdrift. Lustrum, lat., femårsperiod. Lusättika, se Sabadill. Lut, lösning av basiska ämnen, t.ex. natrium-hydroxid (natronlut), men även av andra ämnen, t.ex. sulfitlut. Luta, knäppinstrument med päronformad kropp o. ett växlande antal strängar. E Musikinstrument II. Lutande planet kallas inom mekaniken en yta som bildar vinkel med horisontalplanet. Kraft-besparande anordning. Lutfisk, torkad torsk, långa el. gråsej, som före anrättandet fått ligga i en lut av släckt kalk, soda o. vatten. Luther, Martin, 1483-1546,. tysk reformator, den evangelisk-lutherska kyrkans grundare. Inträdde 1505 i ett augustinkloster i Erfurt, prästvigdes 1507 o. blev senare prof, i filosofi i Wittenberg. Av betydelse för L:s utveckling till reformator blev hans insikt att frälsning inte vinns genom egna ansträngningar o. goda gärningar utan genom tron på Guds nåd (rättfärdiggörelsen genom tron). L:s 95 teser mot avlaten, anslagna 31 okt. 1517 på slottskyrkodörren i Wittenberg, ledde till hans bannlysning 1521; s.å. förklarade riksdagen i Worms L. o. hans anhängare i akt (Wormsediktet). I sin fristad på slottet i Wartburg fortsatte L. sitt omfattande författarskap: Om en kristen människas frihet 1520, NT på tyska 1522, katekeserna 1529, Schmalkaldiska artiklarna 1537, psalmer (Vår Gud är oss en väldig borg) m.m. 1525 g.m. Katharina von Bora. - Reformationen spred sig hastigt. L. utformade ett evangeliskt kyrkoliv, klart skilt från bl.a. de schweiziska reformatorernas. I samråd med L. skrev Melankton 1530 Augsburgska bekännelsen. Lutherhjälpen, sv. kyrkans äldsta hjälporganisation. Insamlade medel anslås i huvudsak till Lutherska världsförbundet, vars sv. sektion utgör L:s styrelse. Lutherska världsförbundet, bildat i Lund 1947 som efterföljare till Lutherska världskonventet, stiftat 1923. Har bl.a. till uppgift att upprätthålla trosgemenskapen o. bekännelsen inom de lutherska kyrkorna. Generalförsamling vart sjätte år. Sekretariat i Genève. Luthuli, Albert, »ChiefL.», 1899-1967, sydafrikansk nationalistledare, president för ANC 1952, arresterades flera ggr o. förvisades slutligen till landsbygden. Som förespråkare för icke vålds-principen fick han Nobels fredspris 1960. Lutostawski, Witold, f. 1913, polsk komp., en av Lusitania - Lykurgos samtidens främsta. Konsert för orkester (1954), symfonier m.m. Lux, Ix, enhet för belysningsstyrka: den belysning som ljusflödet 1 lumen ger på en yta av 1 m2. Luxation, urledvridning. Luxemburg, fr. Luxembourg, självständigt storhertigdöme (sedan 900-1.), mellan Belgien, Tyskl. o. Frankr. 2586 km2, 365000 inv., katoliker; off. språk luxemburgska, franska o. i viss mån tyska. Järnmalm, järnindustri. Jordbruk, vin- o. fruktodling. Huvudstad Luxemburg, 79000 inv. med gotisk katedral, renässansslott; säte för Europeiska kol- o. stålgemenskapen. Ingår i den ekon. Beneluxunionen. Medlem av EG 1957. Luxemburg, Rosa, 1870-1919, polsk-tysk socialist. Urspr. soc.dem. motsatte hon sig partiets aktiva krigspolitik under l:a världskriget, bildade tills, med Karl Liebknecht Spartacus-förbundet. Dödad under spartakistupproret i Berlin 1919. Luxor, Luksor, stad i s. Egypten belägen på det gamla Tebes område. Turistcentrum. Väldiga ruiner efter Amontemplet, byggt under Amenhotep III (1400-1361 f.Kr.). Luxups, praktfull, överdådig, lyxbetonad. Luzern, annan stavning av lusem. Luzern [lotsärm], fr. Lucerne, huvudstad i kantonen L., mell. Schweiz, 63000 inv. Turist- o. kurort. Industrier. Årlig musikvecka. Luzpn, Filippinernas största ö. 104700 km2, 18 milj. inv. Landets ekon. o. kulturella centrum. Lv, off. förk. för luftvämsregemente. Lvov [Ivåf], po. Lwow, ty. Lemberg, stad i v. Ukraina, Sovj. 688000 inv. Univ. (1661). Metall-, maskin- o. sockerindustri. Polskt kulturcentrum sedan medeltiden, 1772-1918 huvudstad i österr. Galizien, åter polskt 1919-44. Lx, förk. för lux. Lübeck, hamn- o. handelsstad i n. V-Tyskl. 220000 inv. Jäm-, maskin- o. varvsindustri. -Anlagt 1143. Spelade som ledare för Hansa-förbundet en dominerande roll i Nordeuropa under medeltiden. 1226-1937 fri riksstad. Under 2:a världskr. förstördes Mariakyrkan (1200-t.) men har återuppbyggts. Lyc^um, bl.a. i Frankr.: högre läroanstalt. Lycksalighetens ö, folksaga av franskt ursprung om en paradisisk ö. Motivet finns hos Atterbom i sagospelet L., vilket ligger till grund för en opera av Rosenberg. Lycksele, handelscentrum i s.ö. Lappland, ca 8900 inv. Mångsidig träindustri. Lappmarknader. - L. kommun se E Sverige. Lyckta dörrar, inom lyckta dörrar, numera inom stängda dörrar, om domstolsförhandlingar som allmänheten inte har tillträde till. Lydien, forntida landskap i v. Mindre Asien. Ett lydiskt rike bestod från 600-t. f.Kr. till ca 546 f.Kr. då dess härskare Kroisos (Krösus) besegrades av perserna. Lyell [lajal], sir Charles, 1797-1875, engelsk geolog; banbrytande för modem geol. Lyktbärare, en grupp stritar med huvud som liknar en liten lykta. E Insekter I. Lyktgubbe, se Irrbloss. Lykurgos, enl. traditionen upphovsmannen till Spartas lagar o. statsförfattning. 487