Skriftlärda - Skyther normalt hela stavelsen. Kilskrift o. hieroglyfskrift är kombinerade ord- o. stavelseskrifter. I ren ljudskrift har vaije språkljud fått sitt särsk. tecken. En renodlad konsonant skrift utbildades ca 1000 f.Kr. i Syrien o. Palestina. Den kompletterades med vokaltecken av grekerna på 800-t. f.Kr. o. därmed skapades Västerlandets skrifttyp. E, även E Alfabet. Skriftlärda, judiska laglärare företrädesvis 500 f.Kr.-70e.Kr. Skritt, långsam gångart hos hästen, som härvid flyttar ena frambenet, motsatt bakben, andra frambenet, motsatt bakben osv. E Häst. Skrivmaskin, apparat för typskrift på papper. Har främst utvecklats ur konstruktioner av amerikanen C. L. Shole (patent 1868) o. dansken R. Malling-Hansen. Från ca 1925 har man även använt elektriska skrivmaskiner, försedda med servomotor som efter impulser från tangenterna slår an typarmama mot papperet. På elektriska skrivmaskiner har typarmama senare ersatts av ett kulformat skrivhuvud med typerna placerade runt kulan. På elektroniska skrivmaskiner används ofta ett skrivhjul, där typerna placerats på korta armar runt ett nav. Skrjabin, Aleksandr, 1872-1915, rysk komp. Känsloladdad harmonik. Orkesterverk (Le Poème de 1’extase 1908, Promethevs 1910), pianoverk. Skrodera, skrävla, storskryta. Skrodör, skrävlare. Skrofler, äldre ord för viss typ av lymfkörtel- o. hudtuberkulos. Adj: skrofulös. Skrot. 1. Avfallsprodukter, vanl. av metall. -2. Rundkulor, anv. som fyllning i artilleriprojektiler. Skrubbskädda, skrubba, flundrefisk, max. 50 cm. Västkusten, Östersjön till Sthlms skärgård. God matfisk. E Fiskar IV. Skrup(p)elfri, utan skrupler, hänsynslös. Skrup(p)ler, samvetsbetänkligheter. Skrupulös, ängsligt noggrann, samvetsgrann. Skrymt. 1. Hyckleri, förställning. Skrymtare, skenhelig person. Skrymteri, skenhelighet. -2. S. el. skrömt, trolltyg, spökeri. Skråpuk, skräckinjagande ansiktsmask, fågelskrämma. Skråväsen, den medeltida organisationen av yrkessammanslutningar, skrån, för hantverkare i städerna. I spetsen för vaije skrå stod en ålderman. Man böljade som lärling, blev sedan gesäll o. slutligen, efter avlagt mästerprov, mästare o. skråmedlem. Skråväsendet upphävdes i Sv. 1846. Skräcködlor, jätteödlor, dinosaurier, utdöda kräldjur, som levde under jura- o. kritperiodema, t.ex. Brontosaurus, Tyrannosaurus. De största formerna kunde bli max. 30 m långa. E Geologi. Skräddare, vattenlöpare, en grupp skinnbaggar med mycket långa ben. 13-17 mm. Springer på vattenytan. E Insekter I. Skrädning, borthuggning med yxa av sidorna på en stock så att det blir t.ex. en bjälke. Skräppa, skryta. Skräppa, syra, Rumex, en grupp pilörtväxter med obetydliga blommor i kransar som tillsammans bildar en klaselik samling. Hit hör bl.a. ängssyra. Skrömt, se Skrymt. Skuggboxning, boxning mot låtsad motståndare, ingår i boxningsträningen. Skuggspel, förevisning där rörliga dockors skuggor visas på genomskinlig skärm. På Java är s. en fin konstart, kallad wajang. Skuld, en av de tre nomoma. Skuldebrev, revers, skriftlig utfästelse att betala en summa pengar. Skulptera, hugga ut, snida, forma. Skulptur, plastik, bildhuggarkonst, plastisk bildframställning i form av friskulptur el. relief. Skulptural, skulptur-, skarpskuren. Skulptör, fem. skulptris, bildhuggare. Skumgummi, porös gummiprodukt. Skunk, stinkdjur, ett mårddjur med svart päls o. två vita strimmor längs ryggen. Kroppslängd 40 cm, den yviga svansen 20 cm. Avsöndrar ett illaluktande sekret från körtlar vid analöppningen. Värdefull päls. Nordamerika. E Rovdjur II. Skunkdjur, detsamma som sibetdjur. Skurknä, inflammation med vätskeansamling i slemsäcken nedanför knäskålen. Uppstår vid arbete i knäställning. Skutskär, industrisamhälle i n. Uppland 16 km s.ö. om Gävle, ca 6700 inv. Sågverk, cellulosafabriker. Exporthamn. Skvadron, underavdelning av kavalleriförband med 3-4 troppar. Motsvarar infanteriets kompani o. artilleriets batteri. Skvallerspegel, spegel utanför fönster i vilken man kan se vad som sker på gatan. Skvattram, getpors, Ledum palustre, meterhög buske bland ljungväxterna med aromatisk doft. Övervintrande, undertill brunulliga blad, vita blommor i kvast. Mossar o. hedar, särsk. i ö. Sv. E Blommor VII. Sky, fr. jus, köttsaft som bildas vid stekning. Skyddande förklädnad, skyddande likhet, långt gående anpassning av vissa djurs utseende till omgivningen. Kan vara konstant (ex: isbjörn) el. växla med årstider (ex: hare) el. situationer (ex: kameleont). Se även Mimicry. Skyddshem, se Ungdomsvårdsskolor. Skyddskonsulent, statlig tjänsteman som handlägger ärenden om övervakning. Sv. är indelat i ett 60-tal s.-distrikt. Skyddsombud, se Arbetsmiljö. Skyddsområde, fästnings skyddsområde, för utlänningar förbjudet område kring fästning el. annan försvarsanläggning. Skyddstillsyn, påföljd för brott, varpå kan följa fängelse. Den dömde underkastas en prövotid av 3 år o. ställs under övervakning. I s. kan även ingå behandling på anstalt under 1 el. 2 månader. Skyddstull, tull på importerad vara för att skydda landets produktion mot utländsk konkurrens. Skyddsympning, se Vaccination. Skydrag, se Tromb. Skyl, samling sädeskärvar uppställda för torkning. Skyldra gevär, vapenställning med geväret lodrätt framför vänstra delen av bröstet. Skylight, eng., lådliknande fönster på fartygs o. båtars däck. Ger ljus till under däcket belägna lokaler. Skylla och Karybdis [sk-], lat. Scylla o. Charybdis, i grek. myt. ett vidunder resp, en nedåtdragande vattenvirvel belägna på var sin sida om ett sund. »Mellan S. o. K.», mellan två lika stora faror. Skyt(h)er [sk-], forntida folkstammar i Skytien, nuv. s. Ryssl. o. Västturkistan, där de var domi- 704