Nådig-Näckrosor Andes verk med den enskilda människan (kallelse, upplysning, omvändelse, pånyttfödelse, rättfärdiggörelse, helgelse etc.). Nådig, i officiellt språk: kunglig (»på n. befallning»). Nådiga luntan, statsverkspropositionen. Nåjd, noid, samisk trollkarl som i extas försökte påverka andevärlden till människornas fördel. Nåt, fog, söm, plankskarv på båt; nåtla, sy ihop ovanläderdelama på en sko. Näbb, det utdragna, hombeklädda käkpartiet hos fåglar. Saknar tänder hos alla nu levande arter. Näbbdjur, ett kloakdjur med mörkbrun päls, korta ben, klo- o. simhudsförsedda fötter o. platt svans. Hanens längd inkl, svansen 60 cm. Käkarna är utdragna till en flat, bred näbb. Äter snäckor, maskar m.m. Honan ruvar två ägg. Austral. o. Tasmanien. E Kloakdjur. Näbbgädda, horngädda, hornfisk, långsmal havsfisk, max. 90 cm, med förlängda, spetsiga käkar. Gröna skelettben. N.ö. Atlanten, Östersjön. Ätlig. E Fiskar II. Näbbmöss, en grupp musliknande insektätare med lång, spetsig nos, små ögon o. len päls. Avsöndrar illaluktande ämnen. I Sv. fyra arter, bl.a. stor näbbmus (8 cm) samt dvärgnäbbmus (5,5 cm), som är Sv:s minsta däggdjur. E Insektätare. Näbbutter. E Insektätare. Näcken, strömkarlen, forskarlen, i folktron ett manligt väsen i åar o. sjöar som med fiol- el. harpspel lockar människor till sig. NÄRINGSKEDJA 1 Näringskedja i skog, förenklat typexempel. All föda kommer direkt eller indirekt från växterna, som således är producenter. I första ledet konsumenter, dvs. växt-ätarna, återfinns många insekter, t.ex. bladlöss (a), men även djur som ekorre (b), talgoxe (c) och skogsmus (d). De följande leden består av olika slag av rovdjur såsom nyckelpiga (f) och nötväcka (/). Överst i näringskedjan befinner sig hök (g) och räv (h). Döda växt- och djurlämningar återgår förr eller senare till jorden (/). Där bryts de ner stegvis av främst svampar och bakterier. De närsalter som då frigörs (j) tar växterna upp och använder i sin produktion av organisk substans, och näringskedjan är sluten. 2 Näringskedja i hav; exemplet är från Östersjön. Producenterna utgörs här i huvudsak av växtplankton, bestående av encelliga alger (a). Första ledet konsumenter domineras av små hoppkräftor och andra djurplankter (b). Levande djurplankton föder bl.a. sill (c), som i sin tur äts av torsk (d), medan dött plankton sjunker till botten och äts av musslorna (e). I näringskedjan ingår även ejder (/) samt skrubbskädda (g) som livnär sig av bl.a. skorv, en art slamätande gråsuggor (h). I sista ledet konsumenter uppträder människan (i). Den fullständiga nedbrytningen av organiska rester utförs av bottenslammets bakterier (j). Dessa återför till vattnet salter (k) som växtplankton tillgodogör sig. Näckrosor, Nymphaeaceae, en grupp vattenväxter med jordstam i bottenslammet, flytande stora blommor o. sköldlika, läderartade blad. Vanliga i Sv. är gul näckros, Nuphar luteum, o. vit näckros, Nymphaea alba. Av den senare förekommer rödblommande, fridlysta former i 570