Lämlar- Lärkor nummer (tidningslägg). - 3. Underben; hos slaktad boskap skänken o. bakre delen av låret. E Styckning. Lämlar, lemlar, en grupp råttartade gnagare med kort o. tjock kropp, korta ben o. kort svans. Hit hör fjällämmeln (se d.o.) o. skogslämmeln (ca 9 cm) i s. Norrland o. n. Svealand. E Gnagare. Län. 1. Under feodaltiden område som lydde under kungen o. förvaltades av länsherre, i Sv. även hertigdömen till yngre linjer av kungahuset. -2. I Sv. o. Finl. (enl. 1634 års regeringsform) större område för den högsta statliga lokala förvaltningen. Sv. har f.n. 24 län men en nedskärning av antalet har diskuterats. Se vidare Länsstyrelse. E Sverige. Länd, den del av ryggen som ligger mellan bröstkorgen o. korsbenet. E Häst. Längd. 1. Längdgrad, se Longitud. - 2. Auktoriserad o. fullständig förteckning över personer, vilken redovisar vissa rättsliga förhållanden. Ex: röstlängd. Längdhopp, se Fri idrott. Länkarna, Sällskapet Länkarna, lokala sammanslutningar av f.d. alkoholister med syfte att från medlemmarnas egna erfarenheter söka hjälpa alkoholmissbrukare. Första sv. föreningen 1945. Läns. E Segelsport I. Länsantikvarie, ämbetsman vid länsstyrelse med uppgift att främja kulturminnesvårdens intressen inom den regionala samhällsplaneringen. Länsläkare, statsanställd läkare med vissa kontrollfunktioner för statens räkning; motsvaras i Gbg o. Malmö av förste stadsläkare. Länsman, kronolänsman, förr åklagare på landsbygden. Upphörde 1917. Länspolischef, tjänsteman inom en länsstyrelse, som leder polisverksamheten i länet. Ersatte 1965 landsfogdarna som polischefer. Länsrätt, förvaltningsdomstol i vaije län som prövar mål enl. skatte-, taxerings-, uppbörds- o. folkbokföringsförfattningama samt mål enl. socialtjänstlagen om vård av unga, lagen om missbrukare, mål rörande utlänningar o. ärenden om återtagande av körkort. Länsskolnämnd, regional statlig tillsynsmyndighet för skolväsendet i ett län. Vid 1. tjänstgör skolinspektörer, av vilka en är läns-skolinspektör o. chef för nämndens kansli. Länsstyrelse, före 1918 kallad K.M:ts (Konungens) befallnings havande, förk. K.B., länets främsta statliga förvaltningsmyndighet o. regionalt organ för vissa centrala verk. Har som chef en landshövding, ordf, för en styrelse om 14 av landstinget valda ledamöter som företräder de politiska partierna. L. svarar inom länet bl.a. för den regionalpolitiska planeringen, plan- o. byggnads väsendet, naturvård, miljöskyddet, livsmedelskontrollen, hälsoskyddet, den sociala omvårdnaden, väg- o. trafik väsendet, den civila försvarsberedskapen samt beskattnings- o. uppbörds väsendet. - L. motsvarades till 1968 i Sthlm av överståthållarämbetet. Länsöverdirektör, titel för den »biträdande landshövdingen» i Sthlms län. Tillkom vid årsskiftet 1967/68. Läppblommiga, kransblommiga, Labiqtae, tvåhjärtbladig växtfamilj med ca 3 500 arter. Örter el. halvbuskar med korsvis motsatta blad o. tvåläppiga blommor i knippen i bladvecken. Många arter innehåller aromatiska oljor, t.ex. LOK 1-7 Några vanliga lökar: 1 vitlök, 2 portugisisk lök, 3 scharlottenlök, 4 rödlök, 5 syltlök, 6 purjolök, 7 gräslök. Rutan: En lök är samtidigt ett viloorgan och ett förökningsorgan. 8 På hösten består löken av en lökstam med birötter. På stammen sitter en större knopp som skall bli nästa års blommor och blad, samt näringsrika lökblad. I lökbladens veck knoppar till en ny generation lökar. 9 När skottet om våren skjuter upp, hämtar det näring från lökbladen (prickade pilen), medan nylökarna får sin upplagsnäring från bladen i den uppvuxna plantan (heldragna pilar). 10 När plantan vissnar har nylöks-knoppen vuxit. 11 Under hösten och förvintern mognar nästa års lök. rosmarin, lavendel, mynta. Hit hör bl.a. plister-o. dånsläktena. E Blommor IV. Läppning, metod inom verkstadsindustrin för slipande finbearbetning. Lärarhögskola, till 1977 statlig undervisningsanstalt för utbildning av lärare. Jfr Lärarutbildning. Lärarutbildning är (från 1978) genom högskolereformen överförd till högskolan o. bedrivs där vid resp, linjer inom sektorn för undervisningsyrken. Lärdomshistoria, vetenskapen om forskningsgrenarnas utvecklingshistoria. Lärft, tvåskaftsväv, vanl. av bomull el. lin. Ex: lakanslärft, linnelärft. Lärkor, en grupp tättingar vars baktå ofta är försedd med en sporrelik klo. Vanl. markfåglar. Hanen sjunger i luften. Främst i Gamla världen. I Sv. ca 16-20 cm långa, vanl. gråbrunspräckliga arter: sånglärka el. vanlig lärka, allm. i hela landet, flyttfågel; trädlärka, med gulvitt streck över ögat o. kort flädertofs, s. o. mell. Sv., 489