Skytte-Skäl SKYTTE Svenska OS-segrare 1908 Oscar Svahn, LH, ES 1912 Vilhelm Carlberg, kortdistans 1912 Alfred Svahn, LH, ES 1912 Åke Lundeberg, LH, DS 1920 Hugo Johansson, armégevär 1932 Bertil Rönnmark, kortdistans 1936 Torsten Ullman, fripistol 1972 Ragnar Skanåker, fripistol Svenska världsmästare Fritt gevär 1928 Helmatch, Olle Ericsson 1928 Liggande, Mauritz Eriksson 1929 Liggande, Emrik Karlsson 1933 Knäst., Bertil Rönnmark 1935 Liggande, Bertil Rönnmark 1935 Stående, Sven Dessle 1947 Knäst., Walther Fröstell 1952 Stående, Holger Erbén 1966 Liggande, Kurt Johansson 1978 Stående, Esbjörn Svensson Armégevär 1913 Halvmatch, Mauritz Eriksson 1913 Knäst., Tönnes Björkman 1913 Stående, Mauritz Eriksson 1929 Halvmatch, Olle Ericsson 1929 Liggande, Ernst Malmgren 1933 Halvmatch, Bertil Rönnmark 1933 Liggande, Nils Persson 1935 Stående, Olle Ericsson 1947 Halvmatch, Kurt Johansson 1947 Liggande, Tore Wickström 1947 Stående, Kurt Johansson 1949 Halvmatch, Holger Erbén 1954 Halvmatch, Walther Fröstell Kortdistans 1929 Liggande, K.A. Larsson 1929 Stående, Olle Ericsson 1931 Liggande, Bertil Rönnmark 1947 Stående, Holger Erbén Fri pistol 1913 Wilhelm Carlberg 1933, 1935, 1937 Torsten Ullman 1947 Torsten Ullman 1952 Torsten Ullman 1982 Ragnar Skanåker Silhuettpistol 1939 Torsten Ullman Grovpistol 1947 Torsten Ullman 1954 Torsten Ullman Luftpistol, herrar 1983 Ragnar Skanåker Snabbpistol 1978 Ove Gunnarsson Standardpistol 1978 Ragnar Skanåker Luftpistol, damer 1978 Kerstin Hansson 1983 Kerstin Bodin Viltmål 1929 Olle Hultberg, LH, DS 1939 Olof Sköldberg, LH, DS 1947 Olof Sköldberg, LH, ES 1967, 1969 Martin Nordfors, LV 1970, Göte Gåård, LV Lerduvor 1947 Hans Liljedahl LH=löpande hjort LV=löpande vildsvin ES=enkelskott DS=dubbelskott nerande 700-200 f.Kr. E Arkeologi. E Romerska riket. Skytte. Frivilliga skytterörelsen, Sv. pistolskytte-förb., Sv. jägareförb. o. Jägarnas riksförb. är samlande organ för det nationella skyttet. Sv. sportskytteförb. är medlem i Riksidrottsförb. o. svarar för Sv:s representation i intern, tävlingar. Sv:s militära idrottsförb. handhar bl.a. det olympiska skidskyttet. Gevärsskytte bedrivs med standard- o. frigevär på bl.a. 50 o. 300 m o. med luftgevär på 10 m. Pistolskytte sker med fripistol 50 m, med silhuett-, intern, grov- o. fin- o. standardpistol 25 m, samt med luftpistol 10 m. Jakt sky tte bedrivs mot viltmål på 100, 80 o. 50 m samt på lerduvor skeet o. trap. E Skytteanska professuren i vältalighet o. statskunskap vid Uppsala univ. instiftades 1622 av riksrådet Johan Skytte. Innehavaren har fri bostad i huset Skytteanum i Uppsala. Skyttel, vävningsredskap med spole för inslagsgamet. E Textilteknik. Skytten. E Djurkretsen. Skå, Barnbyn Skå, gr. 1947 som hem för socialt o. psykiskt störda bam o. ungdomar med Gustav Jonsson som chef till 1972, därefter familjebe-handlingshem o. centrum för utveckling, forskning o. utbildning inom den öppna socialvården. Skådebröd, de 12 bröd som var upplagda i israeliternas tempel. Bildl: något som endast får beses. Skålpund, äldre sv. viktmått=425 g. Skålvirke, avfallsvirke vid ett bygge. Skåne, Sv:s sydligaste o. tätast befolkade landskap. 10939 km2, 1023000 inv. Uppdelat i Malmöhus o. Kristianstads län. Småvågigt slättland med urbergshorstarna Kullen, Hallands-, Linderöds-, Romele- o. Söderåsarna; i norr Sydsvenska höglandet. Kustklimat. Sv:s förnämsta jordbruksbygd. Mejerier, verkstads-, textil-, gummi- o. cementindustri. S. tillföll Sv. vid freden i Roskilde 1658. Skånska Cementgjuteriet, AB, Sthlm, gr. 1887, ett av Europas största byggföretag (hus, vägar o. broar, flygfält, kraftverk), moderbolag i SCG-gruppen {Myresjöhus, Ohlsson & Skarne m.fl.). Skånska kriget 1675-79 mellan Danm. o. Sv. om de sydsv. provinserna. Sv. segrade i slaget vid Lund 1676 o. fick behålla besittningarna. Skädda, benämning på vissa flundrearter, t.ex. bergskädda, lerskädda, sandskädda. E Fiskar IV. Skäggsvamp, inflammation i skäggbotten, vanl. orsakad av bakterier. Skäktning, se Lin. Skäl, se Textilteknik. 705