Lymfa - Lägg Lymfa, vävnadsvätska, den vätska som genom-dränker kroppens vävnader o. som närmast tillför cellerna näring. Bildas genom att blodplasma tränger ut i vävnaderna via kapillärväggarna. Återförs till blodsystemet med särsk. kärl, lymfkärl. I dessa ligger lymfkörtlar, som befriar lymfan från bakterier o. bakteriegifter. De producerar även en typ av vita blodkroppar, lymfocyter. Lynchning [-sj-], form av egenmäktig rättskipning, varvid en folkmassa griper o. dödar en förment brottsling utan laglig rannsakan o. dom. Lyn$tt, fr. lunette, halvcirkelformat fönster el. utsmyckat väggfalt i valv. Lyngstad, Annifrid, se ABBA. Lyon [liå°], stad i ö. Frankr. 463 000 inv., med förorter 1,2 milj. Stor textilindustri (siden, rayon, konstfiber). Handelsstad med årliga varumässor. Finansmetropol o. kulturcentrum. - L. gr. 43 f.Kr., o. hette på rom. tid Lugdunum. Lyra, antikt u-format knäppinstrument med 4-7 strängar. Ofta anv. som symbol för musiken o. skaldekonsten. Lyrblomma, se Löjtnantshjärta. Lyrfågel, en austral. tätting, stor som en fasan. Brun med orangefärgad strupe. Flyger inte gärna utan springer på marken. Hos hanen är två långa stjärtfjädrar lyrformigt utåtböjda. E Fåglar IX. Lyrik, poesi som främst uttrycker stämningar o. känslor (alltså ej berättande). Särsk. subjektiv o. intim 1. kallas centrallyrik. Lyriker, lyrisk skald. Lyrisk, som ger uttryck åt stamningar o. känslor. Lysekil, en av Bohusläns äldsta badorter, vid Gullmarsfjorden, ca 7700 inv. Fiskehamn. Konservfabriker, båtvarv, mekaniska verkstäder m.m. - L. kommun se E Sverige. Lysenko, Trofim, 1898-1976, rysk växtfysiolog, ärftlighetsforskare. I strid med den moderna ärftlighetsläran hävdade L. att förvärvade egenskaper kan nedärvas. Lysippos, grek, skulptör under senare hälften av 300-t. f.Kr. Stilbildande ynglingagestalter med nya idealproportioner. Skraparen bevarad i rom. kopia. Lysistrate, se Aristofanes. Lysmaskar, en grupp skalbaggar, släkt med eldflugorna. I s. o. mell. Sv. förekommer lysmasken (10-18 mm). Den vinglösa, larvlika honan utsänder i mörker ett grönt ljus från bakkroppen för att locka till sig hanarna. E Insekter II. Lysning, offentligt tillkännagivande av förlovades avsikt att ingå äktenskap. Kungörs en gång i kvinnans el. mannens o. ev. även i annan församling. Lysningen, som är frivillig, föregås av hindersprövning. Lysosom. E Cell. Lysrör, rörformig gasurladdningslampa, innehållande elektroder o gas. Ly sämne sröret har glödelektroder o. är fyllt med argon o. kvicksilverånga. Ultraviolett strålning alstras, som av ett lysämnesskikt på rörets insida omvandlas till synligt ljus. Anv. för belysning. Neonröret har kallelektroder under hög spänning; anv. inom ljusreklamen. Lyster. 1. Glans, skimmer. - 2. Ljusstake prydd med glasprismor, blad i metall e.d. Lyttkens, Alice, f. Cronquist 1897, förf. Underhållningsromaner med tonvikt på kvinnoproblem. Romanserier i historisk Sthlmsmiljö, inledda med Lyckans tempel 1943, resp. Himlabröd 1953. Lützen, stad i Ö-Tyskl. 6000 inv. - I slaget vid L. 6 nov. 1632, då den sv. hären besegrade den kejserliga, stupade Gustav II Adolf. Lågkyrklig, om riktning inom evangeliska kyrkor (särsk. den anglikanska) som gäma samarbetar med lekmän o. lägger mera vikt vid förkunnelse o. mission än vid liturgi m.m. Mots: högkyrklig. Lågtrycksområde, lågtryck, område med lägre lufttryck än i omgivningen. Vindarna blåser motsols runt ett 1. med dragning inåt centrum. E Klimat II. Långa, brunaktig torskfisk med silvervit buk. Nära 2 m lång, max. 45 kg. Atlanten. Bereds till kabeljo, klippfisk, lutfisk el. spillånga. E Fiskar IV. Långboll, gammalt sv. bollspel för två lag med liten massiv boll o. slagträ. Ett liknande, förenklat spel är lyrboll. Långfredag, Jesu korsfastelsedag, fredagen före påsk. I katolska kyrkan fastedag men ej helgdag. Långhalsar. E Kräftdjur. Långholmen, ö i Mälaren inom Sthlm. Med L. avsågs tidigare vanl. Centralfängelset på v. delen av ön; upphörde som kriminalvårdsanstalt 1975. Långhorningar, bockbaggar, en grupp skalbaggar med långsträckt kropp o. ofta mycket långa antenner. Ca 13000 arter. I Sv. bl.a. ekbock, husbock o. timmerman. Långmjölk, tätmjölk, seg form av mjölk, uppkommen genom inverkan av vissa bakterier, som bl.a. förekommer på tätört. Långrev, backa, fiskeredskap bestående av en lång lina, vid vilken ett stort antal krokar är fästade med tafsar. Långsynthet, översynthet, oförmåga att klart urskilja föremål på nära håll. Motsvaras hos äldre människor av ålderssynthet. Korrigeras med konvexa glas. Långvåg, elektromagnetiska vågor med en våglängd över 1000 m. Lånord, låneord, inom språkv. ord som upptagits från andra språk. Mots: arvord. L. som ej helt anpassats efter det låntagande språket kallas ofta främmande ord. Lårben, lårets benstomme. Dess övre del, lårbenshalsen, ledar mot bäckenet. Låring, ett fartygs sida mellan mittlinjen o. övergången till akterspegeln. Lås. En vanlig stängningsanordning är till-hållarlåset, i vilket rörliga spärrar lyfts till olika höjd av nyckelaxet, varefter regelkolven kan manövreras med nyckeln. Cylinderlåset består av en yttre fast o. en inre med nyckelspår försedd cylinder, som kan vridas sedan nyckeln lyft upp en rad tudelade stift i båda cylindrarna. Kombinationslås har i stället för nyckel ett antal skivor, som endast vid viss samtidig inställning med en ratt öppnar låset. Läckö, Leckö, kungsgård o. slott i n. Västergötland på en udde i Vänem. Urspr. (1300-t.) biskopsresidens. Nuv. utseende o. barockinredning från 1600-1. Läder, djurhud som förädlats genom garvning. Läderlappar, annat namn på fladdermöss. Lägel, kärl (skinnsäck) för vin el. vatten. Lägerskola, undervisning i ett gemensamt läger, varvid en trakts djurliv, historiska minnen o. kommunala organisation studeras av en klass. Lägg. 1. Visst antal blad i en handskrift, motsv. arken i en bok. - 2. I följd inhäftade tidnings 488